Dagsländor

Sub specie aeternitatis

Vill du lämna en kommentar till Dag Sandahl som skriver dessa krönikor så är du välkommen att skicka ett mail till: [email protected].

De arga

Ett tag funderade jag över frågan ”Varför blir de så arga?”, men så slogs jag av insikten. De ”blir” inte arga. De är arga. Det är en ilska som kommer ur frustrationen att verkligheten alls inte är den de tänker att verkligheten skulle vara. Förr var denna ilska lättare att hantera. Den kunde alltid avledas på kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*, inkarnationen av det onda. Folk som lämnade Svenska kyrkan gjorde det på grund av dem till exempel. Sades det. Det var inte sant men finessen var att förklaringen lades ”bortom”. På samma sätt med alla inomkyrkliga knepigheter, folk, fä och förhållanden lika. De…

Klimatfasta

Jag tackar dig Herre, att jag inte är som de där missionsförbundarna. De fastar bättre än du Herre, för till skillnad från din undervisning om att vi ska fasta så att ingen märker det (mer än vi själva, antar jag), går de ut med pressmeddelande om saken. Det nya är Klimatfasta.Världen ska få veta hur fina de är och de är, Herre, så fina att de inte längre är missionsförbund utan Equmeniakyrka. Oikumene är, som du vet, detsamma som ”hela den bebodda jorden” och det kanske är att ta i. Lite. För de blir bara färre och färre men finare…

Folkkyrka och medlemsavveckling

Avsikten var inte att vara flitig med sländandet, men verkligheten gör sig brutalt påmind. Nu är det folkkyrkans kollaps som är på tapeten – om med tapet avses Torsdagsdepressionen. Och varför inte? Senaste informationen var besked om hur kyrkokansliet vill vända utvecklingen. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/sa-vill-kyrkokansliet-vanda-medlemsutvecklingen Tillvaron gungar när besked ska komma från Antjeborg, det medges. Med friskt mod tar en man dock sig texten an. Ja, jag vet att ordet ”man” ska ersättas av ”en”, så därför skrev jag ”en man”. Inte så lite listigt, tycker jag själv. Erika Brundin förklarar att också om Svenska kyrkan om fem år är en minoritetskyrka, är…

Rätt misslyckat

Glatt ut för att vittja lådan där jag fångar tidningar och post. Lådan är ansenlig – men låset fastfruset. Detta förfrusna tinas inte med förbannelser eller förböner, inser jag. I stället ska jag lära mig tålamod på Guds eget sätt. Solen kommer att tina det frusna. Det betyder att jag denna morgon kunde meditera över allt misslyckat jag fått läsa om, sådant som tidigare hamnat i min postlåda och piggat upp utifrån vad Jesus säger: “Egen framgång är guld värd, andras motgångar ska inte heller föraktas.” (Matteus evangelium 31:2, nya översättningen, tror jag utan att kolla). Församlingsbladet håller jag ekonomiskt under…

Göra reda för sig

Dr Imberg kommer att överklaga, har jag sett i media. Jag förmodar att han inte gör det för sin egen skull, han ville ha ett besked och fick det. Svenska kyrkan har genom domkapitlet i Göteborg, där den kyrkopolitiske kommissarien Björn Andersson, S, sitter på ett partimandat, gett besked. Då hade, jag upprepar, Susanne Rappmann lämnat lokalen. I protokollet anges inte varför. Naturligtvis är allt detta en kollektion av orimligheter. För klargörandets skull är ett överklagande välkommet. Saken gäller något mer än hur dr Imberg uppfattar biskopens kön, som någon fick till det. Om The Rap-womans kön har med all…

Andliga ledare – i parti och minut

I går kom nyheten i media att dr Imberg ”sparkats”. Det hette så i de artiklar som de pigga journalistfröna fått ihop. Pigga journalistfrön? Ingmar Ström kallade dem så redan för 70 år sedan med en klar markering att de skrev piggt om saker de alls inte begrep. Vid min höga ålder kan man förstås förfalla till dyster betraktelse över hur det går till i världen. Borde inte mediekonsumenter, som betalar ansenliga summor/skatter för at få information, också kräva information, det vill säga sådana basfakta som beskriver tillvarons komplexitet? Dr Imberg är inte sparkad. Han har förklarats obehörig att vara…

Det fabulösa

Ibland ter sig verkligheten på något förunderligt sätt överraskande overklig. Ordet jag fastnat för, beskriver förhållandet: fabulöst. Något annat är det inte. Overkligheten slår till vid tidningsläsning. Nu var det Messy Church. Konceptet, meddelades det, ”har fått kritik för att bryta för mycket mot gudstjänstens traditioner”. Jaså? Är det som kallas Messy Church något annat än något utvidgade barntimmar med vuxennärvaro? Effekten som jag sett är att deltagarna kan vara nöjda och glada men konsekvensen blir också att barn inte kommer till söndagens högmässa. De var på Messy Church i stället. Så skapas lika lite framtid som med Kyrkans barntimmar…

Prenumerationsservice

Då och då flyger en dagslända iväg! Genom en fiffig knapp som heter PRENUMENERA på Kyrklig samlings webbsida kan man få ett mejl när detta inträffar! Det har efterfrågats nu är önskemålet uppfyllt! Också inspirerande med mejlen jag får som reaktioner! www.kyrkligsamling.se Er Dag

Förhör

I organisationssammanhang vet man att det är skillnad på att vara chef och att vara ledare. Chef är en position, ledare en funktion – eller hur det ska uttryckas. På arbetsplatsen vets det kanske att chefen inte är att lita på. Tilliten får ledaren, som kanske är ledare mycket informellt, men ledare likväl. I det kyrkliga visste biskop Tor Andrae att han var stiftschef och att den andlige ledaren satt i Torpa, en komminister Bo Giertz. Det är för den delen mycket ovanligt att en biskop är andlig ledare. Det betyder inte att biskopens chefskap ifrågasätts.  När Svenska kyrkans synod kom…

Rev, Dr Imberg

Jag försöker sätta mig in i materialet kring dr Rune Imbergs avkragning. Beslutet fattades av Göteborgs domkapitel den 17 januari 2019 och gäller omedelbart. Rune Imberg skrev ett brev till domkapitlet, som stämplades in den 13 april 2018. Han meddelade att han bröt med organisationen Svenska kyrkan men uppenbarligen inte med Svenska kyrkan. Distinktionen är avgörande. Varför denna markering? Dr Imberg förklarar. Organisationen Svenska kyrkan har avlägsnat sig från sina skyldigheter gentemot oss, kristna och präster. Han har inte brutit sina prästlöften och hävdar inget annat än hans vigningsbiskop gjorde. I fortsättningen kommer dr Imberg “därför uteslutande att erkänna Missionsbiskopen…

Honorificabilitudinitatibus

Ni känner förstås igen det längsta ordet i ett Shakespeare-drama, Love’s Labor’s Lost. Ordet betyder “en som är i position att ta emot hedersbetygelse”. Jag tänkte gå ut lite löst, men nog är Rune Imberg just en honorificabilitudinitatibus. Man blir en sådan om man på ett hedersamt sätt avkragats av Göteborgs domkapitel. Själva hanterandet av frågan är dock inte hedervärt om man ser till handläggningen i kapitlet. Då måste hedern tillfalla själva delikventen. Jag återkommer i ärendet. Det finns dock en upptakt. Vi börjar stillsamt år 2012, när domkapitlet beslöt att skicka ut brev till prästerna i stiftet. Dr Imberg…

Tänk inte tanken!

Krönikor kommer då och då och jag har en tanke som ska utarbetas så fort jag fått lite mer material. I går läste jag dock Yascha Mounks bok The People vs. Democracy (Harvard University Press 2018). Underrubriken lockade: Why our Freedom is in Danger & How to Save it. Mounk skräms mest av tanken på romarriket, när Tiberius Gracchus valdes till tribunal år 133 f Kr. Hans välde kom att slås ned med våld och så fortsatte det i decennier när nya härskare trädde fram men republikens underliggande problem bestod. Folket mot eliten. Det blev väl inte fred förrän med…

Det episkopala horstråket

Sexhandeln är jag emot. Men det vare mig fjärran att döma de frusna flickor jag sett på horstråk eller ens ha några synpunkter på damerna i skyltfönster i Amsterdam. De har alla befunnits sitta på en förmögenhet, som kan växlas in i pengar och där några tjänar pengar på kommersen. Jag förstår att det kan behövas droger för att leva i detta system av förtryck. Hur glamoröst det än framställs, handlar det om förtryck och utnyttjande. Det hindrar inte att flickorna/damerna måste hitta kunder som vill ha deras tjänster och de konkurrerar om kunder förstås. Skönhet och manér avgör, förmodar…

Weimar

Jag fick en känsla av Weimar. Nå, inte den vackra kulturstaden så mycket som av Weimarrepubliken efter valet 2018. Kunde det vara så, att de politiska partierna nu uppträdde i ett greksikt ödesdrama av det slag som utspelades under tyskt  1920-tal? Skulle då Sverigedemokraterna vara det nya NSDAP fast i modern och svensk gestalt? Det tyckte jag vara att ta i. De påstås ha nazistiska rötter. Jag är så gammal att jag vet att den sortens sympatisörer har funnits i alla svenska partier. Kanske inte i V, men där finns folk som omfattade till exempel Chrustjovs hårdföra kristendomsförföljelse så vad…

18 eller 20 men egentligen noll och intet

Vad för slags kyrka tillhör jag egentligen? När jag läser bekännelsedokument eller går tillbaka till Yngve Brilioths eller Gunnar Rosendals böcker och artiklar ser jag ett svar. Det slår mig att när de ungkyrkliga ville förnya Svenska kyrkan hörde till projektet att göra reda för sig vilken historia denna kyrka har. Framtid låg i arvet om jag fattar hållningen rätt. Gunnar Rosendal jagade rätte lärare på samma sätt och går jag till Nordisk Tidskrift år 1931 läser jag Yngve Brilioth förstår jag att Västgötalagen när den upptecknades kring 1220 var den en stamkyrkoförfattning av gammalgermansk typ som börjat undergrävas men…

Bortom populism, aktivism och kvietism

arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse är en tankesmedja. Den tänker kors och tvärs, för så funderar och fungerar kristen tro. Den tänker inte sällan tvärtemot, för det gör de som tänker utanför samtidighetens lilla låda. Arbetsformen är bönegemenskaper, papper, böcker/årsböcker, uppkast, arbetskonferenser och kyrkodagar och därtill en livsform där kyrkligt skvaller har en given plats. Vi talar ju om en livsrörelse i kyrkolivet. Vill man se en del av aKF-arbetet kollar man här. Då ser man en inbjudan till en öppen arbetskonferens. Arbetskonferenserna är dels interna (rätt självklart), dels öppna (lika självklart). Konferensen i maj handlar om populism och politik men i…

Pengarna mer än livet!

Värnamo Nyheter hade en ledare den 20 december med budskapet att medlemskapet i Svenska kyrkan är värt pengarna. Den betalande allmogen läste och varje odalman och odalkvinna kunde förstå att det hela förstås var välmenande. De som inte nöjde sig med känslan av den goda viljan utan tänkte efter en nanosekund insåg, att i praktiken blev utfallet av den surt hoptjänade och nu bortbetalda medlemsavgiften ingenting som egentligen har med kristen tro att göra. Civilsamhället är också idrottsrörelse, Röda Kors och insamlingsorganisationer. Ska godhet utföras, kan sådana rörelser vara lika effektiva som Svenska kyrkan. Det unika med Kyrkan är insidan,…

En bogomil på Östrabo

Modéus II skickar julhälsning. Jag såg den i Barometern och Smålandsposten, borgerliga tidningar. Östra Småland i Kalmar, som närmast vänder sig till det arbetande folket, hade inget ord från biskopssätet Östrabo. Nå, Modéus II tänkte i sin julhälsning att ordet ”dignity (dignité på franska) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna betyder ”värde”. Det betyder ”värdighet”. Rätt översatt får ordet sprängkraft för då behöver vi definiera inte bara vari värdigheten består utan hur den uppkommit. Lika värde har människor inte, det är bara att titta i lönekuvert eller pensionsbesked för att förvissa sig om den saken. Hur är det då…

Efemärt och inte

En dagslända, ephemeroptera, är som framgår av namnet en efemerisk företeelse. Dagsländan lever inte särskilt länge, för några av sländorna handlar det om några timmar i luften och det är allt. Däremot är stadiet som föregår intressant. Larven kan förbereda sitt luftliv 2-3 år och i detta larviga tillstånd håller den andningen igång genom en ständig, viftande rörelse för att öka vattenombytet. Vatten? Intressant. Dopets vatten är de kristnas själva element. Det ger alltså utrymme, om vi ska följa första artikeln, för det larviga. Och det är det larviga som leder till det efemära. Ni förstår. Dagsländor som de möter…