 |
KYRKLIG SAMLING |
Kyrklig samling om vigsel och äktenskap
Kyrklig samling förordar att den kommande lagstiftningen om vigsel och äktenskap innehåller bestämmelser om obligatoriskt civiläktenskap. Denna registrering blir den handling som juridiskt etablerar äktenskapet. I ett samhälle som religiöst och kulturellt är allt mer mångfacetterat är detta den enda rimliga hållningen.
Kyrkornas syn på äktenskapet kan sammanfattas med inledningsorden i nuvarande kyrkohandbok för Svenska kyrkan: Äktenskapet är ett heligt förbund förordnat och välsignat av Gud. Formuleringarna i kyrkohandboken uttrycker det som har varit Svenska kyrkans lära om äktenskapet. Huvudpunkterna i denna syn är:
1 Äktenskapet är en Guds goda ordning för människor, oavsett om de är kristna eller inte.
2 Äktenskapets syfte är att skapa ett tryggt hem för barnen, och att vara en ram för makarnas ömsesidiga gemenskap.
3 Äktenskapet ingås mellan man och kvinna.
4 Vigseln är en helig handling, och det har i alla tider och i alla kulturer ansetts som något förkastligt att bryta sönder ett äktenskap.
Äktenskapet har stöd i Bibeln, både i Gamla och Nya testamentet. Jesus själv undervisar om äktenskapet och han gör det med hänvisning till skapelsen. Vid varje vigsel läses orden från Matt 19:6: Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. När Paulus undervisar om äktenskap och familj hänvisar han till detta bibelställe och han tillfogar: Detta rymmer en stor hemlighet, här låter jag det syfta på Kristus och kyrkan, Ef 5:32.
Den kyrkliga vigseln som vi förstår den i ett lutherskt sammanhang innehåller två viktiga moment. Det ena är att vigseln är ett uttryck för brudparets vilja att avlägga sina löften om kärlek och trohet inför Gud och inför församlingen. Det andra är välsignelsen över brudparet; en bön som handlar om Guds hjälp att förverkliga Guds vilja i det äktenskap som ingåtts. Med obligatoriskt civiläktenskap blir den del av den traditionella kyrkliga vigseln som innebär offentliggörandet av löftena förlagd till borgerlig huvudman. Kyrkans roll blir tydligare religiös; att inbjuda till att dels få bekräfta avlagda löften inför Gud, dels be om Guds välsignelse över äktenskapet.
Kyrkan förfogar inte över någon egen välsignelse, som hon kan dela ut efter eget godtycke. Det kyrkan kan och ska göra är att nedkalla Guds välsignelse där hon har mandat till detta. I fråga om äktenskapet finns ett sådant mandat, klart uttryckt i bibeltexter och formulerat i kyrkans lära och gudstjänstordningar. Kravet att det ska finnas en biblisk grund för välsignandet är givetvis ofrånkomligt när det gäller en offentlig gudstjänstordning. I själva verket handlar detta krav om att bevara förtroendet för det kyrkan gör; den kyrka som hittar på egna regler för vad som kan göras och vad som ska välsignas kommer så småningom att erfara att legitimiteten i det som görs urholkas.
Äktenskap och samliv ser idag annorlunda ut än för tidigare generationer. Detta ställer kyrkan inför stora utmaningar: hur kan man på bästa sätt värna om hem och familj och - framförallt - barnens rätt och möjlighet att få växa upp tillsammans med sina föräldrar. Svaren på alla dessa frågor är inte utan vidare självklara. Därför skulle det vara välkommet om kyrkorna i vårt land tillsammans arbetade med dessa frågor. Om kyrkorna agerar tillsammans har man dessutom större möjlighet att påverka regering och riksdag vid beslut om familj och äktenskap.
Utarbetat av Kyrklig samlings teologiska råd
Antaget av Kyrklig samlings samarbetsråd den 24 februari 2008
2008 © Kyrklig samling