Dagsländor

Sub specie aeternitatis

Tillsyn – klarsyn!

Canon Giles Fraser, vars kolumn jag vidarebefordrade igår eftermiddag, tillhör inte ”min sida” i kyrkan. Det gör honom svår – men inte för mig, som har högst bestämda invändningar mot mycket av vad han står för. Det betyder att det blir svårare att avfärda honom med att det han skriver kommer från dem som vi marginaliserar (för att slippa bry oss om deras synpunkter). Fronten är bredare nu, fler ser. Även om vi som är fel såg först vad som i sak är fel och inte alltid behöver avfärda personer som ”fel”. Kyrkosynsfrågorna kan hanteras brett. I varje fall när vi…

Same but different. En artikel som inte kunde vänta!

Ni kanske inte läste Daily Telegraph i går den 3 augusti. Här är något jag inte tyckte kunde vänta ens tills i morgon. Stephen Trott är min vän, han har varit väl placerad i den engelska kyrkans beslutssystem. Giles Fraser, författaren, känner jag inte. Men han framstår som en klarsynt karl. Ni får perspektiv på vad som övergår andra kyrkor i Borgo-gemenskapen. Har ni läst ett ord, ett enda, om detta i Torsdagsdepressionen? Is the CoE intent on killing off the parish church? Covid has accelerated the push by Church officials to centralise everything. It is a recipe for collapse…

30 silverpenningar och än bättre betalt

Kravet på lika många silverpenningar till präster oavsett kön, läste jag med välbehag. Det handlade om ”prästyrket”. Vårtecknen kommer tätt nu.  Det är Sandra Signarsdotter, kaplan i Gustaf Vasa församling, ledamot i Kyrkomötet (S), ledamot i styrelsen Forum Prästvigda kvinnor, som låter oss få inblickar i silverpenningsfrågan. Hon bifogar en intressant fotnot: ”När jag i min text hänvisar till kvinnor och män har jag endast utgått från Kyrkostyrelsens Jämställdhetsrapport som i sin statistik hänvisar till två kategorier genus: män och kvinnor.” Endast två kön. Vad präster av andra kön drar ihop kan vi alltså inte exakt veta? Den historiska skildringen…

FLASH! Innan DO kom SR FLASH!

”Allt mer underbart” alternativt ”allt underbarare”. Efter en dag med kvalificerad sjukvård, maskinerna kostar miljontals kronor för min och andras skull, kom jag att avnjuta det radioprogram som gläder kollektivet av kv*nn*pr*stm*tst*n*r*. DO sätter vi vårt hopp till.  https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7525599&fbclid=IwAR1Gv0cwnucoxWfh3TgMWydcrN1PwqKYEQeXHtsZpkPKLys3AsFQMfzVYu4

Samråd om kyrkosynen?

Gunnar Edqvist skrev en drapa i Torsdagsdepressionen, vars radikalitet torde gå de flesta förbi. Den är på ett vänligt sätt en i sak skarp kritik av kyrkostyrelsens kyrkomötesförslag. Den är också övergripande och konstruktiv: kyrkomöte med 100 ledamöter färre och indirekta val, dvs vi väljer lokalt i kyrkovalet och de valda väljer elektorer för val till stift och kyrkomöte. Ekonomiskt försvarbart och ett grundskott mot partipolitiseringen. Med en sådan ordning hade SD aldrig hamnat i kyrkomötet. Nu är diakonen Gunnar inte vem som helst. Han är diakon på det fornkyrkliga viset: han tjänar människor genom att skapa/sköta en tjänlig kyrkoorganisation….

Det stympade kyrkomötet

Det artar sig till stympat kyrkomöte, i egentlig mening produkten av en kupp av ett fåtal kuppmakare, som använder ”nödläget” som skäl. Så är det vanligt att kuppmakare gör, ty de är alltid goda. Kvar av det gamla kyrkomötet blev 44 i plenum röstande ledamöter – men plenum består av 44 ledamöter vid skärmar på hemorter utspridda. Bismarck men också Napoleon III, vi talar 1800-tal, hade funnit denna lösning fiffig. Och vad ska man då bråka om? ”They are all women and men of Honour!” Nu har det skrivits – eller inte skrivits – motioner. Antalet begränsades när ämnesvalen begränsades. Så här…

Sjukligt

Jag tycker det är lite trist att vara inlagd på avdelning 17 på det fina Centrallasarettet i Växjö  igen. Inte så att personalen är otrevlig mot mig. Här är idel trevliga, kompetenta  och omtänksamma människor. Men det kan inte hjälpas. Jag vore hellre inte här.  Å andra sidan lever jag en lyxtillvaro. Mat serveras på bestämda tider, jag kan trycka på en röd knapp och då kommer tjänstefolk rännande dag som natt, mina värden kollas dagligen och stundligen, disken tas om hand liksom tvätten. Jag behöver inte ens dra upp persiennen själv. Så varför ska jag uppfatta denna lyxtillvaro som…

Oönskad religionsutövning

Jag har sagt det förut. Det våras för kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*. Nu är det verkligen vårkänslor om DO tycker att kantorn har rätt att slippa vara med på oönskad religionsutövning i Svenska kyrkan. Gäller detta kyrkomusiker, gäller det nämligen alla. Fallet ska utredas för att eventuell föras till domstol, men om DO går fram med lösningen att det är skillnad på en kyrklig arbetsplats och en religiös gemenskap och domstolen håller med, då faller allt religiöst tvång i Svenska kyrkan. Det blir som i Blädinge på 1970-talet, när man ägnat sig åt byggenskap och kyrkorådets ordförande belåtet konstaterade, att ”allt går bra,…

Hagia Sofia med flera…

Hagia Sofia blev alltså moské igen. Erdogan gör upp med arvet från Atatürk. Det nya normala gäller i Turkiet – men riktigt vad det innebär, vet jag inte. Det sägs att många lokala kyrkor i landet stängts/gjorts om till moskéer. Hur många då? Är lokalkyrkans stängning – utifrån ett trons perspektiv – allvarligare än att en kyrka som erövrats och blivit moské och sedan blivit museum på nytt blir moské? Var kan de kristna i byn eller staden fira mässa om deras kyrka konfiskerats? Och en kyrka som inte firar mässa och gemensam gudstjänst – vad är det? Aj då. Opassande fråga. Nu…

(S)ektbeteendet

Jesper Eneroth tyckte jag om innan någon i det kyrkopolitiska visste vem han var. Det ställer mig i särklass. Jesper också. Han är en trevlig person och utbildar sig för att bli kommunalkamrer. Ja, det heter något finare, men det är egentligen vad saken gäller. Han valdes in i kyrkomötet och vidare in i kyrkostyrelsen. Han har en stark ställning. Det har han eftersom han är gruppledare (Gruppenführer) och därmed adjungerad till den socialdemokratiska partistyrelsen. Ska någon plåga honom, ska frågan om en framtida lysande karriär inom partiet tas upp. Ska någon glädja honom, är det genom att tala Volvo Amazon…

Samma här som där, då och nu

Horst Georg Pöhlmann (f 1933) var tidigare professor i systematisk teologi och har bl a skrivit boken Abriss der Dogmatik (5 uppl, förbättrad och utvidgad, Gütersloher Verlagshaus 1990). Här är ett mycket pedagogiskt kompendium i dogmatik. Eftersom det möblerats om för att underlätta för mig, såg jag plötsligt boken, som gömt sig bland en massa andra böcker i systematisk teologi på bokstaven ”P”. Det är alltså en bok jag inte läst på länge, och därför ville bläddra lite i. Det blev på nytt en lätt omskakande påminnelse. Pöhlmann tar i en exkurs (s 56-58) upp Emanuel Hirsch och Deutsche Christen,…

Fråge- och påståendestund

Doktor F påminde om att kyrkomötets frågestund avskaffats. Jag förmodar att han på goda grunder ser de mekanismer som i dessa de yttersta av dagar ger oss det ”kyrkomöte”, som består av 44 digitala knapptryckare och begränsad motionsrätt. De gruppledare, som gått med på arrangemanget, har nog gått på en nit. Men vem lurar vem och vilken är den olycksaliga logiken i det som sker i det som synes ske? Det finns de som tror att kyrkostyrelsen har makt. I egentlig mening finns inte makten där utan i Antjeborgs byråkrati och i någon mån i kyrkostyrelsens arbetsutskott. Helt fria är…

Plastpåsar och dito påståelighet

Varför finner vi oss i att betala för symbolpolitik? Det är inte den småländska frågan jag ställer, den om pengamängden (även om den irriterar). Jag undrar vad vår passivitet gör med oss och hur den skapar den framtid få av oss vill ha. Plastpåseskatten är typexempel. Den gav till följd att priset på papperskassar höjdes radikalt på ICA Grytan! Och naturligtvis priset på plastkassar och de små påsarna jag plockade grönsaker i. Nu vet vi alla att våra plastkassar vårdats väl och blivit soppåsar (tills kommunen skulle förse oss med gröna respektive röda och hjälpa oss sortera). Men ingen kastade…

Beslutsfattande

Jag funderar över vad som är grundläggande viktigt för människan och då definierar jag ”människan” helt oberoende av kultur, omgivning, miljö. Mat och eld måste höra dit. Dryck förstås, vänskap (vi är sociala varelser), kärlek (eller i varje fall sex) och kanske en känsla av sammanhang.  Elden för att värma sig förstås och för att kunna få lite varm mat. Men elden också för att samlas kring den, skvallra, överlägga och kanske fatta beslut. Skvaller är en viktig informationskälla. Kring elden berättas historier, sanslösa, sanningslösa – vad ni vill. Där dribblas med orden och tas fram komiska poänger.  Jag är mer…

Luft och självskryt

”Jag funderar över hur många som över huvud taget skulle stanna kvar som medlemmar om de visste hur mycket som enbart är luft och självskryt.” En erfaren komminister med tjänstgöring i olika stift och pastorat funderar. Naturligtvis lever vi på övertid. Folkevangelisationen har inte fungerat och alltför få har upptäckt trons sammanhang.  Frikyrklighet har gjort sitt. Ingen räknar plus och minus när de reformerta vinner och bränner människor. Lika diskreta är vi när det handlar om konversioner. Hur många är kvar efter några år? 40%? Avkristningen är verklig och till sin art helt begriplig. Det enda lilla problemet är väl…

Det nya normala

”Det nya normala” tänker sig den kyrkliga eliten vara med och gestalta. Jag kommer att tänka på den fromma sången från 1970-talet: ”Det skulle bli fred på vår jord, om bara jag fick bestämma.” Mussolini, Hitler, Stalin m fl tänkte så. Sedan kom ett nytt gäng efter dem, som tänkte likadant om än inte riktigt detsamma. Alla införde de ”det nya normala”. Det är kanske inte mycket att säga om? Vi har ett eliternas politiska liv och dessa eliter gör uppror mot folket. Då och då dyker det upp en Rehabeam med ett gäng rådgivare där den ene är ovisare…

Blandade karameller men i samma påse

I fredags kväll läste jag pappersutgåvan av Torsdagsdepressionen. Brännkyrka söker ny herde. Hur är Brännkyrka ”en relevant aktör i lokalsamhället” frågas. ”Du som kyrkoherde förväntas ta på dig ledartröjan och är därmed en viktig pusselbit.” Sannolikt är denna grandiosa självbild inte bara fel utan i egentlig mening sjuk. Men det går så till i krympande organisationer med minskad betydelse. De lever sin fantasma. En vanlig  sketen kyrkoherde ska alltså ta på sig ledartröjan för att lokalsamhället ska förstå vilken relevant aktör som finns i Brännkyrka. ”Bananstift” är väl motsvarigheten till ”bananrepublik” och då träder Luleå stift fram, stiftet som destruerat…

Extra: Ur Antjes tankevärld

I dagens SDS träder Antje fram. Den vishet som här talar leder tankarna till Bengt Lidforss, Ur en prokanslers tankevärld. ”Kan pandemin ses som Guds straff för alla våra synder? Det är den första frågan man vill ställa till en ärkebiskop. – Nej. Gud talar till oss genom Jesus och inte ett virus, svarar Antje Jackelén.” Detta tror jag inte. Gud talar till oss på många sätt i livets skiftande omständigheter. Vi har fått Anden som Hjälparen för att förstå sammanhang och samband. Detta ska inte ställas mot Jesus. ”Ovissheten pandemin medför kan leda till ångest. Och för att kunna…

Det är rätt att göra upp med ett och annat! Och uppror?

Det finns böcker att läsa. Pastoralen till exempel. Den är en bra spegel och fungerar som ifrågasättare. Sådana behövs. Är det någon som i kristen mening tror att det de flesta i Svenska kyrkan håller på med är en del av Guds rikes bygge? Skicka i så fall ett foto på vederbörande till mig, adressen finns i matrikeln t ex. Det som måste till av seriösa präster är ett målmedvetet byggande med fokus på söndagen och den fysiska högmässan, den där folk infinner sig. Motbilden, fiendebilden, är förstås det nya tjatet om hur bra det digitala är. Det är det…

Grundfrågor

Henrik Svenungsson gav mig prästmöteshandlingarna för Växjö stift 1965. Han hade redigerat materialet i en tjock volym till sommaren 1966, när jag var hans konfirmandledare. Jag läste rubbet. Jag funderade mycket över kyrkostatistiken. Som student prenumererade jag på materialet från Religionssociologiska Institutet. Årligen har jag följt statistikredovisningen från Antjeborg. Jag ser att det som sker när siffrorna rasar är logiskt, jag har sagt att det kommer att gå så här illa om ingen omprövning sker och helt följdriktigt av prästänkor uppfattats vara en dystergök, en sån där som glömt att Jesus lever.  Gudstjänstdeltagartappet på minus 5.5% plågar mig –och det…