De profundis

I dag har jag varit student i 55 år, professor Susanne Wigorts Yngvesson har levt lika länge och Yngve Kalin firar att han blir 72 år. Dessutom är det Maria-månaden maj, den månad när vi går druckna i eller av vårsolens ljus. ”Av” är det texttrogna, ”i” kan vara det realistiska.

Då styr jag över på egendomligheten att somligt inte alls är det som står skrivet. Ludvig Lindelöf levererar. 

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/eftertanke-bilderna-bar-pa-ett-spar-av-gud-men-de-ar-inte-gud

Själva poängen för pastorn (!) är att Jesus inte var herde utan snickare. Den insikten bereder min själ hugnad, må jag säga. Så när Jesus säger att han är den gode herden så är detta ett symbolsikt uttalande som innebär att vi förstår ”att Jesus ger uttryck för att det finns något i det gudomliga som påminner om något hos en fåraherde”. Förstår jag eller förstår jag inte? Lindelöf har läst ett bidrag av Ian T Ramsey i boken Myt och symbol (som jag förknippar med Hans Hof…), en pocket från Verbum 1967 (som finns på lantegendomen). Själv har jag tenterat Ian T Ramsey och boken Religious Language med godkänt resultat. Jag skryter inte. Jag säger bara som det är.

Nu ska jag inte vara överlägsen, men när jag var 8-9-10 år och gick i söndagsskolan hade Lindelöfs problem med vilket jobb Jesus hade, blivit löst. Det var alls inte svårt. Skolans undervisning hade också varit inne på herdetemat. Det gällde bara att hålla två tankar i huvudet förstod jag. Båda tankarna var begripliga och tillsammans blev de utmanande genom att ge nya perspektiv. Ingen sa (som Lindelöf) att vi skulle ”bemästra” bibelord. Snarare var det bibelorden som skulle bemästra oss – inte minst eftersom Jesus är Mästaren. 

Ludvig Lindelöf lär det där som KG Hammar exercerar med: inte fastna i språket eller i förlegade former av Gud som inte längre ger mening åt människor. Inte längre? Jag stannade bilen, som jag hyrt i Skottland, när jag såg ett får som fastnat och tog, som den gode herde jag ville vara, loss fåret. Jag begrep precis vad det Jesus gör med oss betyder, när det frihalsade fåret löpte iväg till kompisarna. När jag var präst på norra Öland fick jag anledning att vänslas med får och när jag var barn såg jag hemmansägarnas multikompetens både för snickrande, hantverkande och djurskötsel. Vad är det Lindelöf inte har egen erfarenhet av så att han blir en ordvrängare i stället för en förkunnare? Vill jag veta?

”Bilderna bär spår av Gud, men de är inte Gud.” På vilken avdelning på mentalsjukhuset har man fått för sig det? Kyrkans gamla erfarenhet är ju att Gud ger sig tillkänna och insikten om Skriftens klarhet är fundamental för en kristen, de evangeliska och de romerska lika. Skriftens böcker lär utan misstag den sanning Gud för vår frälsnings skull anförtrott oss. Jesus som Bibelns kärna och stjärna blir oss en tolkningsnyckel, men det  betyder inte att alla bibelord blir enkla. Dr Luther anbefaller det språkliga studiet på grundspråket, alltså arbete och ansträngning, för att komma åt vad Skriften säger. Jag nämner bara saken i förbigående – men så formades prästutbildning till helt nyligen. Kolla Ingemar Öbergs bok Bibelsyn och bibeltolkning hos Martin Luther så ser ni själva (Artos, Skellefteå 2002). Sidorna 126-128 utgör en kort men högst användbar summering).

”Gud vill nog något med de här metaforerna av herden och fåren”, hörde jag i lördagens helgmålsbön i radioapparaten. Camilla Lif visste berätta. Vill nog något? Som utsaga av en VDM, Verbi Divini Minister, Guds ords tjänare, var väl detta något magert?

Kunde inte Lindelöf och Lif förklarat Kyrkans ämbete som ett herdeämbete, som inrättats för att vi skulle få den frälsande tron och att herdestrukturen i denna mening är grundläggande för kristen tro? Jag hittar inte på. Jag läser Svenska kyrkans bekännelseskrifter. 

När jag ändå kollade Torsdagsdepressionen på nätet, såg jag hur det viftades kring Modéus I.

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/prasterna-fick-traffas-igen-pa-arets-synodalmote

Är det inte någon till höger i bild som gör Hitlerhälsning?! Inte bara där, det Hitler-hälsas längst bak till vänster i bild och lite här och var. Varför det? Dog inte Hitler i bunkern den 30 april 1945? Man funderar. Är inte detta hälsande för den delen förbjudet i svensk lag? 

I största allmänhet, kunde man tänka sig någon annan yrkesgrupp som på nykter kaluv skulle uppträda på detta sätt på en gruppbild? Inte officerare, inte begravningsentreprenörer. Inte läkare på läkarmöte… Men präster och diakoner!! De står där och heiiar med den stora räkenskapsdagen för ögonen och glada är de. Hets mot folkgrupp är nog rekvisitet i Brottsbalken, BrB, och rekvisitet uppfylls med råge, såvitt en enkel bildanalys visar. BrB 16:8. Böter eller fängelse upp till två år. Kanske är brottet grovt? Då blir det fyra år.

När vi ändå är inne på den tyska hälsningen läste jag, hur Riksbiskopen och The Rap-Woman fick till det när det gäller präster som i framtiden ”med glädje och av fri vilja” viger enkönat – för detta är ”målbilden”. De vet vad de är ute efter: ”Det innebär att kandidater inte kan prästvigas så länge de har uppenbara brister, gällande till exempel gudsbilder, bibel-, skapelse- och människosyn, samt hur dessa kommer till uttryck i olika förhållningssätt, också i relation till hbtqi-personer. Den prövning som krävs hör till biskopens vigningsansvar.”

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-behover-arbeta-klokt-och-ihardigt-tillsammans

La ni märke till uttryckssättet ”uppenbara brister”? Detta tar jag personligt! Tänker jag – med Kyrkan i alla tider – på annat sätt än Riksbiskopen och The Rap-Woman, beror det på ”uppenbara brister”. Med Riksbiskopen har jag haft frekventa möten under åtta (8) års tid. Aldrig har hon brytt sig om att tala med mig om dessa uppenbara brister. 

Jag har läst hennes avhandling också. Hon har inte läst min, det utgår jag trångsynt ifrån. Hon har nog inte läst andra böcker jag skrivit heller. I samma predikament antar jag att The Rap-Woman befinner sig med den lilla skillnaden, att jag inte har läst hennes avhandling (som oss emellan inte heller den verkar ha varit banbrytande). De kyrkliga översåtarna ska nog inte ses som betydande intellektuella eller ens som framgångsrika akademiker. De är teknokrater som likriktar. Likriktning heter Gleichschaltung och har alltid varit populärt i mindre demokratiska sammanhang. Makt utövas långsiktigt så.

De som utövar makt i det andliga på det sätt som nu demonstrerats kvalar in i kategorin ”de vedervärdiga”. Den som finner dem vara sådana, står i den solida reformatorisk traditionen. De evangeliska visste att just så här fungerar de vedervärdiga  som maktutövare. De evangeliska fullkomligt hatade denna översittarhållning, som fixar och tricksar för att komma dem till livs som uppvisar uppenbara brister. Då kurians folk, nu folket i Antjeborg och i Läppstiftet i Göteborg. Nä, ”vigseltvång” är inte rätt väg att gå. Det behövs nämligen inte. Bortsorteringen i administrativ hållning räcker. Och det trofasta kyrkfolket låter lura sig som vanligt.