Min förväntan att varje torsdag förses med en dos depression infrias ofta. Då tycker ni synd om mig? Gör inte det. Torsdagsdepressionen kan nämligen icke sällan utgöra en vederkvickelse, dvs vara en källa till munterhet över det stilla vanvettet. Det blir så för den som vet vad han tror. Och det vet jag. Det postmoderna … Läs mer
Jag undrar över kulturskymningen. Var är de idoga analytikerna, de som kan trycka etablissemanget där det gör mest ont? Det handlar inte bara om NATO, där uppställningarna varit riktigt anslående. Är det verkligen så få som vet, att den svenska försvarsmakten är NATO-anpassad ner till minsta gradbeteckning? För att inte tala om vapensystem och kaliber … Läs mer
Norges nationaldag behöver inte, men kan, betyda lustifikationer. Fast inte bara i Norge. Antjeborg har fått frågan om Svenska kyrkans syn på NATO-beslutet.Svenska kyrkan kommer inte uttala sig angående Nato-medlemskapet eftersom det ”ligger utanför kyrkans ansvars- och kompetensområde”. Det låter något. ”Svenska kyrkan kommer dock inte uttala sig om eller ta ställning i frågan, det … Läs mer
I Stavanger återfinns Anne Lise Ådnøy. I Norge kallas hon ”episcopezzza”, ser jag. Rätteligen ska hon uppfattas som en Moloks prästinna, inget annat, inget mindre. Hon har i mig fått en personlig fiende. Eftersom jag är ämabel i de flesta fall är detta uppseendeväckande, men fiendskapen beror på att jag fattat. Hon hade ingeting emot … Läs mer
Yttrandefrihetens fiender finns överallt, men trivs tydligen bäst i de fina salongerna. Jag trodde inte att jag skulle behöva skriva mer om vikten av att låta Rasmus Paludan bränna böcker, men samtidigt deklarera min ovilja just mot bokbrännande. Det påminner för mycket om kapten Axel Mannerskantz, som stod i godset Värnanäs pannrum, rev ut sidorna … Läs mer