Pastor Hoollertz, Ringaren i Råslätt ni minns, ringde. Jag trodde han ville boka in mig på ett besök i fängelset – men där satt han inte. Inte ännu. Det blir kanske inte ens fängelse för störande av allmän sammankomst. Pastorn ville förklara att han delade bekännelsens hållning. Han menar alltså inte, till skillnad från Modéus II, att koranen är en helig skrift. Inte för honom. Ja, hörbarheten var 2 när jag for in i kommunikationsskugga. Dvs hörbarhet Nolla (0). Men så uppfattade jag hans budskap.
Det är mig angeläget att rätta till. Det var inte när det gäller bekännelsen som pastorn var oklar. Han ringde i kyrkklockorna för att kalla till bön och motverka upplopp. Om detta hade jag gärna velat höra mer – men Noll (0) som ni vet. Andra i stadsdelen hade manat till lugn. Men Paludan brände en koran.
Nå, vi som varit med och läst på om islam i vår grundläggande teologiska utbildning inser, att det sannolikt är omöjligt att bränna en koran. Pauludan har nog bara översättningar av koranen och de är per definition inte Koranen utan en kommentar till boken.
Skulle vi inte kunna hitta en bred bas att stå på och säga, att det är själva bokbrännandet vi är emot. Böcker ska inte brännas, inte kastas. De ska läsas och sparas så att vi kan gå tillbaka till dem och friska upp vårt kunnande. Böcker hakar i varandra, som Mäster i Varberg kunde påpeka. Samma sak med tidningsläggen och protokollen. Ta fram och läs för att inse hur det är, inte bara hur det sägs eller skall sägas hur det är.
Nu tror jag fortfarande att vi ska vara emot pastor Hollertz ringande. Församlingens böneliv borde vara det ordinarie. Att det dyker upp en dansk eller en dansk-svensk kanske inte ska föranleda klockringning om man inte hederligt säger, att vi ringer för nu är dansken här och vad det betyder vet vi historiskt. Erfarenhetsmässigt var det inte sommarstugor i Småland Kristian II var ute för att köpa. Men bön? Finns inte en Kyrans alldeles vanliga bön, som hägnar in området med frid. Oavsett liksom. Kommer Paludan gäller det gamla ropet vid demonstrationer: ”Kamrater, låt er inte provoceras!”
Å andra sidan provoceras jag svårt av skjutningar och våldsdåd i stadsdelen Norrliden i Kalmar, där människor sägs hålls sig inomhus för att de inte vågar sig ut och hamna i skottlinjen för knarkhandlargängens uppgörelser. Paludan vet något han vill varna för och det kan vara provokation på riktit, för att Paludan vill höra vad vi andra har att säga. Jag har inte riktigt fattat vad han vill göra år problemet. Och kyrkligt sett – vad ska gälla? Vad bör göras i de församlingar som finns i just dessa områden? Här har pastor Hollertz något att fundera över när han sitter på kåken eller bara fundera över när han”jobbar som präst”, som det heter.