Det drar ihop sig. Pilgrimer vandrar genom stiftet, får jag veta. Stiftets klimatstrateg kommer att gå med några dagar. I tjänsten, förmodar jag. Detsamma gäller Modéus II:
”Pilgrimsvandringen går in i Gränna och Växjö stift den 23 juli och går sedan söderut genom den västra delen av stiftet. Vandringen passerar bland annat Skärstad-Ölmstad, Jönköping, Norrahammar, Månsarp, Byarum-Bondstorp, Skillingaryd, Nydala-Fryele, Värnamo, Forshedabygden, Dörarp, Berga, Ljungby, Södra Ljunga, Traryd och Markaryd. Vandringen lämnar stiftet den 8 augusti.
Biskop Fredrik Modéus kommer att ansluta till pilgrimsvandringen under en dag den 7 augusti. Han kommer då att vandra från Traryds församlingshem till Strömsnäsbruk, följa med på vandringens enda sträcka med dressin, leda en mässa och fortsätta vandringen till Markaryd.”
Dressin för klimatet. Det är svårslaget.
Förslag till vadslagning har lämnats. Man kan gissa. Hitta en KBK eller en BLK (kyrkbänkskompis eller bibelläsningskompis, ibland i kombination) och slå vad. Den som förlorar får bjuda på en klimatanpassad måltid, en sådan som inte orsakar några klimatovänliga gaser. Undvik kål! Kanske råbiff är lämpligast? Det är så nära det vegetariska en köttätare kan komma och därmed inklusivt! Men hur blir det med öl och snaps? Frälsaren drack vin. Han fick aldrig smaka Melleruds produkter. Snapsvisor? Skojare där! Fast Frälsaren är gärna med där snapsvisor sjungs, som ni vet.
Frågorna:
Hur länge dröjer det innan syster Spalding avbryter/gör uppehåll?
Hur många kommer de att vara när de når Markaryd?
När når de fram till Öresund (förmodligen i Helsingborg) och hur många är de då?
Hur många svenskar kommer att vara med när de når Engelska kanalen (kanske i Calais? Eller Hoek, närmare?)
Frågorna 2 och 3 kan med fördel delas i i två kategorier. Dels hur många som är med just i Markaryd och i Helsingborg, dels frågan hur många som gått vägen från Vadstena.
Hur många är kyrkoarbetare, som går på betald arbetstid för klimatets skull, världens första med semesterersättning och pensionspoäng pröjsade pilgrimer?
Misstanken gror. Bara i överförd mening går pilgrimståget till Glasgow. Det är med detta tåg som med tåget till Narvik. Jag har åkt med det. ”Narvik” stod det på vagnen. Men jag kom aldrig fram. Jag skulle från Stockholm till Uppsala, men jag var likväl med på tåget till Narvik. Går Modéus II (eller dressinerar!) ett stycke väg mellan Traryds församlingshem och Markaryd så har han i kristlig mening gått pilgrimsvanding till – Glasgow!
Vill ni motivera ert tänkande ytterligare kan Bitte Assarmo bidra.
Naturligtvis tar vi avstånd från Bitte Assarmo och säger sedan mycket tyst: ”Hon har ju rätt!”
Värnamo besöks av pilgrimerna.. Kyrkoherden Möller får på tafsen i Värnamo Nyheter.
https://värnamo.nu/debatt/svarar-par-magnus-moller-om-mariakyrkan/
Jag levde i föreställningen att Frimodig kyrka gett upp och gladde mig desto mer att någon håller emot. Den tankefigur jag bibringats är, att kyrkoarbetarna ansamlats till ett kansli och därifrån far de ut till olika tjänstgöringar. Detta är en annan modell än småkyrkorörelsens, den där det fanns folk i lokalerna, både kyrkoarbetare och folk som slank in för att göra en insats. En insats kunde vara att be och dricka lite kaffe samt prata skit. Detta är, om franskan ursäktas, alls inte skit utan för det mänskliga livet växtbefrämjande gödsel.
Kyrkan växer organisatoriskt eller organiskt. Kyrkovalet handlar om politiska partier som vill ha in sin agenda i det organisatoriska. Det organiska, det där med bön, mässa och den inbördes brödragemenskapen, står de främmande för. Slagorden blir i all sin godhet mest tröttande. Nu anförs Paulo Freire som auktoritet när diakonerna ska gå före socialen, tala om att politiskt underkänna välfärdsstaten och socialförvaltningarnas kompetens. Det sker av salongsbolsjevikerna, som har lika lite med fina salonger som med äkta bolsjevism att göra. Inlägget ”Kyrkovalet är viktigare än du tror” från Motala ligger bakom betalvägg. Men tanten som för fram budskapet ser trevlig ut på bild. Vänsterns brudar tycktes dock yngre förr. Nå, det finns ingen verklig förnyelse om den inte är organisk. Men den risk jag trodde mig se i Värnamo var den uppenbara, det kompetents kyrkliga folket räcker inte till för alla beslutsfattarpositionerna ens om vi skulle få ett annat valsystem, ett kyrkligt. Hur utbildas lekfolk för ansvarstagande egentligen?
Torbjörn Nilsson från Frimodig kyrka i Värnamo sopar väl banan med Möller. Det dånar i vår kyrkliga krater, snart ska utbrottets timme slå. Man kan inte stå fram som en fattiglapp om det finns 136 miljoner på kyrkkistans botten och en prostgård och ett församlingshem att sälja. Jag är glad att Torbjörn Nilsson inte körde med argumentet om frivilliga, som gratis ska ta över lönearbete. Somliga normineringsgrupper gör så. Det blir billigare – som om det var själva poängen!
Möller får annars bilda oss på två sidor i samma blad. Han menar att pojkarna från Afghanistan ska få stanna, de är numera 7000 men var 10 000, de andra har avvisats och borde väl då i rättvisans namn återkallas, eftersom ingen av de 10 000 hade skäl att få asyl, men somliga var snälla och hamnade i Afghanistan i stället för Värnamo. Hur tänker vi nu? Möller skriver också krönika. Han ser det hot Victor Orbán utgör, men tydligen också Åkesson och hans kumpaner. Möller vill bejaka ”människans breda sexuella spektrum”. Den lilla komplikationen att varje land – och inte EU borde – få bestämma sin utbildningspolitik, bortser många från. Detta sagt kan man undra om inte Ungern just nu är Europas mest populistiska stat. Jag undrar i vart fall. Det hade nog de ungerska författarna Imre Kertész och Péter Esterházy också gjort om de varit i livet.
Till allt detta kom en fältrapport från en pilgrim på resa med bil och tillhörande fossilutsläpp. Melleruds pastorat sålde i vintras Skålleruds församlingshem, som nu blivit Nordiska Tomtemuseet. Jag vet inte vad det säger, men något säger det. Kanske detta: Avkristning betyder att apostlar, evangelister och heliga flyttar ut och tomtar flyttar in på loftet. Till detta tema tror jag det finns skäl att återkomma.