När EFS-prästen fått upprättelse av Överklagandenämnden har Åsa Hagberg (här blev det fel! Åsa Hagberg är en duglig skribent och allmänt klok kvinna, hon i Luleå heter Nyström, jag borde kopplat rätt. Nys liksom) haft uppenbart svårt att hantera bakslaget. Hon har ju rätt och Överklagandenämnden fel. Vi som genom åren närmast blivit experter på att varsna lipiga tjejer, känner igen fenomenet. Överklagandenämnden har ju ”glömt” 2005 år kyrkomötesbeslut. Åsa tjatar på. Somliga tjejer kan ha framgång med den metoden. Nu får Åsa understöd av 20 socialdemokrater från Kiruna.
https://www.kyrkanstidning.se/debatt/fortsatt-soka-kyrkomotets-tolkning
Naturligtvis är det hela dumt. Vad är det som ska tolkas och varför? Överklagandenämnden har gjort ett avgörande i ett rättsfall, men inte tagit upp ett uttalande i 2005 års kyrkomöte av det enkla skälet, att det saknar relevans i den aktuella frågan. Detta vägrar Åsa istadigt inse. Och därmed får hon upp tjoget sossar från Kiruna på banan. Riktigt vad de vill kanske inte är så lätt att sammanfatta, men det är djupt känt.
Jag ska kanske nämna min djupt kända sympati med människor, som bor i ett land där det är 40 dagar utan skugga.
Jag har läst boken och fördystrat mig: Olivier Truc, Fyrtio dagar utan skugga (Pocketförlaget 2015). Men därmed är inte sagt att 20 sossar i Kiruna riktigt får till det. Egentligen skrämmer de mig. Deras positiva ord ser jag och alla plusord kopplas till rättsavgörande. Var är vi då? I Nationalförsamlingen i Paris kring 1792. Det kunde om aftonen komma en liten lapp att medborgare Dupré snarast skulle infinna sig i Nationalförsamlingen. Tre timmar senare var medborgaren Dupré förhörd, dömd och halshuggen – allt i framstegets namn och utifrån en osalig blandning av lag och politisk vilja. De grundläggande skräckfyllda politiska insikterna måste tydligen dagligen erövras. Det kan inte välvilliga men naiva sossar i Kiruna.
De måste snabbt lära sig våra grundläggande principer för både maktutövning och idédebatt i tider när monumenten krossas. Och när polisen manas gå in för att i våra privata bibliotek hämta böcker.
Nej, jag talar inte Ray Bradbury och hans fiktiva värld utan Aron Flam och Sverige i dag. Aron Flams bok är beslagtagen. På ledarsidorna.se kan ni leta detaljinformation.
Upphovsrättstvisten tycks mig onödig. Det handlar om satir. Men ett par tusen böcker har tagits i beslag och advokaten vill komma åt samtliga böcker och begär att få en lista på köparna. Jag tror polisen får problem om mitt ex ska konfiskeras. Var gömmer man enklast en bok? Bland en massa andra böcker!
Men hur kunde det bli så här? Jag ser det öppna samhällets fiender. De är rättfärdiga så det smäller om det. De skrämmer mig. Låt oss slå tillbaka, backa Aron Flam och skydda våra hem mot statsmakten och dess plattfotspolis. Det gäller plattfotade sossar i Kiruna och Åsa i lika hög grad.
Domkapitlet i Luleå gick förresten på en ny mina. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/overklagandenamnden-kritiserar-lulea-domkapitel
Hur länge kan Åsa hålla sig kvar?