Kampanjen mot svordomar måste vi stödja. Det är kampen för en teologiskt begrundad svenska. Det är samtidigt kampen mot det tanklösa. Bara den som är flitig med sin kyrkogång är rustad att tala teologisk svenska. Problemet med svordomar är alltså 1) bristande kyrkogång och 2) tanklöshet. Inget annat – men det räcker!
I går mediterade jag på min hundpromenad över det teologiska begreppet ”ge Fan i”. I-et bekymrade. Att det finns somligt Djävulen kan få ta hand om, har jag inget emot. Men ”i-et”? Då slog det mig att det betyder ”i våld”. Alltså: Djävulen får ta hand om sin egen skit. Detta är jag för.
Alltså finns det en hel del jag på goda grunder kan ge Fan i. Krönikören Csaba Perlenberg till exempel. Naturligtvis är det han skrivit i anledning av Utbults tillfrisknande fånigt, så som det blir när det är ”djävligt dumt”, och nu ser ni den teologiska analysen igen. Det kan inte bli annorlunda. All vishet och godhet finns hos Gud. Hos Guds och vår fiende finns bara illistighet och illvilja. Det kan på flera sätt glädja oss. Att veta, alltså.
Jag tänkte alltså ge Fan i våld det som Perlenberg skrivit och ger inga hänvisningar till krönikorna. Världen idag och Dagen har gjort värdefulla insatser. Ni får leta själva. På samma hundbajspromenad slog dock den förfärande tanken mig: Kan det vara så, att efter coronatiden går vi in i en sekulariserad tillvaro, där Perlenbergs sätt att tänka kommer att vara för-herr-skande narrativ? Ska det nya bli en farlig tid, därför att den inte har någon som helst aning (”Djävla aning” om vi ska teologisera kring denna okunnighet) om sina andliga och kulturella rötter. Det finns en del som är för viktigt att lämna ut till Själafienden. Ingenting blir bättre av sig självt och det finns frågor vi inte har mandat att lämna över. Sanningsfrågor till exempel. Och tanklöshet; brist på tankar och lösliga tankar lika.
Tanklösheten som problem sålunda. De svärjande har ingen teologisk klangbotten, har misskött sin kyrkogång. Därför ljuder deras ord oskönt. Det vet inte vad de talar om – och vad värre är: de tror i egentlig mening inte vad de utsäger. De brukar inte de teologiska begreppen. De missbrukar dem och därmed språket.
Till dels är detta kanske de kyrkokristnas fel. Det finns sådana fromsinta, som lägger rösten på ett särskilt sätt när de talar om Gud. De kyrkokristna måste med samma tonfall kunna säga ”skithus” och ”Gud”. De kan också – utan att förställa rösten – säga ”jag ber för dig” – och göra det. Andra säger ”jag håller tummarna”, men det är ett sekulariserat och i grunden ogudaktigt sätt att göra något annat än att knäppa händerna. Nu ska vi inte underskatta vår dumma framtid (den kan lova mycket) eller underskatta vad vi i de heligas gemenskap får med oss. Vi får den vishet som gör att vi inte bara är födda i går och ingenting vet. Det har min bibelläsningskompis (BLK) påpekat med ordet ”Tror du jag är född i går?” De flesta är det… Ni som vill ha en referens kan få den. Job 8:8-10. Vi står ihop med tidigare släkten, alltså de heligas gemenskap. Våra korta liv får vidare och mer insiktsfulla perspektiv.
Nu är tanklösheten på intet sätt begränsad. Myndigheternas pressträff illustrerar, jag fördjupar mig inte. Men bakom somlig tanklöshet kan det finnas ett program för att bemäktiga sig makten över våra tankar. Vem har en ideologi som inte bara innebär ett nytt samhälle, utan även en ny form av människa och en uppsättning samtida tankar, som är genomgripande och ska transformera allt? Vad är de högstämda egentligen ute efter?
Problemet ligger i att det samtida ska forma framtid. Jag saknar som vanligt kringsynen. 3000 döda heter det och det verkar vara många. Men vad ska jag relatera till? Är antalet aborter under coronatiden i Sverige högre eller lägre än 3000? Och alla som dött utan covid-19 – hur många är de? Jag söker jämförelsetal och försöker förstå influensor i mitt liv.
Asiaten slog till 1957, 5 miljoner – främst yngre – dog. Nog hade jag asiaten.
Honkong-influensan kom 1968 med 1 miljon döda, främst äldre och nu räknas denna som en säsongsinfluensa med en överdödlighet på 1000. Vi vaccineras mot den. Jag tror jag hade Hongkong också i någon form. Jag vaccineras varje höst efter iråkad pensionsålder.
Spanska sjukan med 50 miljoner döda har jag inte haft. Den härjade 30 år innan jag föddes. Men i mitt århundrade. Och nu den kris som stänger ner, ställer om genom att ställa in… Eller de kriser, statsråden talar om att de vill ha styrmedel för att styra oss bort från kriserna. Jag misstror dem. De framstår inte som bildade. När de har mycket att göra ”i den delen”, kriserna alltså, blir jag nervös.
Jag kollade Pandemiberedskap, ett underlag från Folkhälsomyndigheten från år 2017. Där heter det:
”Samhällets mål vid en pandemi
De övergripande målen med pandemiarbetet är att
• minimera dödlighet och sjuklighet i befolkningen
• minimera övriga negativa konsekvenser för individen och samhället.
Olika strategier för att nå dessa mål är medicinska och icke-medicinska åtgärder samt kommunikationsinsatser.
Genom att försöka minska smittspridningen och fördröja pandemins förlopp, finns möjlighet att spridningskurvans topp förskjuts och planas ut. På detta sätt kan belastningen på sjukvården och samhället minska eftersom andelen sjuka vid ett givet tillfälle (kurvans topp) minskar, tiden för förberedelser ökar och vaccin hinner bli tillgängligt. En sådan effekt kan uppnås med hjälp av medicinska åtgärder (bland annat antiviral behandling och vaccinationer) och icke-medicinska åtgärder (bland annat social distansering).”
Man kan väl inte i egentlig mening påstå att ”samhället” uppfyllt sina mål. Var är det omtalade vaccinet t ex? Kommer det till de negativa konsekvenserna för individ och samhälle finns det anledning att fundera länge, tänker jag numera. Är det i lägen som dessa som Big Brother vill träda till och jag ska betala det höga priset vad gäller frihet för att jag gav de grundläggande frågorna Fan i våld?
Nu är det tid att praktisera misstänksamhetens hermeneutik i begåvade samtal, en kyrkokristens troskyldiga grundhållning. Och då gäller att motverka alla svordomar för att slå vakt om teologisk, klarsynt svenska. Men när folk inte kan sitta ihop och tänka, är det inte ett gyllene tillfälle för Big Brother? Ja, kalla honom vad ni vill.