Tranedagen. De förtänksamma hängde upp en strumpa (eller ett par strumpbyxor) i går kväll och fick denna morgon se att tranan levererat godis. Jag förstår inte att denna goda, folkliga sedvänja aldrig slagit igenom mer än på enstaka orter i Kronobergs län I sydöstra Sverige, Kalmar län och i Blekinge vet människor att hålla dagen helig. I dessa tider skulle det kunna vara läge att effektfullt bryta fastan som en motståndshållning mot den annalkande katastrofen.
I går förnyades jag i min ambition att vara sur gubbjäkel. Jag satt isolerad i min bil och lyssnade på radioterna som la ut texten. Där förekom vad jag uppfattar vara ett nytt favorituttryck, uttrycket ”helt enkelt”. Det används i tid men oftast i otid som en pleonasm, överskottsord. För de fåfängliga orden ska människor göra räkenskap. ”Helt enkelt” hör till den kategorin. Nu kommer ni att lyssna mer aktivt för att lägga märke till uttrycket. Detta stimulerar alla era sinnen. Men jag ville mest bolla frågan hur den här sortens uttryck slår igenom som verbal virusinfluensa. Förklara det om ni kan!
Jag skulle ringa och hamnade i telefonkö, men ”straxt” var det min tur. Varifrån kommer det ”t” som lagts till ordet ”strax”? Det är lika konstigt som att ”åtminstone” uttalas ”åtmindstonde” – för att inte tala om ”citattecken” som kan bli ”situationstecken”. Det är inte lätt att vara intellektuell i dessa tider, men förhållandevis lättare att vara sur gubbjäkel även om det tar på krafterna.
Till detta har jag blivit alltmer missnöjd över den journalistiska brist på möda som lämnar mig rådvill om Covid-19. Jag blir alltmer rädd för vad som nu åstadkoms när rädslan för en sjukdom slår sönder det samhälle vi byggt. Folk pratar om något i tiden efter sjukdomen. När den tiden kommer kan det visa sig att mycket av det vi varit vana vid är borta och att de enda som kan glädjas är de besinningslösa civilisationsförnekarna, de som nog inte omfattar en tanke att Gud blir människa. Deras andlighet, kristlig eller inte, är programmatiskt andlig i betydelsen eterisk. Kristen tro tänker stort om materien och varje kristen borde ha vett att vara materialist. Gud är ju det. Annars skulle skapelsen inte kommit till. I denna materiella värld kallas vi till förvaltarskap – av det materiella.
Jo, jag medger att förvaltarskapet sträcker sig vidare. Men det är inte en skam att vara glad över teknik eller ens en skam att vara glad över skönhet. De tekniskt begåvade kan ju med Skaparen själv roa sig över att allt hänger ihop och kan hänga ihop på nytt sätt. De som är glada över skönhet kan glädje sig över det vackra, också kläder. De kan konsten att klä upp sig inte för att i första hand göra sig själva märkvärdiga men för att göra världen lite vackrare och (färg-)gladare. Håller vår värld på att göra sig fattigare på alla sätt och vis när misantroperna tar makten? ”Det som kan gå fel, kommer att gå fel vid sämsta möjliga tidpunkt”, som den erfarne infanteriöversten brukade säga. Det kyrkliga motmedlet kunde förslagsvis vara att tala om människan som tre-enig: kropp, själ och ande och slå vakt om hela tre-enigheten. Ett kompletterande motmedel kunde vara att uppfatta de grundläggande mänskliga behoven, de som fader Gunnar sammanfattade med orden ”godhet, skönhet, andakt”. Det håller också.
Jag hör dysterheten utläggas medialt men det blir en dysterhet stofferad med klämkäcka utbrott – uppenbarligen för att jag inte ska förtvivla trots allt. I Kronobergs län var det i går 20 smittade med covid-19, ingen i respirator. Ändå tas det till ordentligt för att stoppa smittan. Men testade blir vi inte. Har somliga redan haft åkomman? Vi vet inte. Däremot vet vi att Modéus II träffat landshövdingen i Växjö och talat om Svenska kyrkans ansvar för begravningsväsendet… Han berättade själv på twitter. Men vi har likväl ännu inte nått den punkt där det kommer att gå oss riktigt illa. Så hur ska jag då leva? Tvätta händerna ska jag och det länge, lika lång tid som det tar att be Herrens bön. Jag ber – och försäkrade församlingen i söndags att den bönen tål många tvättar.
Hur var det nu med tranan? Tranen kanske undviker hembesök på grund av Covid-19. Jag hängde upp en strumpa vid ytterdörren i tanke att tranan inte skulle in i sovrummet och väcka de tre hundarna. Smittspridningen kunde kanske också minimeras om tranan bara tog ett steg in i huset. Hittills har tranan inte åstadkommit något och nu har jag en känsla av att tillfället gått förbi. Som bäst kan denna omständighet bara förstärka det personlighetsdrag jag utvecklar: sur gubbjäkel. Sådana lägger man förresten inte i respiratorer. Gubbjäklar är sura med livet som insats. Men aldrig utan goda skäl!