Prästkoleriker i tiden

Nu är det endast 10 månader kvar till julafton. Det kan glädja en och annan. Kanske inte prästkolerikerna dock. De är främst glada över att kunna dväljas i den egna lilla tankevärlden och umgås med redan tänkta och uttjänta tankar – men just därför hemvanda, insuttna. En del av prästkolerikerna är dessutom skräckslagna i tider som … Läs mer

Den kokande grytan lutar. Hitåt!

Den kokande grytan i norr lutar hitåt. Profetinsikten är inte att förakta (Jer 1:13) Det hela är självförvållat, när folket tänt offereldar åt andra gudar och tillber ting de själva gjort. (Jer :16). Maningen är kristallklar, vi får inte bli förskräckta – ”ty då slår jag dig med skräck inför dem”) (Jer 1:17) I norr? … Läs mer

(S)anslöst, bara (s)anslöst. Och (s)anningslöst därtill!

Jag ska be att få upprepa, inte mig  – men den insikt jag redan lämnat i dagsländan den 22 januari. Jesper Bengtsson återgav i boken Reformismens väg hur prosten Gunnar Forkman klargjort några grundläggande förhållanden i det kyrkliga vid kyrkomötet 1957. Jag sammanfattar Forkman i tre punkter: 1. Kyrkan är inte ett statsorgan som riksdag och … Läs mer

Prästkoleriker

Jag är ju dessvärre portad från Prästkollega. Jag räddar det egna fromhetslivet genom att nynna på ”Jag vet en port, som öppen står”. Detta är bra att veta i utestängningarnas tid. Om det nu är så att jag är utestängd. Det kan ju lika väl förhålla sig på det viset, att prästkolerikerna är instängda, inte … Läs mer

Wanja och Emma

I Växjö stift är denna dag dubbelt högtidlig. Inte bara GT-Monday utan också Sigfridsmäss. Det är en händelse som ser ut som en tanke att både festerna sammanfaller. Men Sigfridsmarknaden uppfattar jag närmast vara ett inte mot vad den var när jag var yngre och skinnen efter de skjutna djuren skulle säljas på Stortorget. Jag … Läs mer