Dag Sandahl

Denna dag tarvar en myckenhet av eftertanke. I förvirringens tid sökte jag Svenska kyrkans hemsida för att få tröst och styrka. Det var kanske lite åldersdigert att be ”Pro pace et principe” i 1937 års psalmbok. Man jag har bett den medeltida bönen som samtida: ”Förlän oss, Gud, din helga frid, I kärlek oss ledsaga. … Läs mer

Jag läste på. Min ryska är mer än dålig, men jag kunde tillgodogöra mig förre KGB-agenten Putins ord på det språk man talar på hans gamla stationeringsort, Dresden. ”Im Wortlaut”, som det heter. Det var mönstergillt. ”Vi har kommit som era vänner”-talet alltså. Vi har fått lära oss att just så ska det låta. Soldaterna … Läs mer

När Johanna Andersson och Annika Borg ville sätta P för Riksbiskopen, och promota Ärkebiskopen i stället (utan riksbiskopsroll!) var det som gjort för stor veklagan och lika stor entusiasm.  Det blev förstås till att släpa fram Nathan Söderblom, denna den mest framträdande bokstavskombination vi känner på stolen i Uppsala. J.A. Eklund manades att stötta ärkebiskopen. … Läs mer

Känsliga läsare varnas men konsumenter av deckare/kriminalromaner kan utan problem fortsätta läsa. Miljön tar vi upp först. Gotland är en ö med öns kultur. ”Alla vet allt om alla”, heter det. Därtill finns det en vänstrandets kultur på ön. Kan alltså Petersson ha anammat den lokala seden och så får han kritik för det – … Läs mer

Det måste hädas mer i Sverige. Hädelseunderskottet är inte bara för litet. Hädelserna är som bäst osystematiska och får bara punktvisa genomslag. Oftast finns de inte. Det som skulle vara medvetna hädelser blir till tystnad. Detta beror inte endast på kristen feghet. Det beror än mer på att de kristna inte lärt sig att känna … Läs mer