Dag Sandahl

Putins P-mob, partiell mobilisering, bekymrar mig. Jag hör till dem som menar, att ukrainarna försvarar inte bara sin nation utan våra värderingar – inklusive värderingar som inte direkt är mina,  men som i frihetens namn ska försvaras.  Kan Ryssland besegra Ukraina, väntar andra länder och om länder i det gamla sovjetimperiet hotas, dras också vi in … Läs mer

För alltid är det kristna Europa förlorat. Det finns inte mer. Det fanns. Nu är det nihilism och islamism som tar över. Samt den godartade välviljan. Den är inte bättre den.  ”Generation Greta” hette det. De klimatnödeslägesdrivna och ansvarstagande skolkarna. Det var de som i val och skolval röstade på helt annat sätt. Några i … Läs mer

Ibland får jag läsa sådant, som triggar mig att greppa efter luktsaltet. KG Hammar skriver i senaste numret av Pilgrim och det är sannerligen en skön själs bekännelser:  ”Så har jag äntligen läst Per-Olof Sjögren, den högkyrklige domprosten i Göteborg som för mig bara stod för kv*nn*pr*stm*tst* (nå, KG skriver gängtlien ut vokalerna, DS, som … Läs mer

Jag säger nä, jag säger nä, jag säger nähä. Jag skrev förvirrat i den tidigare sländan. Rickard Sandler översatte Kapitalet, inte Sandels. Generalen Sandels, som blev fältmarskalk, Sveriges siste, gjordes misskänd av Runeberg:  Sandels han satt i Pardala by,  Åt frukost i allsköns ro.  ”I dag, ett slaget, blir striden ny,  Det skall gälla vid … Läs mer

Många får anstränga sig för att vara snälla. De vill gärna vara så, men förmår sällan. Mitt problem är inte riktigt detta. Jag måste anstränga mig för att vara elak. Präglad av min moster/gudmor måste jag vara. Hon hade visserligen inte läst Jan Myrdals bok Barndom, men var klar med sin bedömning. ”Det är inte … Läs mer