Julen m/26 har just börjat

Slända på JMB måste väl till. Tranan kommer, hoppas jag. Jag har en hel uppsättning strumpor. Och det gäller oss alla i dessa allvarstider – vi ska spänna bågen högt och börja julen m/26 idag. Det är det bästa med kyrkoåret. Det samlar upp vad som varit ihop med det som ska komma. Så roligt de kyrkokristna har – och så tråkigt hedningarna! Alla har för den delen inte heller fattat att detta är Tranedagen. Upp med strumpor så levererar Tranan godis. Jag hörde en sur kommentar att detta är bara för barn. Jag genmälde självklart och självsäkert: ”Man är väl guds barn!”

Jag kan roa mig med att lyssna på radio. Norra Öland ligger så nära Gotland att P4 Gotland enkelt slinker in i radion. Det kan också P4 Kalmar och P4 Kronoberg göra. Men nu är det Visby.

Är det inte en adelsfröken jag hör? Då reser sig hela mitt arv av vikigar, hemmansägare och soldater i sin fulla bredd. Naturligtvis blir jag glad. Det jag får höra bekräftar bara min otro. I sin granskning har statsradion också fått fram kyrkoherde Bohlin i Enköping, Sveriges närmaste stad. Kyrkoherden säger om vägran att viga samkönade: ”Gör mig ledsen” – P4 Uppland Sveriges Radio. Känslosam och sannolikt känslostyrd kyrkoherde, konstaterar Intresseklubben. Lipiga tjejer har jag aldrig imponerats av. Har ni?

Och så ska de finkristna stå och piruettera, Ärkepluset ser det som ”problematiskt” och ”tråkigt”. Riktigt vad som är problematiskt och tråkigt kanske jag inte omedelbart får kläm på. Varför säger de inte helt enkelt: ”Jag går inte på din puerila journalistik med simplicisstiska frågor som inga frågor är utan bara påståenden i frågeform. Du har inte fattat och kan inte fatta vad frågan egentligen gäller. Sådant gick för sig i DDR. Mina krav är högre. Det måste de vara om jag ser på vad jag kostar per timme när du ska intervjua mig. Gå hem och läs på och kom tillbaka om tre veckor så ska vi språkas vid. Förresten är det folkförakt att inte tro att lyssnarna kan begripa teologi, men det är klart inte folk kan begripa om saken i sin komplexitet framställs som något annat än just teologi.” Så säger inget Pluss. Kan de ens själva frågan eller är den så farlig att det är enklast att hålla sig okunnig? När ni hör adelsfröknen, längtar ni inte till franska revolutionen då?
l
Nu skulle jag kanske vara dyster. Sarah Mullally introniseras i Canterbury i dag och 2000 är på plats i katedralen. Inte jag men jag har varit där! Nå, 50 miljoner bröt med den anglikanska kyrkogemenskapen, det kanske är mer betydelsefullt för framtiden och den verkliga informationen. Church of England har allvarliga problem att hantera? Och, som sagt, gemenskapen är splittrad. Den är som ett liberalt parti fast av större format, helt enkelt. Dame Sarah kan nog hålla sig för skratt. Hon är utbildad sjusköterska. Någon kustiglurre menade att det var bättre om hon varit utbildad begravningsentreprenör. Engelsmän är bra på svartnad humor.

Jag tycker i min svenskkyrklighet emellertid att det är riktigt roligt när tillvaron spricker upp och det visar sig att profetiorna, som storståtligt utslungades, var lögnprofetior: Med kv*nnl*g* pr*st*r skulle det bli folkväckelse och motståndet skulle snart nog ebba ut, för det var bara de gamla prästerna som var emot den nya ordningen, hette det. Saken kunde enkelt regleras genom utbildning och utnämningar. Utbildningen gick ut på att skaffa sig havliga präster och det var inte så svårt för de fick lära sig att det fanns något ämbete (men att kvinnor ska ha det!) och utnämningarna och valen styrdes minutiöst. Då fick prästerna inordna sig efter den insikt som Dr Joseph Goebbels på sin tid spred: ”Kaftanbärarna är små och krypande.” I detta perspektiv är det en undrens tid vi lever i och kan se hur vidunderligt ämbetsreformen bär frukt. Gudstjänstsiffror, medlemstal och själva utbudet talar kanske ett språk som vi inte vill förstå. Eftersom ämbetet egentligen ingenting är, kanske vi inte ska undra över brist på kallelsemedvetande och kallelseglädje? Det blir så om man ska ”jobba som präst”…

Lyssna själva! https://www.sverigesradio.se/artikel/darfor-har-eckerdal-bara-antagit-manliga-prastkandidater

Men hur är det? Varför kan inga präster säga vad sant är, att politiska beslut inte kan avgöra teologiska sanningsfrågor – och utan statskyrkosystem och statens sätt att se ämbetsfrågan som en fråga om jämställdhet hade vi haft kvinnlig kyrkotjänst av annat slag. Men det blockerade staten. Det var möjligt genom en resolut förtalskampanj av dem som tänkte som Kyrkan tänkt i alla tider. Man kunde, rent teoretskt naturligtvis, tänka sig att en biskop nu skulle säga som den fromme Olov Hartman i Sigtuna ropade under hatthyllorna i Adolf Fredriks församlingshem: ”Det går åt helvete fattar du väl!” Hartman menade det. Bokstavligen. Det vete Fan om han inte hade rätt. Jag frågar inte den potentaten. Jag håller mig till den Helige Ande. Vad säger Anden till kyrkorna? Det är den varje dag aktuella frågan.

Modéus II inskränker sin vilja att förklara till ett brev som bara kyrkoherdar får, inte det gemena prästerskapet. Detta prästerskap befinner sig bokstavligen en knapptryckning bort. Och då talar jag inte om pensionisterna, de som avlagt livslånga löften men likväl inte räknas med. Jo, de kan få komma till Växjö och bestås en mässa, fika och information om vad stiftsorganisationen håller på med. De far dit på egen bekostnad…

Modéus II vet att p 4:s granskning av biskoparnas inställning till att viga prästkandidater, som inte viger enkönat, ”har förberetts under en längre tid”. Modéus II gör det under förutsättning agt kandidaten har ”en genomarbetad, icke-dömande människosyn”. Det är som vår vän Jan skulle ha sagt att ”trolla med truten”. Frågan gäller vad ett kristet äktenskap är. Diskutera den! Saken gäller också hur besluten i frågan tagit, vilka löften som getts och den lilla omständigheten att löften på politikers sätt visat sig vara prov utan värde. Denna upprepade skamlighet att vägra tala om det problem som saken för motståndarna gäller, är skamlig – och ”Skam” är ett annat ord för ”Djävulen”. Lögnväsende alltså. Rakt igenom. Och informationsbärande!

Plussets piruetter blir självfallet till personliga oförskämdheter mot sådana som mig genom misstänkliggörandet att jag skulle ha en icke genomarbetad och dömande människosyn. Jag har nog för egen del i konfliktfrågorna tänkt mer, bättre och djupare än de flesta. Frågar jag i sak och efterlyser belägg för ståndpunkter och ställningstaganden blir ett Pluss-svar floskulöst och jag börjar tröttna på att förklara varför det blir så med argumentet att Modéus-pojkarna kommer från Jönköping.

Alla ska bemötas, säger Modéus II, ”med värdighet och respekt”. Dra den om Rödluvan också! Ingen kv*nn*pr*stm*tst*nd*r* av kvinna född går på det. Erfarenheterna talar högre och sannare.
Men han är fin, Modéus II och hänvisar till någon artikel han skrev i Torsdagsdepressionen förra året (men utan närmare hänvisning, hur tänkte teologie doktorn nu – om alls?). Han deklarerar storståtligt: ”Jag vill samtidigt värna bredden av åsikter i Svenska kyrkan, så länge dessa grundas i en genomarbetad (vem bedömer det? DS), icke-dömande människosyn”. Jo, han upprepar sig. Men det är väl inte en bredd i åsikter så mycket som precisa insikter om Bibel och bekännelse saken skulle gälla? Modéus II gav kyrkoherdarna (inte det gemena prästerskapet!) besked om att biskopssekreteraren Linnéa ska vara tjänstledig tre år för studier och Mat-Hilda träder till. Miriam Liljesson säger jag bara! Hon var den legendariska biskopssekreteraren. För att inte tala om Kerstin Pettersson, trevlig fixare på biskop Lindquists tid. Hon sattes på cellen eftersom hon varit generös med stiftets pengar. Trevlighet har sitt pris. Välkommen Mat-Hilda, säger vi bara.