Riksbiskopen jagar på i Glasgow. Som tidigare är det inte bara klimatet hon står upp för. Hon ska också kämpa ned patriarkatet. Vad nu den glosan står för. Jag antar att det är de vita männen som fördärvat jorden. Vad antar Antje? “Patriachy has got to go… gender justice must be at the heart of climate justice!” – Archbishop Antje Jackelén, Church of Sweden.
Vad tyckte muslimerna om detta ställningstagande, för det var med muslimer i en rörelse, som klassats som antisemitisk, som Riksbiskopen uppträder.
Själv vet jag inte vem jag kan lita på. Den enda enkla uppställning jag i egentlig mening är för, är den mellan Kristusaktivister och Kristusskeptiker. I den frågan håller jag på aktivisterna och misstror skeptikerna. Jag menar att argumenten under ett par tusen år granskats kritiskt och visat sig hålla.
När det gäller klimatet är det inte riktigt på samma sätt. Jag vet inte ens hur de delegationer som skickas iväg utses. Sametinget har en representant i den svenska delegationen och svenska ungdomar tydligen två, eller? Vem bestämde att Riksbiskopen skulle fara iväg – och hur for hon? Det fanns en bild på sociala medier när hon var på Central Station i Glasgow, men vilken skeptiker som helst kan förstås uppfatta att det var fejk eller i vart fall fråga hur hon kom till tåget – varifrån det nu gick.
När jag var ung var det båt till England som gällde för statstjänstemännen. Då kunde de för en billig penning ta med familjen till London, utlandstraktamentet finansierade en viss del av merkostnaden och på SS Suecia fanns sex kranar till brännvinssorterna. Statsverket stod för biljett första klass om statstjänstemannen kommit sig upp. Jag hörde saken avhandlas vid vårt bord just i första klass. Samtalsämnet var inte välvalt. Just en statstjänsteman med familj (fru och son) satt vid vårt bord och där satt också två regeringskritiska bröder, en var tandläkare… Min bror och jag förmådde uppskatta situationen. Så fördärvade var vi redan då. Inget talar dock för att Riksbiskopen tog båt till England från Göteborg. Men hon hade kanske gott om tid inte bara att vara i Glasgow utan också för att i sakta mak ta sig dit?
Jag ser på twitter att Riksbiskopen gärna rör sig bland unga. Det kan väl likväl inte vara så lustigt för henne, att hon ingår i en delegation som likväl inte är en delegation med tillträde till de mer heliga environgerna? Vilka ingår i gruppen? Hur är den utsedd? Det tycker jag vi som betalar ska få veta. Torsdagsdepressionen kanske håller trogen vakt? Är det helt enkelt så, att det finns folk som plockar ur den gemensamma kassan för egen del i den hedervärda kampen för klimatet?
Av alla – jag upprepar; av alla! – säger Riksbiskopen att ”man inte ska titta för mycket på sociala medier.” Detta sagt av självaste klerikala twitterdrottningen, det rykte som bar ända fram, om man så säger. ”En moderner med vågor i håret”, ni vet, en som pastor Jansson. Nu ska vi fundera, säger Riksbiskopen, över ”den klimatoro och klimatångest som en ung generation känner (och undrar en luttrad själasörjare, vem skrämde barn och unga?). Till det kommer den ”klimatskuld som en äldre generation kan känna”. Mycket känslor från ett vittsyftande känsloliv – eller introvert. Så kommer det bästa, håll i er, och håll i sig särskilt Elsa Widding, Gösta Pettersson och Lennart Bengtsson: ”Det [klimatoro, klimatångest, klimatskuld] behöver vi fundera mer än att ge den lilla gruppen på sociala medier som tycker att klimatfrågan är en icke-fråga utrymme.”
Nu är detta ett också för en Riksbiskop svagt argument. De var på sin tid en väldigt liten grupp, Kristusaktivisterna, om man läser på i de heliga skrifterna. Storleken har kanske trots allt ingen betydelse? Därtill återstår för en disputerad att korrekt återge ståndpunkter. Elsa, Gösta och Lennart har väl aldrig hävdat att klimatfrågan är en icke-fråga, men att det är en fråga som måste kompliceras bort från det förenklade och slagordsmässiga.
Så kommer det fromsinta: Vi kristna är hoppets folk och det är ett hopp som befriar till handlingskraft. Dn reformerta teologin slår till med all sin kraft. Och själv tänker jag att Riksbiskopen nog inte är så begåvad som det påstods när hon skulle väljas. Hon var ju inte ens det som sades att hon var. Professor. Professorskompetent var hon inte.Och avhandlingen ter sig inte som epokgörande.
Jag ogillar för övrigt en hållning där prelater drar egen nytta av andras förmodade hållningar, dvs av klimatoro, klimatångest, klimatskuld. Det är för mycket av dålig predikan över det hela och för lite själasörjarsinne. Så var det också sagt. Var det verkligen så att Svenska kyrkan växlade in på gnostikers och svärmandars spår år 1958 och att vi ser det nu? Fundera innan ni svarar!
Fördelen med att vara i min ålder och ha minnet i behåll kan diskuteras. Det finns ju en barmhärtig glömska. Så ni minns kanske inte Anders Bollings bok Apokalypsens gosiga mörker, Bonniers, Stockholm 2009? Hans poäng är att journalister gärna skrämmer barn med kärnvapenhot, skogsdöd, massvält, befolkningsexplosion. År 2009 var det klimatet som var den stora skrämselfaktorn för de arma barnen ( Bolling s 73). Medierna, skriver Bolling, är ansvariga för vår svartsyn (Bolling s 80). Till det kommer myndigheters och lärosätens intresse av att få större anslag. Jag tror ni förstår. Till detta medverkar Riksbiskopen, som ställt Svenska kyrkan på klimatnödlägesfot. Samer har inkallats som hjälptrupper. Det verkar nästan lite kolonialt om man inte kommer ihåg det tyska intresset för just samer, Himmler och SS ni vet. Är för den delen inte smålänningar och skåningar lika mycket urbefolkning som samerna eller hittar ni några uråldriga samer? Jag frågar, för jag har mött smålänningar och ölänningar som fyllt hundra. Riksbiskopen tycks dock inte vara helt hundra.
Om Riksbiskopen stannat hemma och läst en insändare av Sture Åström i Gefle Dagblad hade hon fått några slutsatser sig till livs. Klimatförändringarna beror på tre problem, i ordning efter stigande vikt:
Vad som händer i atmosfären.
Vad som händer i haven.
Vad som händer i solsystemet.
IPCC har räknat på det minst viktiga problemet. Solforskningen visar i dag tydliga tecken på en kommande kall period. De många köldrekorden de senaste tre åren talar för att den redan börjat. Är detta påståenden så i marginalen, att hoppets folk ska strunta i dem?
Bolling till det. ”Glöm aldrig att den traditionella nyheten är negativ till sin natur, att dramaturgin är överordnad allt och att det som presenteras är en skärva, ett smalt utsnitt av verkligheten.” (Bolling s 269)
Den arma Svenska kyrkan har nu firat de döda och visat sig från sin sorgliga sida, medkännande – men kanske på djupet okristen? Jag frågar, för jag känner igen dysterhetsevangeliet, själva det gosiga mörkret. Vart tog de kristnas uppriktiga, jublande glädje vägen när vi skulle fira Alla Helgon och mkoppla alla själa samman med dem? (Apg 2:46). Det är en fråga som Riksbiskopen nog borde ha ett svar på. Men har hon något svar? Eller ens en fundering?
Pensionsåldern för utslitna är i Sverige 65 år. Det sågs som ett socialt framsteg, dvs bra för alla.