Extraslända!
Tänk er känslan när man löper ut till postfällan, greppar högen med tidningar för att ta sig till köksbordet och läsa i tacksamhet för alla tjänstvilliga skribenter, fotografer, grafiker och tidningsdistributörer som hjälpt mig på vägen till mötet med tidningarna. Stort är det. Och så till detta: den plötsliga Torsdagseuforin. Att jag får vara med om detta. Ett grandiost löftesbrott.
Bild på Anna Ekström och Amanda Carlshamre i Torsdagsdepressionen. Vem som varit Sveriges Lucia är lätt att se. Lika lätt att se vem som aldrig kommer att bli det. En lömsk men liberal blick. Nu ska löften brytas.
https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/fler-vill-se-nytt-vigningskrav-praster
Till detta värv ansluter Sven Milltoft, som enkelt kunnat få en roll i Gökboet. Han är nämligen utbildad hjärnskrynklare på någon nivå. Men inte så utbildad att han menar att löften ska hållas. Den hållningen gällde 2017. Den gäller inte längre.
Jag blir upprymd. Milltoft är borgerlig. I det gamla totalitära systemet kunde just borgerligheten inte stå de nya härskarna emot. Inte nu heller. Jag talar om det södra grannland där Antjes Vater var tapfer Soldat i Führenrs krigsmakt. Varför kan Milltoft och de övriga borgarna inte stå emot? Därför att de små stegen tagits och det handlar nu om de små stegens tyranni. Eftersom det är en enda vigselordning i handboken, denna kyrkopolitiska produkt från Antjeborg, ska den logiska konsekvensen vara, att ändra ordningen. Det uttrycks med en eufemism. Den borgerliga gruppen tycker ”att kyrkan är mogen för den här förändringen nu.” Mogen för. Så beskrivs ett viktigt steg. Nästa steg i mognadsprocessen är förruttnelsen.
Men är detta en fråga för årets kyrkomöte? I så fall blir muntrationsvärdet oerhört om utfallet vid en omröstning blir 124 för förändringen och 123 emot eller tvärtom. Något säger mig, att denna muntration kommer att hejdas tills vidare. Anna Ekström själv sitter inte i kyrkomötet, men hoppas bli invald nästa mandatperiod för Fisk i Linköpings stift. Just nu finns det alltså ingen fråga att rösta om. Lugn, den kommer! Ja, jag säger som V.I. Lenin och G.A. Danell: ”Ju sämre desto bättre!”
Ekström finner det skrattretande att vi år 2021 kan välja bort att viga enkönade par. Det är skrattretande att vi detta år också behöver skriva på ett papper när vi söker tjänster att vi kan arbeta med både kvinnor och män. Är det verkligen detta saken gäller, noga besett? Men Anna Ekström kan gärna muntras upp.
Nu vet vi inte hur det går för liberalerna och Fisk. Det finns fula fiskar, som alla vet. Men om Anna Ekström – omvald till mötet – återkommer med en löftesbrottsmotion, ska verkligen Frimodig kyrka rösta emot – eller säga att vi deltar inte i en omröstning av detta slag, som främst hör hemma i totalitära system – och det finns mirabile dictu en totalitär liberalism? Vi deltar inte. ”Ju värre, desto bättre” och så fort som möjligt – medan det fortfarande finns överlevande som kan berätta om ett annat och rejälare kyrkoliv.
Å andra sidan: löften från 1958 kunde, sa juristen Lidin, inte åberopas av det mycket, mycket enkla skälet, att löftena bara gäller så länge det aktuella kyrkomötet är samlat. Jag imponerades inte av den analysen. Löftesbrott var och är det och orätt, fast kanske inte i rättslig mening…
Ställ nu fram löftesbrottet, för det är logiskt, sett i sitt sammanhang, och låt prästkandidater bedyra både det ena och det andra. Det är mest biskoparnas ansvar och det kan väl bluffas lika bra här som präster bluffar när det handlar om Kyrkoordningens idiotparagraf, den om att alla invändningsfritt ska arbeta med alla ”oavsett kön”. Som om det var detta saken gällde och som om det numera bara handlar om två kön!
Ni minns det klassiska exemplet med britterna som satt upp luftvärnskanoner i Bodø år 1940. Stadens snälla myndighetspersoner bad britterna ta bort kanonerna, för de kunde kanske provocera tyskarna att bomba staden. Utan motstånd kunde därför tyskarna lägga staden i ruiner den 27 maj 1940. Min cyniska kommentar är att myndighetspersonerna bett om detta i milt vanvett. De vägrade förstå vad fienden gick för. Nu måste vi inse vad den totalitära liberalismen går för. Nog sagt.
Torsdagseufori är dock icke att förakta. Är dom riktigt kloka, kyrkopolitrukerna? Svar nej. Så låt oss hålla fram exemplet Bodø för att förstå vad som kan övergå Svenska kyrkan när lögnväsendet härskar och försiktigheten är hållning. I Svenska kyrkan är lögnen vapen och sveket verktyg. Vi vet ju hur det går till i löftesbrottens kyrka – och förnimmer konsekvenserna dagligdags. Vi spelar inte med.