Vågar man fråga?

Polisen i Anderslöv hette Nöjd och presenterade sig alltid med ett lätt frågande tonfall: Nöjd?

Det skapade förvirring, kanske förstämning. Är vi nöjda eller inte? Höjda över tiden? Jag blir osäker. När jag frågar, resulterar det oftast i förstämning eller rentav upprördhet. Ämbetet, klimatet eller Covid-19 lika. Varför blir det så? Varför får jag inte städse beröm för att saker och förhållanden tas upp till samtal, debatt om ni vill? Vi, som kan träda fram som ”lätt-hegelianer”, kan ju tänka ”tes – antites – syntes” och prisa alla resonemang som leder oss vidare. ”Se världen i en spegel, med hjälp av Marx och Hegel” ni vet. Hegelianer av den mer hårdkokta skolan har självfallet inget emot vårt testuggande. Andra har. Hur kommer sig detta? 

Frågan om Kyrkans ämbete låter jag stå över denna gång. Någon blodstörtning kan somliga bevaras för denna årets fjärde dag. Men klimatet! Medge att det är något mystiskt med denna Greta, ständigt denna Greta. Det mystiska är bortom det begripliga. Jag menar, vem bryr sig om vad Elsa Widding har att säga – vi har ju Greta! Förut hade vi Lotta, Lotta på Bråkmakargatan. ”Det är konstigt. Jag kan nästan allt.” Att Elsa är välutbildad och har suttit i den s k smeten och där i smeten visat sig göra korrekta och förskräckande analyser av hur det går till i statsförvaltningen, ska vi tydligen bortse från. Vi som inte förmår detta konststycke, ska betraktas som lite bakom flötet. Men nedstängningarna har till synes endast resulterat i små förändringar när det handlar om koldioxiden, eller? Förklaring? Klimatkatastrofen är så omfattande att några månaders nedstängning inte påverkar stort eller andra utsläpp än de människor skapar är de avgörande…

Nu läser jag dock Bengt Lidforss. Hans samlade skrifter har jag. Jag läser uppsatsen Blidare tider, där docenten Lidforss analyserar torvmossar och skriver om växtvandringar. ”I främsta rummet är det klimatförändringar som vållat dessa omgestaltningar i växtvärldens sammansättning”. (Samlade skrifter band 2, Framtidens Bokförlag, Malmö 1922, s 150). Lidforss talar om klimatförsämringen (aa s 153). Den beror på att jordaxelns lutning mot ekliptikan ständigt ökats och därmed har sommartemperaturen sänkts och är inte alls så behaglig som för 7000 år sedan. 

Svante Arrhenius förklarar dock bäst de egendomliga klimatförändringar som t ex gjort Grönland istäckt fast landet en gång ägde präktiga skogar av ek och valnöt. Vin växte på Island, Björnöarna och Spetsbergen dessutom. Arrhenius förklaring? Det handlar om växlingar i luftens kolsyrehalt. Bengt LIdforss drar slutsatsen att ”vår jord skulle vad de naturliga existensförhållandena beträffar, förvandlas till ett fullkomligt paradis – endast kolsyrehalten ökades till det tredubbla!” (aa s 157) Kolsyra sa man, koldioxid säger vi. 

Lidforss menar att med lite fler vulkanutbrott med nya kolsyremängder i luften (i jordens sedimentära kalklager finns 25.000 gånger så mycket kolsyra som i luften( ”då skulle vinranka och magnolior blomma där nu fula eskimåer fresta sin tillvaro” (aa s 158) Uppsatsen skrev Lidforss strax efter år 1900, alltså före massbilismens och flygets tid. Min fråga är mycket enkel: Varför ger sig ingen på Lidforss och förklarar hur fel han hade? 

Klimatförsämring betydde för Lidforss att det blev kallare och att hasselns nordgräns flyttades söderut. Lidforss menade tydligen också att kylan dödar, inte värmen. Och klimatförändringarna är för Lidforss naturliga fenomen. Jag undrar om inte Bengt Lidforss blivit riktigt upplivad av den klimatuppställning vi ser i vår tid. Hade han fått veta att Greta sett koldioxiden, som är en osynlig gas, hade han blivit riktigt vetenskapligt stimulerad. Tror jag. Häri hade Lidforss sett en polemisk möjlighet. Han hade nog struntat i vad som var PK eller ”Woke”.

Woke betyder väckt, de väckta måste förstås larma de som ännu sover. Här ska nog de kyrkokristna se sin uppgift att balansera de väckta, som alltid, säger alltid, blir besvärliga. De överdriver eller driver ensidigt sådant de vaknat upp inför. Kyrkans historia ger besked. Världen varsnar inte detta lika enkelt som de kyrkokristna. Och det är skillnad på Kyrka och sekt. Arma värld om den ska styras av sekter. Men jag kan se logiken. När världen sekulariseras på det enkla sättet att Kyrkan och Kyrkans erfarenheter avfärdas, då blir det tid för en annan väckelse, en woke-sekt. Själafienden gläds. Dumhet är obegränsad, monumental.

Covid-19 då? Först skulle inga frågor ställas alls, nu kan vilka frågor som helst formuleras. De flesta är inte så viktiga, i varje fall inte de frågor som ska leda till skam och nesa. Fenomenet iakttar jag: de journalistiska insatserna har ett lätt insett syfte. De syftar till att skrämmas, dag ut och dag in. Det finns ett ekonomiskt värde i att skrämma folk, för då säljs fler tidningar och fler går in på nätets betalsidor. De tror att de får veta mer. Egentligen blir de bara mer uppskrämda.

Det finns ett antal frågor jag inte finner några bra svar på. Överdödligheten tycks, om man säger så, vara måttlig i Sverige. Å andra sidan har färre dött med Covid-19 i Kina än i Sverige. Kina med en (1) miljard invånare. Kan någon förklara det? 

Ska sjukdomen egentligen betraktas som en influensa av det slag vi upplevt tidigare – men nu medialt påspädd och därför motsvarande katastrofal? Vad kommer historikerna (givet att världen består) säga om Covid-19 – att den intressanta effekten av sjukdomen var hysterin? Jag kan ställa fler begåvade frågor. 

Hur kommer det sig att sjukvårdspersonalen klagar över allt arbete? Det gjorde tidigare generationers läkare och sjuksköterskor sällan. Ser vi effekten av att ett kall blivit lönearbete? Jag har inga synpunkter på det. Jag frågar bara. Men är det verkligen sant att siffrorna för dödlighet med Covid-19 är under 0.2% och att 98% av de sjuka är helt återställda inom 3 månader? På vilket sätt har de fel, som påstår att vi just nu ser skadlig masshysteri?

Våga fråga!