Ingenting kul

”Jul, jul, ingenting kul”, heter det – och något i den stilen kan det bli år 2020. Må vara att påskfirandet blev destruerat på grund av pandemin. Det drabbade kyrkfolket. Men om julen ska drabbas av kyrkliga inskränkningar, riskeras själva folkligheten, dvs de rester av kyrkoliv som finns kvar i en familj, som har ett noga uppsatt schema för julens firande och där ingår till exempel julbönen med hela familjen. Om det inte fungerar i år, finns risken att också denna vana bryts. Det kan jag förstås strunta i. Jag är ansvarslös pensionär. Likväl funderar jag på vad jag skulle gjort om jag varit i tjänst. Det är faktiskt lite underligt, tycker jag själv. För att inte tala om vad andra tycker om den saken.

Faran är förstås att en familj traditionsenligt kommer till kyrkan på julafton och avvisas. Därmed bryts familjens jultraditioner. Det är alls inte säkert de restaureras nästa år. Det gick ju bra utan julbön, midnattsmässa eller julotta. Ska man ha ett bokningsystem med beredskap att lägga in fler julböner om den första blir fullbokad? Och ska det rakt av planeras för fler gudstjänster? Julböner, midnattsmässa, julotta, gryningsmässa och högmässa? Vi ställer inte in – vi ställer upp!

Om inte kroglivet destruerats kanske en satsning skulle göras på juldagens kväll i städer och tätare orter? Då har det yngre folket skött familj och släkt och vill nu ut med det festliga och festande folket. En kort gudstjänst med tillfälle till ljuständning, men också en rejäl kortpredikan om julens huvudperson och huvudsakliga ärende samt en alert kantor och utrymme för tystnad – det vore något. Men vad gör vi då i små församlingar på landet? Kan det trots allt bli glögg på kyrkbacken och coronasäkra samtal? Eller måste vi stryka flagg och säga att ingenting går i år? Då kan framtidens historiker beskriva strået som knäckte kamelens, dvs kyrkotraditionens, rygg. För så allvarligt är det.

Kloka, dvs alerta, präster kanske måste hitta på något annat som markerar Kyrkans närvaro. Välsigna och dela ut små ikoner, fromma bilder eller kors?

Dela ut skolkritor i advent eller som liten julklapp så att folk till Epifania kan skriva +20+C+M+B+21+ över dörren därhemma?

Eller ordna en krubba utomhus någonstans, kanske en levande julkrubba?

Se till att det finns något bubbel (alkolholfritt alternativ behövs också) att dricka i vapenhuset efter gudstjänst på nyårsafton? Coronasäkert avstånd. Men om folk nödgas sitta hemma vid tolvslaget kanske vi måste tänka till. ”På social distans men utan social distans”, som det heter.

Nej, jag är pensionär och kyrkokonsument. Det betyder inte att jag slutat helt och hållet. Jag läser. I går kom en laddning böcker från US-Amerika. Postnord skulle ha 75:-, annars skickades böckerna tillbaka. Varför 75:-? Tullhantering. Att portot kostat bortåt 500:- kan vi glömma. Men någon tull skulle inte utgå! Så varför 75:-? Jag frågade kyrkofadern Augustinus, som försökte få mig att första skillnaden mellan ett banditgäng och en stat. Kyrkofadern misslyckades. Hade jag inte betalt dessa 75:-, hade alltså ett betydligt högre belopp varit bortkastat och några böcker hade jag inte fått. Det finns kanske en del att rensa ut i statsförvaltningen/banditismen? Vem ska jag fråga? Statsmannen – som med propeller på ryggen på pricken hade sett ut som Karlsson på Taket?

”Oförmågan att tala sanning” om det uppenbara är definitionen på PK-ismen om jag ska tro vår vän professor Fred Siegel. ”Rensa ut gudarna ur svensk skola” hette det. Inte ett ord om prästerna som slogs för det svenska skolväsendet mot bönder, som tyckte att deras barn bara behövde kunna sätta sina bomärken. Läsa och räkna var okunniga kunskaper. Det tyckte inte prästerna, som alltså måste stå sina församlingar emot. Det var Kyrkan som byggde folkbildningen. Den raseras nu av muslimer. Just detta kan icke sägas! Det var den kristna tron som byggde landet och den arbetsmoral som gav välståndet. Inte imamerna, inte Muhammed. Men ska vi bunta ihop all tro som ”religion” blir det så här fel – och Antje hör till sammanblandarna. Antje, gå! Gå i pension! Nog finns det en kristen förmåga att tala sanning just om det uppenbara även om detta inte är Antjes personbästa gren? Värna kristendomen mot religionen!

https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/rensa-ut-gudarna-ur-svensk-skola-9cbd9b68

När det ändå är fredagen den 13:e och dagen alltså redan är förstörd, gör det kanske inte så mycket att jag lägger ut en hänvisning till den omfattande dokumentationen om ”före skandalen kardinalen” Theodore McCarrick i Washington. Vatikanen ordnade ingen presskonferens i tisdags, när rapporten kom, så murvlarna får ta sig igenom nästan 500 sidors text. 

Kloka vänner i Washington påpekar, att Ted McCarrick var en patologisk lögnare. Hans grej var den egna karriären mer än detta att få prästkandidater och unga präster i säng, dvs ner i kardinalsbädden och inte som när barnen skulle nattas. Patologiska lögnare lurar de godtrogna och de godtrogna fylkas gärna i de kyrkliga miljöerna, för där finns trevliga människor. Jag tror vi alla förstår problemet. Det blir så när tanken att det verkligen finns en verklig själafiende, fiende mot mig själv,försvunnit och kyrkolivet ses mer som ett tidsfördriv än som ett slagfält mot ondskan och lögnen, dvs själva ursprunget; Lögnens Fader. Notera nu detta misogyna uttryck. 

Det heter inte ”Lögnens Moder”. Manskapet borde protestera mot det enkönade. Eller fundera. Man väljer själv. Men då ska vi mindre förfasa oss över eller, för att använda det kristliga uttrycket, bli bestörta över, hantlangarna. Det är ursprunget vi borde ge oss på. Själva Lögnens Fader, denna världens Furste. Han är dömd, Jh 16.11 Vad gör en kristen då? En kristen gör saken så svår som den faktiskt är. Här krävs inget mindre än en Frälsare! Utan de gudomliga insatserna  återstår oförmågan att tala sanning.

http://www.vatican.va/resources/resources_rapporto-card-mccarrick_20201110_en.pdf