Minskningen av flyg mm under pandemimånaderna mars-juni visar att nedstängningarna inte haft någon märkbar inverkan på luftens halt av koldioxid, skrev dr Allan Emrén i Dagen (6 aug) Hans slutsats är att de ökande mängderna koldioxid ”har naturliga orsaker utanför människans kontroll” och att det kastas bort miljarder till något misslyckat, dvs att rädda klimatet .
Det stod inte på förrän Göran Lund i Halmstad (Dagen13 aug) gav doktorn en avbasning. ”Minskningen under pandemin är för liten för att ge utslag”, skrev han. Men det hårda motargumentet var att 98.4% av forskarna sedan drygt 30 år tillbaka instämmer i att det pågår en global uppvärmning till följd av ökad koldioxidhalt, förorsakad av mänsklig aktivitet. 48% av dem som står till höger menar att klimathotet är överdrivet. Där fick Emren! Men är inte motargumenten lite ihåliga?
Det är inte lätt att vara kristen i klimatkrisen. På ett sätt beror det på att de troende vet för mycket. Världen vill bli bedragen, människan trivs bäst av att traska patrullo och Guds hemligheter är svåra att genomskåda, för de brukar vara så komplexa och i den meningen inget för enfaldiga.
Dr Allen Emrén skulle i ett värstascenario kunna ha rätt. Då måste en kristen fundera över lögnen/tillrättalägganden/tystande och faktaresistens som faktorer i klimatfrågan. Därtill kommer frågan om pengar och makt. Om världen är i det ondas våld, borde inget av detta förvåna. Och snacket om 98.4% av forskarna är helt enkelt inte sant.
Nå. ”De dödligas tankar är otillräckliga, våra beräkningar är inte att lita på”. (Salomos Vishet 9:14) Detta kunde väl vara en god utgångspunkt när vi samtalar om klimatet, där de flesta talar i vädret förstås. Men Elsa Widding gillar jag. Hon skrev och satte samman boken Klimatkarusellen, 2 uppl Uppsala 2019. ISBN 978-91-519-2551-6. Jag hajar till när jag får klart för mig att forskningsanslag bara tilldelas den som inte ifrågasätter koldioxidens dominerande påverkan. Med ett citat från Taheda Kunihiko: ”Koldioxidutsläpp gör ingen skillnad på vare sig det ena eller det andra sättet. Varje forskare vet det, men det betalar sig inte att påtala detta.” (aa s 17) Samtidigt nås vi av larmrapporter. Det är något lurt på gång. Tror vi på klimatmodellerna finns det skäl att vara orolig. Men bara då. Beaktar vi gjorda observationer, är svaret nej. ”Grundfelet kanske ligger i att det inte ingår i klimatpanelens uppdrag att beakta klimatförändringar som ligger utom människans kontroll.” (aa s 41)
Vi som varit med ett tag, dvs levt bibliskt uttryckt ”långt”, minns 1970-talets varningar för en ny istid.Nu drar sig glaciärerna tillbaka. Det gjorde de redan i början av 1800-talet (aa s 46) När Elsa Widding går igenom energipolitiken, hajar man till. Hon jobbade på Näringsdepartementet och insåg att Nuon-affären var och förblir en skandal. Pengarullning till FN:s klimatfond avslöjar hon. 10 miljarder dollar ska in, men bara 43 länder har lovat att betala. USA 3 miljarder dollar, Sverige cirka 5. Vi som i det närmaste har fossilfri produktion betalar 60 dollar per invånare, Danmark och Tyskland under 13 dollar och Finland 9. ”Var finns logiken i detta?” undrar Widding (aa s 53) Och hon finner det obegripligt att svenska politiker fäster så stor vikt vid Parisöverenskommelsen. (aa s 54)
Dansken Bjørn Lomborg har räknat på kostnaderna för Parisavtalet. Det är historiens dyraste avtal och kommer, om den klimatlagstiftning som är ett lapptäcke av ineffektiva åtgärder genomförs, att göra EU 24% fattigare och kosta varje EU-medborgare 12 000 euro per år. (aa s 57). Men frågan ställs om det finns en koppling mellan vårt fossila bidrag av koldioxid i atmosfären och temperaturkurvan. (aa s 73). Det skulle ju kunna vara så att utsläppen skjuter nästa istid på framtiden… Valentina Zharkova har konstruerat en modell som tycks beskriva korrekta förhållanden. Med start år 2021 går vi in i en kall period under 33 år (aa s 97). Människan tål värme bättre än kyla…
I Växjö Stiftskalender 2020/2021 får jag dock veta att temperaturökningen i Sverige under sensommaren varit 2,1 grader. Jag har för egen del ingen uppfattning om sommaren varit varm, jag låg på lasarettet och där var luftkonditionering. Men är inte väder något annat än klimat? I Uppsala, för att ta ett exempel, var högsta temperaturen 34,5 och det var den 25 juni år 1947. Den 17 juli år 1933 var temperaturen som högst med 37,4 men 1975 kom temperaturen bara upp i 34,3 och det var den 15 augusti. Det skiftar alltså. Lägsta noteringarna? -3,2 år 1941, 3 juni, 0,1 den 25 juli år 1908 och -0,3 den 26 augusti år 1942. Jag kommer på mig själv med att inte längta till år 1941/1942.
Miljödebattens aktörer saknar insikt om de naturliga variationerna genom långa tidsserier, konstaterar Morten Jødal (aa s 135). Så är det förstås. Men det är vår gamle vän Gösta Pettersson som bekymrar mest genom sina rader i Widdings bok: ”1. Fram till cirka 1960 har ökningen av luftens koldioxidhalt varit större än den totala mängden utsläpp av koldioxid. Det betyder att sådana utsläpp omöjligen kan vara den enda anledningen till att luftens koldioxidhalt ökat under industriell tid. 2. Efter 1960 har ökningen av luftens koldioxidhalt varit mindre än den totala mängden utsläpp av fossil koldioxid. Det betyder att en betydande del av de fossila utsläppen inte har stannat kvar i luften, utan tagits upp av naturliga sänkor.” (aa s 145-146)
Ska man vara försiktig, konstaterar vi att koldioxidens roll för uppvärmningen är oklar. (aa s 193) Hur hanterar en kyrkokristen det dilemma som anas? Kanske ihop med den vise Salomo utifrån en livshållning där vi inte går på några patentare? ”Vi kan knappt göra oss en bild av det som finns på jorden, bara med svårighet finner vi det vi har inom räckhåll.” (Salomos Vishet 9:16)
Tanken att Greta, då 16 och nu 17, skulle vara den stora experten har jag aldrig omfattat. Jag läste ju att hennes pappa mest tyckte det var bra, att hon kunde knyta sin ångest till klimatet och därmed må bättre. Det var vackert, men inget argument varför vi andra imponerade skulle låta oss kommenderas. Skolplikten diskuterar jag inte.
Antje? Antje var, när det begav sig, i Paris för Paris-avtalets skull. Hon har tagit ställning i en fråga där Elsa Widding och Gösta Pettersson ödmjukt tycks veta mer än hon! Det måste vara de kristnas ansvar att lyssna på den kritiska minoriteten, vi utgör ju i våra livs viktigaste bekännelse (den till Jesus – ”man kan i denne klassen inte vara tydlig nock”, som lektorn sa när han talat om ”ett ihåligt rör” och fått frågan om inte alla rör är ihåliga ) just en sådan kritisk minoritet.