När en politiker går till attack mot ett hunddagis blir det en rejäl artikel i Barometern (10 mars). Namn på politikern sätts ut och parti. Det är socialdemokraten Jonas Hellberg, make till statsrådet Lena Hallengren som attackerar. Han har varit ute efter mig också och manat mig att lämna Svenska kyrkan. Ni förstår nog varför. Det beror på vad han, tidigare kyrkopolitikern, förstått av vad Svenska kyrkan är – eller kanske hellre förstått vad hon borde vara. Nå, jag villfor inte hans begäran, men noterar icke utan intresse de nya attackerna. Jag tror att de som är just kv*nn*pr*stm*tst*nd*r* och därtill djurvänner kan förstå något, som förblir fördolt för andra. Tro är vetande, som vi vet. Det går att veta.
Vad hände? Hellberg, ”inflytelserik lokalpolitiker” skulle lämna sin hund på dagiset i fredags. Hellberg påstås under lång tid inte ha följt hunddagisets regler. Nu sket det sig i den meningen att hunden bajsade inomhus på dagiset. Sådant, sa dagisfröken, brukar lösa sig om hundägaren går ut med hunden på gräsmattan vid dagiset innan hunden lämnas. En unghund kan bli uppspelt i mötet med andra hundar och olyckan är framme…
Vid detta tal blev Hellberg, fortfarande enligt uppgifter i tidningen, ”förbannad”, dvs det vi fromma brukar låta bli att bli, eftersom vi lever i ett välsignat tillstånd både grundläggande eftersom vi är döpta och efter söndagens högmässa, där vi envist brukar välsignas av prästen. Vi, de välsignade, kan som mest bli uppbragta. Hellberg genmäler: ”jag har promenerat hit” och när han undslapp sig denna sakupplysning var han alltså förbannad. Då avslutar dagisfröken samarbetet ”eftersom vi inte har något samarbete”. Jag tycker det var elegant formulerat, även om saken filosofiskt sett kan te sig lite svårhanterlig.
Saken stannade inte där. Jonas Hellberg skrev på Facebook. I fb-versionen hade han och hunden blivit utkastade och fått dörren slängd i ansiktet. Är det av intresse att påpeka att händelsen inföll två dagar före Kvinnodagen? Jag vet inte.
Hellberg skrev: ”Jag har tidigare hört andra klaga på ägarens dåliga attityd men har inte riktigt velat tro det. NU VET JAG OCH HOPPAS ATT INGEN ANNAN RÅKAR UT FÖR NÅGOT LIKNANDE. En anmälan till Allmänna Reklamationsnämnden är för övrigt upprättad.” Det kom många förstående kommentarer i Hellbergs fb-flöde.
När Barometers reporter vill fråga, blir beskedet att Hellberg ”inte är så intresserad av att ge kommentarer till den här händelsen”. Det är privat. Privat betyder att det inte hör offentligheten till, kan jag förstå. Men hur privat är egentligen Facebook? I kommentarerna heter det, att dagisfröken skäller på och utnyttjar personalen. Ett hunddagis där ägaren skäller, var det inte lite lustigt?
Nå, andra hundägare ställde upp och berömde dagiset. Ägaren/hunddagisfröken berättar för Barometern att ”det varit svårt att få betalt i tid från Hellberg som ’från start varit nonchalant och arrogant’.” Dagisfröken lägger till en uppgift i tidningen, kanske inte helt oviktig: ”Sedan vill jag säga att övriga familjemedlemmar har varit väldigt vänliga och hunden är väldigt trevlig också.”
Dagisfröken skrev också på sin fb-sida. Den förste, som kommenterade där, var Jonas Hellberg. Inlägget var fullt av förtal och felaktigheter, menade han. Hennes alltså!
”Jag förvånas över hur ett företag på det här viset hänger ut en hel familj. Det sätt som företaget hanterar denna och andras klagomål visar hur verksamheten bedrivs. Jag har aldrig blivit så illa behandlad och bemött. Sorgligt på alla sätt.”
Hunddagisfröken hade inte heller hon varit med om något liknande. Hon uppfattade dock sitt underläge mot en känd maktperson.
Ska jag uppfatta ett böjningsmönster? Hade vi haft kvar Östra Småland hade en sakkunnig kommentar och kanske ett annat reportage kunnat läsas. Jag kollade om Aftonbladet och Expressen fått med något, Torsdagsdepressionen räknade jag inte med och Svensk Pastoraltidskrift kommer ut så sällan, eftersom det ska tänkas efter innan tidskriften tar till orda numera. En eftertänksam kommentar till detta drama i förra veckan dröjer därför. Är Hellbergs böjningsmönster att såväl hunddagisfröken som fd kontraktsprosten borde lämna Svenska kyrkan båda två – eller vad? Har inte Hellberg blivit illa behandlad och bemött av någon kv*nn*pr*stm*st*nd*r* också och var inte detta på alla sätt också sorgligt? Man vill veta. Är en annan möjlig förklaring att saken alls inte har med kyrkopolitik att göra, men vad handlar den om då?
På något sätt handlar det emellertid om mer än en kontrovers angående en skitnödig hund, det fattar jag – och det är allom uppenbart. Att denna kontrovers på inget sätt längre är privat, det begriper jag också. Saken är i hög grad offentlig och ska efter detta avhandlas offentligt, dvs i det politiska och det kyrkopolitiska livet. Statsrådet Hallengren är helt klart berörd och regeringschefen kanske ska koppla av från frågor om Corona-virus och klimatnödläge med denna skitsak. Statsministrar vill understundom hellre ta sig an frågor i denna viktklass än de tunga och slitsamma och socialministern kan också behöva något annat att kommentera än Covid-19. Att Barometern/OT inte skrivit ledare på temat är i detta perspektiv att betrakta som direkt tjänstefel och alls inte som en skitsak.
Artikeln i Barometern ligger under betalväggen. Men så mycket kan man se, att hunden heter Tage. Som Erlander alltså. ”Vad säger Tage? Tage beklagar!” är väl repliken i sammanhanget. Men vad säger Löfven om attacken på en hunddagisfröken två dagar för Internationella Kvinnodagen?
Nu behöver vi statsmannaord och en demonstration av politisk kraft. Världen väntar!