Samma ras – men inte samma tro!

Min tertialdag denna dag har inte firats på eller av konferensen. Efter mitt lyckade paper, som jag la fram igår, fick jag dock ett litet tackbrev.

Diese sehr interessante Text illustriert wie unsere zeit von ” Kognitiv Dissonanse” voll ist und dieses Thema wollen wir gern weiter diskutieren und mit Kraft adressieren. Ni ser att det inte är en infödd tysk som skrivit, men så blir det i det internationella och mest intressant att brevskrivaren tyckte att han borde skriva på tyska till mig.

Jag fick det lilla meddelandet i handen och kunde förstå vänligheten, som avspeglade sig i skribentens kroppshållning och anletsdrag. Konferensen bjuder på mycket att ta in och en del sammanhang och samband som jag inte riktigt funderat igenom stod klara för mig.

I går frågade en dam två av oss svenska deltagare om vi var svenskar eller norrmän. Hon hade överlagt om frågan med en vän. Det var väl läge att bli kränkt, men jag stillade mig. Vi var svenskar och inte norrmän. ”Dieselbe Rasse”, sa damen. Samma ras.

Vi befann oss då på en plats där Führern hållit tal för tusen personer och det bör ha varit för nästan 100 år sedan. Men tankevärlden tycks leva kvar. Vi kanske skulle tala lite mer om att den vetenskapligt accepterade rasläran är grunden för den rasistiska politiken och sedan vidga frågeställningen till hur annat kan vara av samma klass, vetenskaplighet i tiden som blir politik för den tiden och skapar framtid, dvs destruerar somligas framtid.

Kognitiv dissonans alltså. Vi vet något som ljuder men när det ljuder stämmer det ändå inte riktigt. Som i Luleå. Inte bara det att EFS-prästen NN avkragades utan samråd med EFS, vilket enligt statuterna 1989 skulle föregå sådana beslut utan det lustiga när Åsa framhärdar genom att blanda kategorierna på sitt antiintellektuella sätt. Ställning i sak blir kränkning av person, så djupt tänker hon – och avslöjat att hon med samtiden tänker avgrundsdjupt. Därmed omöjliggörs varje samtal. 

Tills motsatsen bevisats håller jag Åsa för att vara enfaldig. I Svensk kyrkans nuvarande läge spelar det kanske inte så stor roll. Vi, som varit med en tid och av egen erfarenhet vet vad Svenska kyrkan egentligen är, ryser. Det fanns kanske sakskäl som gjorde att hon sparkades från tidigare jobb? Varför inte göra om den bravaden?

Att i München, soligt och varmt,  läsa vad den gamle lappen konstaterade blir surrealistiskt:

Rent komiskt blir det ju när Åsa avlutar med vikten av att alla får vara med i kyrkan “oavsett tro” eller sexuell läggning.

Men inte den tro som den avkragade har, tydligen.

Jag längtar gräva ner mig i min lappkåta och dra en gammal renfäll över mig.

Under den fortsatta konferensen ska jag berätta om Åsa som typexempel när det drar ihop sig till kognitiv dissonans. Oavsett tro! Säg det till apostlarna så gräver de inte ner sig i en lappkåta men ber att få gå och dricka öl med mig. Så väl känner jag apostlarna. Förresten sa en konferensdeltagare till mig: ”Du är så ödmjuk så det nästan stör.” Tänk det på tyska! Det gör jag.