Denna dag firar vi att påven får möta Greta eller om det möjligtvis är tvärtom. Nyhetsförmedlingen har inte varit helt exakt. De mer hårdhjärtade har tänkt, att Greta Thunberg ska vara med på onsdagsaudiensen på Petersplatsen och sedan skaka hand med påven för att på Långfredagen demonstrera för klimatet och mot katastrofen. Jag känner en gymnasierektor vars enda förhoppning är, att ingen ska fråga henne om hur hon ser på Gretas rektor och frågan om lagstadgad skolplikt. För varje lagens görare bland svenska rektorer måste Greta och hennes föräldrar vara som en ond dröm.
Själv försöker jag efter förmåga orientera mig. Jag valde att fråga en känd svensk socialdemokrat om koldioxidens härjningar. Eftersom hans kunskap kommer från en period strax efter det att bröderna Wright flugit för första gången och ett antal år innan bilsamhället, kan väl hans synpunkter vara av rätt stort värde. Bengt Lidforss, docent vid Lunds universitet alltså!
En annan docent, Gunnar Andersson, redogjorde i en diger avhandling för förekomsten av hasselnötter i nordsvenska torvmossar, berättade Lidforss. Gränsen för hassel gick tidigare i trakter där den numera är utdöd. 63 grader nordlig bredd betyder väster om Umeå. Nuförtiden (år 1908) har den förlorat mer än en tredjedel av sin forna areal. Orsaken stavas klimatförsämring och Lidforss står för kursiveringen av ordet. Också i Skåne ”fingo vi för ett par år sedan uppleva, att hasselnötterna på grund av den kalla sommaren ej hunno mogna”. Lidforss räknar så ut, att sommartemperaturen sjunkit med 2,5 grader. ”Vad detta betyder kan man förstå, om man erinrar sig, att en 5 graders sänkning av den årliga medeltemperaturen skulle vara tillräcklig för att låta en ny istid bryta in över Sverge.” Han stavar så. Lidforss är radikal.
Docenten fortsätter att noga förklara värmeperioder. Den för 9000 år sedan sammanfaller fullkomligt med den av d:r Andersson beräknade tiden för hasselns och ekens största utbredningen i Sverge. Då var sommarhalvåret omkring 2 grader varmare än nu. Sedan dess har jordaxelns vinkel mot ekliptikan ökat. Detta har förorsakat en oavbrutet fortgående temperatursänkning ”och vad värre är, denna klimatförsämring kommer att ytterligare fortgå i 10,000 år”. Om 30 000 år (dvs för vår del 29,900 år ungefär) ”kunna vi hoppas att åter ha tillbaka det blida klimat, som rådde i vårt land den tiden stenåldersmänniskorna jagade sitt villebråd och hasseln frodades uppe vid Umeå.”
Bengt Lidforss påpekar därefter, att hela Europa varit täckt av ett enda väldigt istäcke samtidigt som en härlig flora av plataner, bokar, popplar, murgröna och vin frodades på Island, Björnöarna och Spetsbergen.
Då för docenten Lidforss fram förklaringen att det är växlingar i luftens kolsyrehalt som förorsakat de stora klimatförändringarna. Vi brukar tala om koldioxid. Ni ska nu få två citat från docenten Lidforss. Kanske Frasse skulle kunna ha nytta av dem när han får träffa Greta?
Citat 1
”Tack vare Arrhenius´ och andras undersökningar vet man numera, att det endast skulle behövas en ökning av luftens nuvarande kolsyrehalt till det tredubbla – alltså till omkring 14 liter på 10,000 – för att detta skulle frambringa en temperaturstegring av omkring 18-20 grader i polartrakterna och sålunda förvandla dessa isöknar till de blomstrande landskap de en gång varit. Än mer: denna temperaturhöjning skulle göra sig starkast gällande vid polerna, och därifrån avtagande mot ekvatorn, så att det härigenom skulle uppstå icke blott ett varmt utan över hela jorden likformigt klimat. Med andra ord, vår jord skulle vad de naturliga existensbetingelserna beträffar, förvandlas till ett fullkomligt paradis – endast kolsyrehalten ökades till det tredubbla!”
Citat 2
”Ny kolsyra tillföres atmosfären huvudsakligen genom vulkaniska utbrott – från jordens inre – och vid närmare efterseende finner man också, att perioder med varmt och likformigt klimat gemenligen utmärkts för en ytterst livlig vulkanisk verksamhet. Om vi alltså tänka oss, att det plötsligt inbröte en period, då katastrofer sådana som den vid Martinique hörde till dagordningen, om jorden jämt och ständigt öppnade sig under våra fötter och läte nya kolsyremängder strömma ut i luften, då skulle vinranka och magnolior blomma där nu fula eskimåer fresta sin tillvaro, och vår gamla planet skulle åter bli ett paradis i den gamla stilen, ett paradis på mycket osäker grund. Så diaboliskt är naturen inrättad.”
Skulle man kunna tänka sig att vi är noga med miljön men också noga med att se till att koldioxiden kommer oss till nytta genom mer bilfärder och flygturer och inte bara förlita oss till vulkaner? Frasse kanske skulle se som sin uppgift att slåss för perspektivskiften i samtiden både när det gäller det ena och det andra?
Till citat 2: År 1902 förstördes Martiniques dåvarande huvudstad Saint-Pierre av ett vulkanutbrott och alla stadens invånare, ungefär 30 000 människor dog. Bara tre överlevde. En av dem satt i polisarresten för någon förseelse.
Vad jag citerat?
Blidare tider i Lidforss, Naturvetenskapliga kåserier III. Samlade skrifter II, Framtidens Bokförlag, Malmö 1922.
Citat 1 sidan 157 och citat 2 sidan 158.