Dag Sandahl

Jag är rätt upptagen av att läsa vad som var – inte minst för att se hur det är. Makt utövas på ungefär samma vis tiderna igenom. Och det som hände för en generation sedan, styr vad som hände därefter. Det kan jag begripa. I veckan som gick hoppade en ämbetsberättelse fram, jag vet inte riktigt … Läs mer

Det kom över mig. Det kan bero på att jag föll över skottkärran och fick ett färgglatt märke på bringan samt revbensont. ”Det blir värre om 3-4 dagar”, sa sköterskan på 1177. Hon hade rätt. Det känns precis så som när man blivit skjuten med en gummikula vid demonstrationer på Västbanken. ”Men du har väl … Läs mer

Antje har talat till sametinget. ”Tillsammans arbetade vi med processen kring ursäkten från svenska kyrkan”, läste jag på Twitter. Processen? Att Ecklesiastikdepartementet hanterade samefrågan må vara. Men vad är det för process Svenska kyrkan på tjugi-tjugi-talet ska in i? Jag såg Antje posera också. Med kulturministern på en bild. Med talmannen Norlén på en annan.  … Läs mer

När Frälsaren kommer loss, är det inte nådigt för hycklarna. Hypokrítes, säger han. Utan omsvep. Först är det så brett och bra och progressivt att ge Priderörelsen sitt stöd, låtsas som om några av programpunkterna inte fanns, de som inspirerats av markis de Sade till exempel, och sedan när någon stackars präst verkligen inspirerats av … Läs mer

Jorden är levande, lovsjunger Skaparen, rör sig, lever på många sätt sitt eget liv. I sammanhanget är människan både liten och stor. När naturens krafter kommer loss, darrar till och med Fantomen i djungelns djup – liksom djäknen. Men djäknen, som blek sitter med sina fromma böcker, och Fantomen, som kraftfullt står upp för rätt och … Läs mer