Tänka sig att forskning i missionsvetenskap och ekumenik i Lund, mitt gamla ämne, skulle anmälas till åklagare! Det är Sameh Egyptsons avhandling som inte fallit muslimska brödraskapet på läppen. Det kan jag förstå. Lika väl som jag insett att det är nån vajsing med själva lagen, som inte tar hänsyn till vad forskning humaniora är till skillnad från forskning i t ex medicin. Jag ber att få hänvisa till https://www.dn.se/debatt/systemet-for-etikprovningar-ett-akut-hot-mot-forskningen/ Nu har det blivit just så illa som det varnades för. Men vem ska fällas? Dr Egyptson, handledaren eller vem? Nyheten passar väl in för den som uppfattar sig fira jul i Abdera. Men missa inte allvaret, själva det vansinne som en illa skriven lag resulterar i. Ett akut hot mot forskningen! Och ni betalar, gott folk. Jag vill inte att forskningen ska hamna under Muhammeds domvärjo också i detta land. Att forskning föder nya frågor är själva grejen och sanningssökande är inte något oetiskt.. Att Muslimska brödraskapet ogillar Egyptsons avhandling och inte omfattar mina forskningsideal har jag också klart för mig. Men tänka sig hur det kan bli…
Modéus I har kunnat slita sig från sysslorna för att besöka Det Heliga Landet. Han berättar om människor han mött och – ber. Modéus II redovisar resultatet av tävlingen om pepparkakskyrkor. Jag deltog inte i år – men ett år (för mer än 40 år sedan!) skulle präster i och kring Kalmar på initiativ av Rädda Barnen baka. Resultaten skulle ställas ut i Handelsbankens skyltfönster på Storgatan. Det var i tider när kyrkopolitrukerna på intet sätt ville bygga en kyrka i Norrliden. Jag byggde hela anläggningen i den version vi kämpade för då. Prosten Hedberg vann dock folkets gunst. Han hade prytt sitt verk med nonstop. Var inte det lite fusk, ögonfägnad bara? Men droppen eller pepparkaksdegen urholkar det mesta. Kyrkan byggdes. De abderitiska kyrkopolitikerna var ihärdiga dock och gjorde återkommande markeringar mot den stackars församlingsprästen och den lilla klicken i stadsdelen, som kunde misstänkas vara kv*nn*pr*stm*t*nd*r* hela bunten! Så går det till i Abdera.
Varberg kan man lita på. Här är gudstjänstfirande rätt enkelt. Jag läser Varbergs Tidning (19/12) och kommer fram till den kyrkliga annonsen s 25. Julafton: Det kyrkliga ”utbudet är brett… vi väntar på dig med öppna kyrkportar, vackra kyrkorum. och en välkomnande, kyrkvärd, musiker diakon eller präst. Kom och säg hej!” I Abdera säger vi hej. Att lägga till ett ”svejs” är nog att gå för långt.
Det lilla gänget från Svenska kyrkan som var i Dubai för COP 28 är tillbaka och anfaller nu klimatministern. Litet och litet. Åtta undertecknare och några till hade väl på sitt klimatvänliga sätt tagit sig till mötet. Nu skriver de i Svenska kyrkans namn. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/rlqdvl/svenska-kyrkan-att-klimatpolitiken-okar-utslappen-ar-katastrof
Det är ”Svenska kyrkan” som kräver och tycker och blir allmänt stöddiga. Romina Pourmokthari kan väl hantera detta. Jag har svårare. Vi har dock en ordning som klargör vilka som talar i Svenska kyrkans namn och när jag ser listan på undertecknare inser jag, att alla möter vi kanske inte i en svenskkyrklig gudstjänst söndag förmiddag Jag förmår uppfatta ett: de använder Svenska kyrkan som plattform för opinionsbildning i för dem angelägna frågor. Men i stort är utsläppen små. 0,2%. Har vi inte gjort vår miljöläxa från 1960-talet och framåt – handen på hjärtat? Minskat oljeberoendet, agerar miljövänligt och klimatsmart, sorterar sopor, skräpar inte ner i naturen, binder koldioxid i våra skogar, avgasrenar och omvandlar både det ena och det andra. Jag vill inte se aktivister ta över Svenska kyrkans namn i egna syften, har jag varit tillräckligt tydlig på den punkten? God Jul i Abdera!
Marika Markovits var i Dubai. Väl hemma ingen skickade hon en julhälsning. Blev det tacksamma julhälsningsmottagare i Linköpings stift? Säkert. Men inte alla, några läste och förstod att de mötte en annan tro och en annan ton, dvs MTD-religion. ”Konsekvent nog undviker hon helt(!) allt tal om att vi på julen firar Jesu födelse, inkarnationen, världens frälsare och frälsning. Änglarnas lovsång, herdarnas tillbedjan, den heliga familjen, lyser, lika konsekvent, med sin frånvaro.
Borde hon inte ta av sig korset?” Vad skrev hon? Hon var glad och tacksam och tyckte att vi i den kommande högtidernas gudstjänster ska förenas ”i bön för fred och frid i vår värld. Och så långt vi tillsammans förmår sända hjälp och stöd till dem av oss som lever i utsatthet.” Jojo. Det där med utsatthet skulle jag vilja diskutera. Det talas om ”utsatta områden” – men det är inte det hon avser. Att vi allihop är utsatta är inte heller tanken. Så vad menar hon – vid närmare eftertanke. Aj då! Närmare eftertanke och stiftschefers litterära produktion ska inte utan vidare blandas! Men jul blir det i Abdera med vackra ord under granen.
Som lök på laxen kommer så Borås Tidning med chefredaktörens teologiska tänkande. https://www.bt.se/ledare/i-ar-vill-jag-fira-en-apofatisk-jul/
Chefredaktören vill , inspirerad av KG Hammar, ha en apofatisk jul. Det är en jul ”där man inte försöker beskriva vem Gud är eftersom det inte är möjligt”. Metaforer måste omprövas annars börjar vi ”tro på det vi säger i stället för på den Gud som är bortom våra ord”. Jaha? Jag läser Johannesprologen om Ordet som blev människa – och i någon mening mänskligt fattbart. Somligt fattade lärjungarna, det har jag hört i söndagsskolan. Annat fattade de inte. Det har jag också hört i söndagsskolan, där vi exercerades i både katafatisk och apofatisk teologi. För chefredaktören (en ordmakare!) leder språket ”till bokstavstroende och då är våldet alltid nära, oavsett religiös tradition.” Att chefredaktören, som alltså förklarar sig inte tro på bokstaven fast han mot betalning ägnar sig åt bokstaver, gärna tar med sig en apofatisk tomhet in i det kommande julfirandet, får en tacksam läsekrets också veta. Vi andra kan väl fira som vanligt – om det nu i samma nejd finns ett gudstjänstutbud att ta vara på i sin utsatthet. Budskap, besked, tystnad och tillbedjan hör ihop. Tre starkt ljudande mysterier ägde rum i Guds stillhet skriver Ignatios: Marias jungfrulighet, hennes barnsbörd och Herrens död. Till det kommer stjärnan på himlen: ”dess ljus var obeskrivligt. Detta var något nytt och märkligt.” (Ignatios brev till efesierna, 19 i De apostoliska fäderna, Verbum 1992, s 87. Boken är tryckt i – Borås!)
KG Hammar som stor teologisk tänkare ihop med en sådan som biskop Ignatios återställer proportionerna givet att vi tänker både katafatiskt och apofatiskt. Då blir det så här: KG Hammar är som Ignatios. Det är katafatiskt tänkt. Men så säger vi apofatiskt: KG Hammar är alls inte som Ignatios. Sedan tystnar vi.
God apofatisk jul i Abdera men annars GOD JUL varhelst ni annars befinner er i Guds stora rike i behov av Hans nåd och hjälp!
Fotnot: Abdera är en äldre systerstad Grönköping. Dess historia har skrivits av Christoph Martin Wieland år 1774 och översatts till svenska av fil kand A. von der Post (Anders Örne, generaldirektör för Kungl. Postverket) år 1935.