Jag håller av Staffan Ljungman, som var kyrkoherde i Hästveda med kringliggande orter samt dekan, annat att förtiga. Men håller jag med honom? Han menar, att vi själva inte ska skriva texten till vår gravsten, dvs i förväg och alls inte post mortem. Jag skulle vilja ha texten ”Prost innan Dag Sandahl”. Och därefter de tre viktiga beskeden: natus 14 okt 1948, renatus 19 dec 1948 och denatus okänt år, okänd månad, okänd dag för alla utom för Gud. Född, döpt och död. Behöver ni veta mer om ni fattat att jag är sparkad som kontraktsprost och att denna händelse gärna kan huggas in i stenstil? Annars kanske det kunde stå: ”Dag Sandahl, VDM, teolog?” Lägg märke till frågetecknet. Hur kom jag att tänka så här? Jag läste Lena Andersson i Svenska Dagbladet. Lena gillar jag och det är sedan gammalt. Hennes hållning att tänka ihop med dem som gått före, är själva teologins grundläggande metod. Till den kommer att tänka nytt i insikt om att det nya kanske inte är så nytt. Förnuftiga samtal borde gå att föra. Men Lena har en sorglig poäng: ”men inte i vårt samhälle”. Och jag håller med ”Politiska frågor är de som går att lösa, existentiella är de som man brottas med.” https://www.svd.se/a/zEebQ9/lena-andersson-utan-humanism-blir-politiken-obegriplig
Var hamnar då klimatfrågorna? Den teologiska hållningen förstår jag; 2 Pt 3:10-11. Insikten är att himlakropparna upplöses i eld och jorden och allt som människan gjort där förgås: ”När nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt…” Fortsättningen är alltså inte så dum den heller. Det riktigt intressanta är väl att de kyrkliga myndigheterna nu aldrig, säger aldrig, påminner om detta nödvändiga heliga liv. De låter bara som alla de andra! Skulle klimatnödläget få kyrkoledare på alla nivåer att mana folket till omvändelse för nu är ändens tid och frälsningen närmare än någonsin? Det sägs inte. Vi ska i stället äta klimatsmart, kasta sopor lika klimatsmart och upphöra med en oräknelig skara sysselsättningar för klimatets skull. Och skulle jag säga: ”Må nåden komma och denna världens förgås” så blir de arga. På mig! Ger Gud, så skulle väl teologer och Guds ords tjänare fundera, ger Gud oss nu ännu en möjlighet till insikt och omvändelse? Är klimateriet en ny chans för oss helt enkelt inför Guds stundande tipping-point?
Celebriteten har försett mig med många tankeväckande bidrag. Han är väl påläst och naturvetare. När jag kört fram Bengt LIdforss och hans påpekande, som jag tycker går i uppfyllelse, att livet på våra breddgrader skulle bli mer av fransk typ (och behagligt, det var hans budskap) blir svaret att Lidforss inte visste att CO-2-halten ökat från 270 till 420 ppm, dvs med nästan 60%. Lidforss talade om kolsyra så jag tror Celebriteten har en poäng – men vilken? Det var några riktigt varma somrar i Sverige på 1930-talet och var inte sommaren 1914 också varm? Jag fattar inte riktigt alla nuffror, det är uppenbart.
Jag såg samtalet Världen idag ordnat mellan Lennart Bengtsson och och Erland Kjellén, båda lärda meteorologer. https://www.youtube.com/watch?v=L4eVFEkkH1M
1.1 grad varmare men endast 0,1-0,2 beror på naturen. Resten är mänsklig påverkan. Det kan jag kanske begripa. En massa saker vi gör, värmer ju jorden Vi koncentrerar boendet till varma betongstäder med asfalt t ex. Och så har vi blivit fler, är det där skon klämmer, hade Malthus rätt och Marx fel? Men koldioxiden gör att det växer bättre och just denna omständighet gör att vi inte har så många svältande i världen. Är inte en besvärande omständighet att detta varmare klimat värmer haven och lösgör koldioxid? Då blir luften mer mättad med vattenånga, det fattar jag. Detta triggar värmehållningen. Det kanske inte är så bra. Eller betyder det hela att klimatet då blir kallare, eftersom solens strålar hindras?
Nu förstår ni hur dum jag är. Till det kommer beskeden från dr Emrén, professor Nordin och en mängd andra professorer, som förvirrar mitt tänkande. Men vad är detta mot 97% eller nu 99.4 % av forskarna, som fått sina klimatvetenskapliga papers, 54000 stycken, analyserade. Alla dessa forskare är tydligen överens om att det är mänskligheten som påverkar klimatet mest. Då blir jag genast lite gladare. Vetenskapliga metoder har jag ju studerat på nivå! Felkällor ska identifieras. Och en felkälla ligger i det akademabla systemet. Den som inte håller med, hålls utanför när det kommer till forskningsanslag. Också i forskarvärlden måste ett par korn rökelse kastas inför kejsarens bild. Majoritetsargumentet biter dåligt på mig som inte läst alla 54000 artiklar som anförs. Jag minns hur en som hette Mose samtalade med Gud. Under tiden ville folket gjuta sig en hanterlig kalv av guld och prästen Aron stod till tjänst för detta behjärtansvärda projekt. Mose kom tillbaka och blev – som vi säger – uppbragt.
Nu kollar jag Klimatupplysningen liksom Klimatsans och Clintel. Ska jag bekymras över vad jag får läsa på Klimatsans? Den marknära atmosfärens temperatur över tid (klimatet) beror på hur mycket kortvågig solvärme som når jordytans land och särskilt vatten. Atmosfären har under långa perioder varit både flera grader varmare och haft flera gånger högre CO₂-halt med rikare växt- och djurliv än nu. Atmosfären tillförs koldioxid från Jordens inre, från varma hav och från bränder, nu även marginellt från människans förbränning av kolhaltiga bränslen.
Eller är det Klimatupplysningens påpekande om illusionsmakare som lever i en grön bubbla och levererar detta gröna till oss, som ska betala kalaset. Vi tillsammans med barnbarnen som sommarjobbar. Jag kollade en engelsk text, som avfärdade talet om klimatnödläge: https://clintel.org/world-climate-declaration/ Jag kunde också läsa Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet Är hon den svala som inte gör men förebådar en sommar genom att begära att vi får en informerad bild av komplexa frågor. https://www.svd.se/a/8JzvbG/sista-skolstrejken-for-klimatet
Är det i själva verket en kollektiv galenskap av det slag som upprörde Mose vi lever mitt i? Häxbränningarna var ett utslag av kollektiv galenskap, felsyn om ni vill. Jag kunde i mitt djupa fördärv och i mitt mordiska sinne (Martin Luthers beskrivning av sig själv!) tänka på barn och unga som angav häxor. Därmed inget sagt om Greta Thunberg, som just lyckats ta studenten trots omfattande frånvaro…
Nu verkar jag mest motvalls. Men det var jag också när vi talade om Sydafrikas apartheidsystem i början av 1960-talet och när vi talade om USA:s krigföring i Vietnam. De flesta menade att vi hade fel, också när vi kritiserade beslutet i ämbetsfrågan. Efterhand inkom de nya rapporterna, de som gav oss alldeles för mycket medhåll. Nelson Mandela kom till Uppsala domkyrka, McNamaras senare bedömning av USA:s poltik var en syndabekännelse och boken Bibelsyn och bibelbruk gjorde rent hus med det som varit beslutsprocessen 1957/58. Kan det här med driften att ställa kritiska frågor och intuitivt veta vilka som bör misstros vara en del av det skapelsegivna hos somliga? Frågan är fri – bara den är ärlig. Och den som tror på Kristus kanske programmatiskt ska räknas till de icke-troende, så som det var när de kristna sågs som ateister – och fortfarande uppfattas så av konsekventa muslimer?
Mats Alvesson håller vi av förstås. Han gladde Kyrklig samlings samarbetsråd med en föreläsning som gav perspektiv på den funktionella dumheten. Nu har han utsträckt sin informationsverksamhet. Tugga er i hans text och ställ till det på jobbet och/eller i församlingen.
https://www.expressen.se/kultur/ide/darfor-har-vara-jobb-gjort-oss-sa-korkade/
Jag fortsätter förstås läsa på. Celebriteten är kanske missnöjd med vad jag åstadkommit, men han förtvivlar nog inte. Det finns mycket att läsa. Jag har dock en vag känsla av att jag vet mer om det politiska spelet i allsköns frågor än Celebriteten. Det kan bero på att han varit inne i förvaltandet av detta spel. Det ska jag också fundera över. Eller är Celebriteten ofördärvad och jag fördärvad? Jag sliter med frågan och återkommer…