Stiftsstyrelsen i Växjö tog inte fajten för att få flyga till Rom i oktober (protokoll 23 april § 56). Det var väl kört från början. Sakargument gäller knappast i klimaterietider, tänker vi docenter. Modéus II är i Taizé, men på något sätt har ”vi” kommit fram till att syftet med resan kan uppfyllas utan flyg. Har Modeus II fått avbryta sina fördjupningsstudier i Taizé för att fatta beslutet? Jag bad att få protokollet, som var omedelbart justerat. Men där var Modéus II inte med bland deltagarna. Såvitt saken kan utrönas har han inte, som det heter i Kronobergs län, haft ”ett skit” med saken att göra. Likväl skulle det bli lite episkopal teater i media när han klev fram för att få applåder för sitt välförhållande. Nu är han glad och har ändrat sig. Självfallet är jag inte ett dugg förvånad. Dr Joseph Goebbels har jag läst: ”Kaftanbärarna är små och krypande.”
Jag delar inte glädjen över det ändrade beslutet. Hur blir det med klimatet och hur med pengarna om styrelsen, förstärkt med ersättarna, ska till Finland som ersättning för Rom? Buss från Växjö eller tåg? Vad blir billigast och är tågen så omedelbart miljövänliga? På slutet är det ju kolkraft som ser till att det blir el. Första eller andra klass spelar väl ur klimateriesypunkt ingen roll. Och så kommer tåget till SthC – hur tar sig hela sällskapet till hamnen och vilken hamn är det? På båten ska det väl ätas. Blir det vegetarisk kost i solidaritetens namn eller fläskas det till med nötkött, oxfilé? Ur klimateriesynpunkt är det rimligtvis l lika gott att äta upp det döda kreaturet eller hur ska vi tänka? Kanske den gröna diktaturens kreatur, klimatambassadörerna som Act förser oss med, ska avgöra frågan?
En hoper kyrkligt anställda i vigningstjänsten skrev brev till stiftsstyrelsen. De voro tolv som ville! Först ville de veta ”om valet av transportmedel är helt genomtänkt i rådande klimatnödläge och i förhållande till Svenska kyrkans färdplan för klimatet?” Inte vet jag. Antagligen går planet från Kastrup till Fiumcino-flygplatsen oavsett om stiftsstyrelsen är med eller inte. Men detta är självfallet inget argument. Vi befinner oss i en kris som utmanar oss ”på olika sätt.” Här ska det tänkas och handlas annorlunda, förstår jag. Omställning är vad som gäller. Kommande generationer av folk och fä (”människor, djur och ekosystem som inte har någon egen röst”) behöver att vi orkar ställa om vårt sätt att leva, får jag veta. ”Det har kanske aldrig tidigare varit viktigare och mer brännande akut än det är just nu.” Men efter Guds ord ska himlar och jord förgås och jorden slits ut som en klädnad, vad gör vi med det beskedet? Och är inte den konkreta frågan om frälsning för Sveriges folk den än mer brännande just nu om vi frågar andra än de tolv i vigningstjänsten? Apostlarna til exempel.
Nu manade de tolv stiftsstyrelsen att ”våga tänka om och göra annorlunda”, dvs just som de tolv ville. En inställd flygresa ”skulle också vara en handling som ger hopp och kraft framåt för en rättvis värld”. Detta sista är väl det ultimata beviset på en förryckt tankevärld? Vem av kvinna född och på nykter kaluv har väl någonsin tänkt hänga upp frågan om hopp och kraft framåt i kampen för en rättvis värld på ett beslut i en stiftsstyrelse? Man kan visst formulera sig på det viset, givet att man är 16 år gammal och med i något överspänt kyrkligt sammanhang. Annars knappast. Av de 12 undertecknarna är 3 av manligt kön. Vad nu det säger? Är det den klassiska mixen av gnosticism, svärmeandars svärmande och reformert teologi som i en galen samtid resulterar i slutsatser av detta slag? Ni kan fundera själva. Är jag en katt? https://www.youtube.com/watch?v=Qd1SVUXFgr8
Vad har då stiftsstyrelsen beslutat? Jag ser inte att styrelsen har sparat någon möda – men inte heller några kronor. Till Finland ska hela styrelsen och ersättarna åka. Det ökar kostnaderna och resan tar längre tid. I oktober månad kan det blåsa en del. Det bekommer nog inte min bror. Färjan Göteborg till Fredrikshavn fick motorhaveri och drev ett tag hit och dit. Min bror gick till korvkiosken ombord och köpte sig en korv, som han mumsade på på akterdäck. När de sjösjuka såg 12-åringen mumsa i sig en korv, kan man säga att de gjorde tvärtom. Jag, som inte kan räkna, tippar att klimaterieanpassningen för stiftsstyrelsens resa kostar närmast dubbelt så mycket. De bekommer nog inte de tolv. Men mig retar det.
Stiftskansliet ska nu i samverkan med arbetsutskottet ge förslag till målformuleringar och konkreta klimaterieåtgärder. Det har väl egentligen aldrig hänt att motsvarande uppställning krävts för evangelisation och mission? Eller för att förhindra det kyrkliga sönderfallet i Växjö stift? Inte ens för att ta itu med den grundläggande håglösheten i församlingar och pastorat? Vad vill stiftet, vad vill kleresiet och vad vill diakonatet – mer än fika och prata om allt som ska göras om det bara fanns tid och resurser…
Arbetsutskottet tar ansvar för policybeslutet. Centerpartisten Åsa, mer känd som Felix eftersom hon med stora glasögon som tonåring såg ut som seriefiguren Felix (jag vet för hon hörde till Två Systrars i Kalmar) tyckte att delegationsordningen inte behövde ändras utan stiftsdirektorn kunde besluta om eventuella flygresor. Nu är den ordningen ändrad. Arbetsutskottet beslutar när det handlar om flyg för anställda, förtroendevalda och uppdragstagare. Så allvarlig är klimaterie- och flygfrågan. Felix reserverade sig. Det verkar bli som Rotaryluncherna i Kalmar, om prosten Pehrs omdöme står sig: ”Dyrt och dåligt!” Uppdragstagare betyder väl föreläsare och från vänstiftet Oxford och från London kan man ta tåg. Oxford via Belgien eller Nederländerna, Tyskland och Danmark till Alvesta och så byte till Växjö. Det tar sin tid. men traktamente utgår. Jorden runt på 80 dagar liksom. Vill jag verkligen med min surt försnillade kyrkoavgift vara med och pröjsa för att klimatambassadörerna och deras entourage skrämt stiftsstyrelsen?
Stiftsstyrelsen vill säkra konkreta resultat för att nå klimatneutralitet för egen verksamhet år 2030. Men varför det? Stiftets skogar binder en mängd koldioxid och det räknar ingen med. Prästgårdarna har sålts och präster reser långt och länge för att med bil komma till sin viktiga församlingstjänst (en andakt på äldreboendet eller en arbetsplatsträff ) 10 eller 12 mil bort. Förr promenerade eller cyklade prästen och hälsade vänligt på folk på sin väg till äldreboendet. Varsnar ni en problembild? Stiftet, stiftsorganisationen och församlingarna ska alltså vara klimatneutrala år 2030. Sverige ska nå denna neutralitet år 2045 och EU år 2050. Svenska kyrkan går före på ett sätt som jag inte övertygats om, eftersom jag inte uppfattar att det gjorts några beräkningar på vad detta får kosta oss. Mer än så! Några beräkningar ska inte, får inte, göras för det vore att uttrycka likgiltighet inför det klimatnödläge vi befinner oss i och kristlig likgiltighet är en försyndelse.
Jag drömde att det var präst- och diakonmöte. En präst reste sig och proklamerade ”Kristusnödläge”. Allmän och synnerlig pinsamhet samt ogillande över inpasset uppstod. En annan präst, en kyrkoherde i en mindre stad, reste sig så och ropade ”klimatnödläge”. Detta rop väckte anklang och allmänt gillande varpå präst- och diakonmötet avfattade en resolution där en handling krävdes , som ger hopp och kraft framåt i kampen för en rättvis värld. Den stackares präst som proklamerat Kristusnödläge satte sig skamsen i ett hörn och tog fram ett litet häfte av biskop Bertil E Gärtner från år 1975. Häftet, en kyrkodagsföreläsning, heter Trons sekularisering. (Bokförlaget Pro Veritate, Uppsala samma år) var upplysande. Biskop Berra hade fattat ett och annat!
Jag är för egen del kristen eftersom jag inte vill hålla mig till en låtsasverklighet eller dväljas i fablernas värld. (se Kolosserbrevet, Kol 2:10-23) Jag nöjer mig inte med något mindre än Verkligheten själv. Det betyder att jag ogärna ägnar mig åt sådant som ser ut som fromehtsövningar, dvs självförnekelse, späkningar och förakt för kroppens behov. Jag sätter samman tro och förnuft och när jag sätter mig i trons gemenskap och studerar Den Heliga Skrift möter jag många säkra bevis på människans galenskap, den som kallas ”vishet”!. Denna grundläggande galenskap har inte tagit slut, förstår jag. Att vara kristen är att sitta nykter vid de berusades gille. Vad skulle det annars vara?
