Extrasländan motiveras för jag har sett Henrik Jönsson gå igenom könslagsfrågan.
Detta är för mitt enkla, oförvillade och prästerliga sinne rätt förskräckande. https://www.youtube.com/watch?v=a1mp0CmDEZI
Det politiska spelet kan jag förakta, turerna som mest beskriver hur demokratin ersätts av kakikratin, de sämstas styrande av folket. Detta var förresten farhågan när demokratin skulle införas. Några skulle ta sig fram och styra och ställa och påstå sig företräda folket, men egentligen var det andra intressen de tjänade. Sina egna, sina egna meningsfränders, dvs Partiets. Vi har sett detta i min livstid men också historiskt. Ändå är det inte detta som Henrik Jönssons instruktiva film bekymrar mig mest. Det är det grundläggande antropologiska, teologiska – kalla det vad ni vill – för nu borde vi beskriva vad Synden gör, vi som vet att ordet ”synd” är detsamma som ”sönder” och vi som fått lära oss att omvändelse är nödvändig för att människa ska bli mänsklig. Gudomliggörandet sålunda. Ni kan kolla Jönssons inlägg själva.
I grund och botten är det en gnostisk heresi som ligger bakom transideologi, antar jag. Jag har blivit född i fel kropp. Jag fanns alltså till i någon celest tillvaro och så skulle denna celesta myling, dvs jag, födas i världen. Då blev det fel i sorteringsverket och jag hamnade i fel kropp. Går ni verkligen på detta? Är inte kristen glad skapelsetro att när Gud skapade mig, genom ett samlag mellan en kvinna och en man, så blev jag till med den personlighet som efterhand kunde utvecklas. Eller avvecklas? Det finns ju en Fiende som inte vill mig väl, men som genom fagert tal vill förleda mig. Den gamle ormen överlistar ”och bedrar med ett nytt synsätts felaktigheter” som den helige Cyprianus påpekar. Det är emellertid inte fel att vantrivas då och då. Vi är egentligen försedda med en längtan som går utöver denna tillvaro.
Borde inte Modéus I nu stiga fram och ropa ”stopp!”? Han kunde säga: ”Ni styr in på en avväg därför att ni inte har någon skapelsetanke, ingen personlighetstanke och ingen fattningsförmåga så att ni begriper vad Frälsaren är ute efter. Egentligen är Han ute efter det ni så misslyckat försöker få fatt: Livet har en annan mening. Men större än frågan om kön och könsdyfori. Denna värld är verkligen skadad. Vi som står samman med kyrkofadern Augustinus och augustinermunken Luther och läser aposteln Paulus, som ger oss Guds ord, vi ser själva problemet och vet något om lösningen. Förvirringen på alla plan är verklig, också när det handlar om kön och allra mest när det handlar om identitet. Det är inget nytt. Här spelar Kyrkan på hemmaplan. Men sekularisering betyder att dessa insikter går förlorade och då blir det som det blir. Uschligheten tar hem spelet.” Vems spel den härskande klassen spelar fattar bara de kyrkokrtistna, de som har någon kunskap om det som utgör ett öppet och tydligt, ett falskt , listigt och uträknande bedrägeri. Jag håller mig fortfarande till den helige Cyprianus och hans De Catholicae Ecclesie Unitate.
Så vad får kyrkoledningen ur sig nu? Intet, intet, intet. Det blir så när det blir mer av religion än av kristen tro. Religionen blir aldrig profetisk, den blir politisk och politiskt korrekt, anpasslig. Så var det sagt. Jag borde läsa Mattissons och Jemsbys bok Ånger, men inte bara jag. Förvånad är jag inte. Det hör till oordningen i den fallna världen att folk vill väl och det blir fel. Det borde Modéus I säga. Då bleve han inte populär. Sicket elände fallet åstadkom. Märk mina ord! Och försök lista ut vad jag tänker om detta klerkernas förräderi genom tystnad.