Här gäller att pussla ihop sammanhangen, men det går nog.
Antje skulle inför sitt avträde intervjuas i lokaltidningen Upsala Nya Tidning. Lite märkligt var det att Antje ville ha frågorna en vecka i förväg. ”För att komma från en så medievan person är det en ovanlig önskan.” Men Antje får ett antal punkter. Intervjun äger rum.
Journalisten tycktes tillfreds: ”Att intervjua Antje Jackelén är stimulerande för tanken. Svaren är omedelbart välformulerade och inte utan udd. Resonemangen landar påfallande ofta i en samhällsfråga.” Efter intervjun skildes journalisten och intervjuoffret åt ”i upprymdhet efter ett stimulerande samtal”. Om detta var de två överens.
”Men intervjun har tagit en oväntad vändning. Antje Jackelén menar nämligen att UNT ’normaliserar narrativet om ’islamiseringen av Svenska kyrkan och Sverige’. Det är inte bara farligt för kyrkan, utan också för landet.”
Efter intervjun får Antje alltså möjlighet att läsa texten före publicering. ”Det är nu hon skickar sitt långa mejl. Hon har många och starka synpunkter och skriver att hon är ’grymt besviken av flera skäl’, bland annat för att UNT legitimerar ’extrema påståenden, osanningar och hets’.”
Det räcker inte med detta: ”Hon saknar mer om vad hon har sagt om framgångar under ärkebiskopstiden. ’Jag vet inte varifrån behovet att förminska min gärning, ärkebiskopens uppdrag och Svenska kyrkan kommer’, skriver hon och ger en lång förteckning över meriter och titlar
Mejlet avslutar hon: ’Vad göra? Jag kan se två möjligheter, antingen skippa hela artikeln eller göra ett omtag. Vad tänker du?”
Vad händer sedan? Texter bearbetas, UNT:s ansvariga utgivare markerar i mejl och den markeringen måste väl handla om tidningens integritet, sedan dricker samme ansvarige utgivare kaffe med Antje. Därefter blir det en ny intervju. Det blir en ”trevande” situation. Udda, inte otrevlig. ”Flera gånger säger Antje Jackelén att det aldrig varit hennes avsikt att försöka hindra UNT att publicera och att hon främst reagerade på vad hon kallar ’den ramberättelse UNT gett åt intervjun’ där anklagelser om islamisering omnämns utan att begreppet definieras eller sätts innanför citationstecken.”
Jag tänkte att denna mejlkonversation blir viktig för att förstå Antje och hennes gärning och begärde att få ut den från Antjeborg. Det gick inte under måndagen (personalen upptagen), men under tisdagen skulle den gås igenom och besked i ärendet kommer idag. Sades det. Riktigt vari problemet ligger, fattar jag inte. Inte ännu. Kanske Torsdagsdepressionen och Svensk Pastoraltidsskrift också ligger på för att kunna publicera.
Antje själv blir uppmärksammad och uppmärksammar oss andra på twitter om vad som är i faggorna. Hon ger själv ett TV-tips! ”@svthar under snart ett år följt mig. Nu kommer resultat. På torsdag sänds ’Ärkebiskop Antje Jackelén – ett porträtt’ kl. 20-21, SVT2. Sänds även på söndag, samt kommer på SVT Play.” Därtill kommer hennes avträde på söndag i direktsändning. Här är vad som är mer än Sundby, Werkström, Weman och Hammar. Riktigt framstående som narcissister var de inte heller, ingen av dem. Sannolikt är inslaget approberat av Antje. Det betyder att hon sett det och är nöjd. Tror jag. Tralala.
I väntan både på informationsutbytet med UNT och dessa storståtliga tv-tillfällen (det blir något för barnen i tv-soffan att få) kan vi kanske minnas professor Gösta Walin (1938-2022). Det var i Per-Olof Erikssons minnesruna i Svenska Dagbladet den 24 oktober några korta meningar pekade på ett större sammanhang.:
Gösta Walin jobbade på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, MISU, och där var Bert Bolin chef. Bolin var ”engagerad i klimatforskning och hade bra kontakt med Olof Palme. Gösta märkte att Bert Bolin efter hand blev alltmer politiskt inriktad i sin forskning och att han med stöd av Olof Palme kunde intressera FN för forskning om växthuseffekter. IPCC bildades och Bert Bolin blev dess förste chef 1988. Gösta blev i sin forskning allt mer övertygad om att en ökande mängd koldioxid var mer nyttigt för jorden än skadligt, medan Bert Bolin, enligt Gösta, inom IPCC snarare favoriserade forskning som bevisade att mer koldioxid skulle bli ett hot mot mänskligheten.”
Medge nu att en dödsruna kan ge överraskande perspektiv i stort och smått. Jag menar att just detta läsande också av dödsrunor ska ses som forskning och att korta meningar kan avslöja större, rentav stora, sammanhang. Var det hela så enkelt och var de så få innan de blev så många och att nu många har mängder av gemensamma intressen och forskningsanslag av betydande mått? Också om vetenskap kan gälla att intresset alltid eller aldrig ljuger.
Vill ni bli uppdaterade om händelser i Kalmar? Ärendet kommer att granskas och posk-mannen Victor Ramström har överskridit sina befogenheter, vilket ÖKA:s Birgitta Axelsson Edström numera finner allvarligt. Victor har inte överskridit sina befogenheter, säger han ”men det är svårt i de här lägena”. Svårt? Det svåra är tydligen offentligheten, att frågan skulle upp i kyrkofullmäktige. Victor vet att berätta: ”Det är ingen bra väg att gå.” Hur löstes saken enligt Ramström själv? ”De som har vetat om det här har gett sitt stöd så mandat har ändå funnits, säger Victor Ramström.” Sanslöst! Vi kallar detta ”demokratisk folkkyrka”.
Myglet upphöjt till statskonst sålunda. Just detta var poskare av det gamla slaget helt emot. Fråga mig! Annars ska jag kanske inte klaga över gammal och mindre gammal. I Högby kyrka var jag yngst i högmässan i söndags om man räknar bort själva kyrkobetjäningen. Om ett förhållande av detta slag hör jag sällan Antje tala. Kan man säga att somliga inte uppfattat att tillståndet i det verkliga kyrkolivet har varit hennes verkliga angelägenhet – men naturligtvis mycket annat? I så fall är jag benägen att hålla med. Undrar om detta sägs eller i vart fall antyds i tv-inslagen om hennes högvördighet? Vad tror ni? Nå, vi vandrar snart inte i tro utan i åskådning tack vare Sveriges Television, som vi alla hålls med.