Ni minns kanske att kyrkomötet förra året var digitalt. Vilket medicinskt underlag som låg till grund för det beslutet kan man fundera över, men en gång är ingen gång. Håll i hatten! Nu ska det år 2021, dvs i höst, ånyo bli ett digitalt kyrkomöte. Den enda nomineringsgrupp som lätt försiktigt håller emot är Frimodig kyrka. Måste beslutet fattas nu för att lokalfrågan ska lösas och vad vet vi om läget till hösten? Är inte samtliga ledamöter då upp över öronen besprutade och är några oroliga får man skicka ersättare. Konstigare än så är det väl ändå inte? Annars antyda att vi får nya regler snart. 50 inomhus först, därefter 100 och slutligast 300 innan det blir fritt fram. Är det amatörepidemiologerna som härjar ånyo och lägger fram killgissningar som underlag för destruktiva beslut?
Men vänta! Vi kanske ser ett djupare sammanhang? Kyrkomöten behövs inte – det är grundhållningen. Det behöver bara kallas in när den härskande klassen i Svenska kyrkan behöver alibi för något stort och märkvärdigt, som den vill få igenom, annars inte. Då är ett kyrkomöte ett sådant som kommer och vållar besvär. Alltså avskaffades kyrkomötets frågestund, interpellationer och jag är osäker på vart den allmänkyrkliga debatten tog vägen. Ärenden kommer uppifrån och ner, senkrecht von oben. När det är som bäst görs kyrkomötet om och bli tematiskt. Då begränsas motionsrätten. Mötet kostar dryga miljonen per dag ty demokrati måste få kosta – också om den är illusorisk.
Vad kan då Frimodig kyrka göra? Ta ett nederlag i en votering i frågan! Gruppledarna har mött presidiet och beslutat, men saken ska väl underställas några fler, vilket inte kommer att förändra läget nämnvärt. POSK har domesticerats.
Nå, då blir mötet digitalt. Vad händer om Frimodig kyrka i det läget hävdar, att ledamöterna valts till ett riktigt kyrkomöte, ett där man möts, begär en sådan möjlighet till det kyrkomöte ledamöterna valts till och tänker infinna sig. Kyrkomötets ordförande ska meddela tid och plats. Cyberrymden är ingen plats. Gör motstånd, meddela: Vi kommer. Vill de andra sitta hemma (på ett kyrkomöte utan möte…), så sitter Frimodig kyrkas ledamöter i utskott med sekreteraren och kan vänslas och flytta kommatecken så det står härliga till i utskottsbetänkandena.
Sedan blir det kyrkomöte i en större, nåja, lokal. 11 ledamöter infinner sig. Alla som sitter hemma kan se att de verkar ha det trevligt. Naturligtvis sitter de elva stiftsvis och behöver inte klumpa ihop sig. De äntrar frimodigt talarstolen och talar för sina motioner. Antagligen har de detta år i så fall lagt fram förslag, som tar makten över kyrkomötet från dem som befinner sig där uppe (ovan där) till ledamöter som frågar, interpellerar och debatterar.
På morgonen blir det gruppmöten. Frimodig kyrkas ledamöter fylkas och drar upp planer, analyserar vad som varit för att på så vis skapa sådant de gillar; det kyrkliga. När politikerna digitalt drar fram sådant de gillar, politik nämligen, blir det lite löjligt när talarstolen befolkas av de frimodiga och deras kollegiala eufori. Hur kul är det att sitta hemma och övertyga digitalt när andra agerar IRL? Naturligtvis kan politikerna rasande vinna omröstningarna, men till vilket pris?
På kvällen blir det pilsner för att stödja nationsbygget efter den svåra pandemin. Ingen tror väl på allvar att vi kommer att ha alkoholförbud i evighet? Men hemma sitter de andra molokna. De har inga att skratta ihop med. De har noga taget inget att skratta åt heller. Tristessen är deras arvedel. De är ledamöter av ett kyrkomöte i cyberrymden. Det säger rätt mycket om tillvaron å dessa högre höjder.
På detta följer en ny morgon med hotellfrukost. Det kan alla de andra fundera över när de sitter med hemmets standardfrukost, ett näringsintag utan vidare syftning. Frimodig kyrka kan börja med lite mejeriprodukter, lägga müsli i, ta lite frukter, välja mellan olika sorters juice, lägga till en vitamin-shot, bättra på med några mackor (nybakat bröd, nybakade frallebullar, briocher,), välja mellan påläggen (ost, korv, kallrökt, varmrökt eller kokt skinka), fortsätta med ägg och sill/lax, äggröra, bacon, köttbullar, prinskorv, grillade tomater, stekta champinjoner, kolla vilken sorts kaffe som önskas (te för de svaga) och kanske lägga på några bakverk slutligast. Till allt detta tidningsläsning, DN, SvD, UNT.
Personalen löper runt för att samla in disk – det är ett liv och ett kiv, men först och främst är detta LIV, Kyrkoliv! De digitala har mält sig ut… De får diska själva, brygga sitt Gevaliakaffe (mellanrost) själva, kolla vad som finns i det egna kylskåpet och vad som behöver införskaffas. Detta får de göra själva och när de håller på med denna sin vardag, kommer de att tänka dolska tankar om de frimodigas fria liv några dagar i Uppsala. Detta kanske – när allt kommer till allt – blir det mest svårsmälta…
Nu måste frågan ställas: kan presidiet hindra ledamöter att fara till kyrkomöte och kan gruppledare och presidium besluta sig för att destruera kyrkomötesstrukturen utan att någon av oss som betalar kalaset kan överklaga? Om presidiet hävdar, att beslutet är utan appell, ska vi tro det? Eller ser vi en palatsrevolution som faktiskt för andra gången sätter kyrkoordningen ur spel?
Jag återvänder gärna till frågan om sakunderlaget för ett sådant beslut. Vilket är det? Vem vet att vi efter all vaccination inte har fått bukt med smittan till hösten? Och vilka äro de som i sin rädsla för den varit fångar hela sitt liv? Är det mer ett spöke än ett virus som till hösten kommer att vara den verkliga faran?
Spanska sjukan härjade svårt. Vart tog den utan vaccin vägen?
Finska kyrkomötet möttes i höstas, men skjuter upp vårsessionen i år till augusti. Är det ett utslag av finsk sisu? För de andliga finnarna (acne spiritualis) rädes ingen. Svenska kyrkopolitiker är rädda. I höstens kyrkoval begär de – förtroende!
Min grundhållning i livet är att översåtarna alltid försöker lura oss, dribbla med oss. Inrikesflyg eller konspirationen mot Jesus lika. Jag går liksom inte på argumenten. ”Om han inte varit en förbrytare, hade vi inte överlämnat honom åt dig”, Pilatus (Jh 19:30). Vilket skulle bevisas. Översåtar talar och handlar så. Alla borde alltså alltid förstå hur rätt de under alla omständigheter städse har. Annars vore de ju inga översåtar. Så misstro presidiet med sina hejdukar, deras köpta, lydiga redskap!