Nu hade ni varit lediga ändå och när nationaldagen infaller en lördag eller söndag är ni bara lurade. Blåsta! Annandag pingst var alltid bonus. Och vad är det vi firar egentligen? Svenska flaggans dag var en sak. Det här? Sápmi har en annan nationaldag. Och skåningarna? Jämtarna? Hallänningar och blekingar? Härjedalingar? Bohuslänningar och gutar? Ska smålänningar fira det stora svenska projektet, bygget av en absolut statsmakt, den som bär Gustav Vasas signum?
Jag lärde mig att på samma sätt som Sovjetunionen alls inte enligt boken skulle bli kommunistiskt, för en feodal struktur måste först bli kapitalistisk – varför revolutionen först skulle inträffa i Tyskland eller kanske England – är Sverige ett undantag. Sverige blir under Gustav Vasa den första absoluta staten, en hårt styrd stat med en kontrollerande statsmakt med makt och myndighet(er). Allt detta utan att ha varit feodalt. Det är mot regelboken men det hände likväl. Och styr oss fortfarande.
I den absoluta staten disciplineras medborgaren. Kyrkan användes ideologiskt för detta. Vi talar en process från 1500-talet och framåt alltså. I det perspektivet är Uppsala Möte 1593 alls inte oviktigt, för där säkras en kyrklig identitet trots att kungamakten vill något annat. Det är inte heller oviktigt att läsa prästeståndets protokoll från riksdagen, för präster och bönder håller ofta ihop mot adel och herremakt. Att detta som byggdes av Gustav Vasa och förvaltades av Karl IX, Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna inneburit att den kyrkliga bokföringen blivit ett instrument för den absoluta staten, det kan man också förstå.
I tider som dessa har det sin betydelse, eftersom medborgarna är så omsorgsfullt registrerade och kan följas genom uppdateringar mellan befolkningsregister och dödbok. En finmaskig folkbokföring möjliggör en mer korrekt rapportering av dödsfall. Och så kanske rapporteringen alltid relateras till Covid-19, vad döden än i huvudsak beror på i Sverige, medan andra länder struntar i viruset och skriver ”lunginflammation”. Doktor F undrade och jag hade inte något lugnande svar att ge honom: Har Svenska kyrkan bidragit till allt detta?
Nationaldagen 2020 kan vi fundera. Jag såg förresten Statsmannen. Han skulle ge det glada beskedet att vi får röra oss lite mer fritt. Jag gick inte på koreografin. Dystra besked lämnas av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, nonsens talas av MSB och rollen som jultomte kreeras av Statsmannen. Lena Hallengren? Stackars Lena sätter full fart på pratmaskinen och ut strömmar en myckenhet ord. Riktigt vilka besked hon lämnat, är för en fåkunnig svårt att förstå. Men dialekten uppskattar den som länge varit präst i Kalmar. Det är inte tungomålet som är problemet, men väl tungotalet.
Jag begraver. Fyra Covid-19-begravningar på två veckor blir det väl. Det dör fler nu än det brukar. Antalet sett under tid är inte högre. Dödsfallen i de vanligare virussjukdomarna har ofta inträffat under vårvintern. När jag var ung också i högsommaren. Komminister Norlin kom suckande och sa: ”De dör som flugor i sommarvärmen.” Så är det inte längre. Vi har bättre fläktar och bättre omvårdnad i äldrevården, en vård som ser till att folk får vatten och inte passivt torkar ut i stugor som var kalla på vintern och stekheta på sommaren.
Mitt problem är att jag inte får sådan information som jag behöver tänka kring. 44 döda eller 74 döda? Siffror. Och ibland en besvärjelse att det handlar om människor och är tragiskt. Hur farligt är viruset Covid-19 egentligen? Jämförelsevis? Jag får ingen hjälp att fundera över hur många som i närtid ändå skulle dött. Men några är det. Utgången från denna tid och värld är en enda. Ska jag anklaga dem som byggt en tillvaro där livet är det som pågår nu och den kristnas trons besked är trams? Gärna. Ni har gett folket hopp här i tiden och så ser alla att det hoppet inte höll – men något annat tillhandahålls inte. Vi som söndagligen tränat det eviga livet kommer förstås bättre ut. Dö ska vi – men med bibehållen entusiasm!
Nationaldagen 2020 skulle kanske dock firas med lite mer nerv. Är det så att äldreboendet är ett koncentrationsläger utan så värst mycket medicinsk omvårdnad på slutet. Någon bestämmer att jag ska dö och så får jag morfin för att det ska gå lättare. Jag förstår logiken. För egen del skulle jag hellre vilja dö så som Anders Brogren beskriver döendet. Kan ni läsa om Andersson på dödsbädden utan att få en tår i ögonvrån, ska ni söka hjälp. http://brogren.nu/dgs/DGS3.htm
Men vem dör så numera? Med tramporgel och allt!
Detta för just på denna dag över till en politisk fråga. Finns det ett miljöpartistiskt statsråd som heter Bovlund och infört skatt på plastpåsar, så att jag måste betala också på de påsar jag plockar frukt i – och några alternativ finns inte? 38 öre såg jag – och då var allt skatt. Nu kostar de 50 öre. Ser jag. Priset på plastpåsar är höjt – men också priset på papperskassar. Varfr höjs priset på en papperskass? Gåtfullt. Kan det vara så, att medborgare som finner sig i ett sådant beslut som skatt på plastpåsar mm utan omfattande folkliga protester inte förtjänar att få fortleva som en nation? Samma sak med Systembolagets miljövänliga kassar, som inte ens tycks vara plast, men som kostar! dubbelt så mycket? Börjar inte politiska bedrägerier just i liten skala med folk som vägrar tro sina ögons vittnesbörd och därför ingenting säger?
Förresten: om nedstängningarna på grund av virus eventuellt var mindre välmotiverade – vilken politiker av kvinna född skulle våga säga det och möta folkets vrede? Alltså måste det mesta fortgå i det längsta – om än i något mindre skala men med upprepade mantran och slagord. Kan ni följa min tankegång?
Jag tänker om skatten på så kallade plastpåsar, de vi hela bandet dagligen och stundligen slänger i Mohedaån och som hamnar i Ganges sålunda: finner vi oss i att vara offer för idiotiska överhetsbeslut är det ute med Sverige. Detta skriver jag högtidligen på själva nationaldagen. Det är själva budskapet.
Läs nu Brogren!