Dagens Jubilar vill vi förstås uppmärksamma. Också om man fyller år med en femma på slutet och inte en nolla, kan man glädja sig. Det finns många tester där det är bra om det blir en femma. Jo, det finns andra omständigheter när det kan vara bra med en nolla också. Vi behöver inte fördjupa oss i denna talmystik.
Jag uppskattar henne mycket. Vi har inte alltid varit överens, varit av samma mening. Varför skulle vi? Hon har gjort en bättre karriär än min, det är givet. Pressar jag henne, vill hon nog hävda, att hon handlett två till doktorsexamen och båda är nu docenter, den ene dessutom dekan. Jag unnar henne att få leva i denna glädje.
Hon kan hantera den makt som följer av hennes syssla. Det beror på att hon är en rätt duktig människokännare. När hon anade fusk, la hon flera timmars arbete på att följa upp sina misstankar, löste mysteriet och konfronterade fuskaren. Det gjorde hon med en brutalitet, som inte var utan finess. När hon var klar med sitt räfst- och rättarting gick hon in för det vanliga. En som var med, sa något i stil med detta: ”När du var arg var det en sak, alla blev rädda. Men sedan slog du om blixtsnabbt, var vänligheten själv och sa att vi skulle jobba med dagens tema. Det skiftet var det värsta. Jag har inte hämtat mig än.”
Hon är duktig på att få till fester. Det skulle kunna höra samman med rollen, men så enkelt är det inte. Hon är duktig i sig själv och kan leda organisationen så att den fungerar effektivt och just därför då och då ska ha fest.
Hon backar inte från problem, inte att identifiera dem och inte att försöka lösa dem. Dagens jubilar vill skapa en arbetsplats som får något gjort – och det gäller i alla sammanhang. Arbetsplats kan ju, menar hon, också vara en familj. Eftersom hon är i en organisation med förtroendevalda, vet hon både att lyssna till den politiska viljan och att vara tydlig vad gäller gränsen mellan de olika kompetenserna. Det yrkesmässiga ska inte de förtroendevalda in och peta i.
Hon går inte i pension i år. Hon ser att en pensionering i år är en omöjlighet. En så kompetent person vill vi ha i arbete så länge krafterna står bi. Kanske sliter hon sig för hårt så att krafterna inte står bi, men det hoppas vi verkligen inte.
Hipp, hipp hurra för dagens jubilar. Hon är en fena på att laga till en förrädisk bål och fixa cocktailparties – men den kompetensen har hon nog inte demonstrerat i arbetet. De som varit med, kan dock berätta. Hon är väl värd kulörta drycker denna dag liksom bubblande.
Medge att det är roligt med en dagslända som hyllar Jubilaren så eftertryckligt. Allt som står skrivet är sant och vi är många som imponerats av henne och hennes ledarskapsegenskaper. Nu önskar vi bara Jubilaren allt gott och först och främst en god födelsedag.
”Antje über alles” ger idag ut en teologisk bok. Den ska läsas, förstås. Hon har intervjuats också, men nu är det tydligen en akademisk karriär hon haft i USA och inte en professur. Har vi inte haft det på känn hela tiden? Därtill bedrev hon forskarstudier när hon var präst på landet. Det kunde man också fatta. En kyrkoherde på landet i närheten av Lund slits hårdast inte av arbete utan av –om kyrkoherden är av det pastorala slaget – den likgiltighet för kristen tro som är slättbons själva andliga särmärke.
Skulle vi mana Lunds Stiftshistoriska Sällskap till en studie om präster i Lunds stift som gjort skillnad i församlingslivet och präster som inte fått något gjort när det gäller församlingsarbetet (men säkert med en hel del annat)? Vilken teologi har de stått för? Jag frågar eftersom en förtroendevald i går tog upp frågan med mig om vad prästerna nu gör i Covid-19-tider. Inga gudstjänster och pastoratet har 32 präster. Så många extra döda redovisas inte heller. Det mesta har ställts om genom att ställas in. Men ingen har permitterats. Den förtroendevalde var frustrerad.
Jag talade också med en kyrkorådsordförande, som haft att hantera en konflikt och köpa ut kyrkoherden för en årslön. Jag kan bara förstå att det hela skötts ansvarsfullt. Men i det läget står en kyrkorådsordförande rätt ensam. Jag kan vara lite orolig för hur mycket folk ska tåla/orka i kyrklig konflikthantering. Den tär inuti och den tär inifrån. Det gäller inte bara i den akuta fasen. Kyrkliga konflikter kan ha verkat och värkt under lång tid. Det är det här som skakar min kristna tro, tanken att ”nya mänskor Sonen lika” håller på så här. Och att lekfolket, som väljs till ansvarsfulla positioner, till sist ser sig stå alldeles ensamma när det blåser. Vi har problem i Svenska kyrkan. Jag skriver det utan omsvep.
”Antje über alles” har alltså fått sitta i Antjeborg och skriva bok. I intervjuer slås fast att hon är på rätt plats – hon säger det själv för säkerhets skull – och är glad över att 17 300 tittade på sju gudstjänster via nätet från Uppsala under påsktiden. Här ser Antje en bekräftelse på hur viktiga gudstjänsterna är. Medlemstappet? Facket tappar också! Det mest besvärande med den kyrkliga ledningen är hur obesvärad den tycks vara. De ser inte vad som håller på att hända. Jag säger inte att fenomenet är obekant. Jag säger bara att när det blir så här med fagra ord om en verklighet som i praktiken är illa ute, då är det kris.
Antje erkänner i en intervju som en svaghet att hon är ganska otålig. Jag har hört en annan, en man som kanske då skulle väljas till biskop, säga detsamma om sig. Han fick inte så många röster för valmanskåren hörde det insagda: ”Jag tycker att ni andra är idioter som inget fattar”. Det är den sakliga innebörden i egentalet om otåligheten.
Andra säger att Antje är analyserande, nyfiken och positiv. Jag tycker man skulle erkänna att hon talar i tiden, tilltalar tiden och talar med tiden. Det blir så för den som tror att berättelsen, de många orden, befriar. Så tänker Antje för så tänkte Moltmann. Det behöver så klart inte talas så klart om Jesus då, kan jag tänka. Och det gör inte Antje. Kris blir i hennes texter något mer levande än Kristus, ser jag i hennes nyskrivna förord till Sörlins nya bok Kris. Boken kommer snart i tryckt form. Den finns faktiskt att ladda ner på nätet. https://bokforlagetatlas.se/bocker/kris-fran-estonia-till-corona/ För dagen räcker det nog att läsa förordet och sedan tänka till lite.
Nog sagt.
https://www.gp.se/livsstil/ärkebiskop-jackelén-hoppas-att-den-nya-trenden-fortsätter-1.28515733
Nu firar jag Jubilaren genom att ringa henne. ”Jag har den äran att gratinera”, säger jag.