Fortsatta tankespån, kanske Denkanstoss

Låt oss få det rätt. Det finns två möjligheter.
Antingen kallas kyrkoherden i Värnamo, teologie kandidaten Pär-Magnus Möller till domkapitlet och hanteras så som den hanteras, som avviker från det Svenska kyrkan tror, bekänner och lär, brukar hanteras.
Anklagelsen är att han tillåtit en offentlig förkunnelse i Svenska kyrkans namn som inte är i överensstämmelse med Kyrkans tro och att det är just han som ansvarar för förkunnelsetexter av detta slag från pastoratet. Med tanke på den brutalitet domkapitlet kan uppvisa, vågar jag inte sia om utgången för stackars Möller. Brott mot läran är allvarliga ting för det ger en fel kompassriktning, som vi vet. Med tanke på att vedersakaren går omkring som ett rytande lejon blir följderna av detta förödande för folket.

Möller skulle kunna försvara sig med att det är ett gratisutrymme som upplåts på den kyrkliga annonssidan och att de 92 000:- som pastoratet satsar, finansierar information om församlingens gudstjänstutbud. Det heter så. Gudstjänstutbud.

Eller så finns en annan möjlighet. Möller blir inte anmäld.
Betraktelsen uppfattas i stället att vara ett värdefullt och inbjudande inlägg, ett som uttrycker den samtida tron. Det är så här de anställda i Svenska kyrkan tänker och det är för detta de lyfter sina löner. Därför kan bjuda in andra att dela denna trons gemenskap: “Det är rätt för mig och därför är det rätt.” Detta tycker jag om, eftersom det låter inkluderande och fromt. Inga höga hästar, inga hästar alls – allra minst käpphästar.

Min nyvunne vän ambulanssjuksköterskan Martin (som i söndags kväll talade vänligt med mig och uppmärksamt kollade mina reflexer) kunde antagligen av detta evangelium bara uppfatta sig som exkluderad och inte uppfatta det som kallas ”sann fromhet”. Kollegan Hans körde ambulansen. (Jag undrade försynt om vi inte kunde ha lite blåljus för att pigga upp grannarna, men så blev det inte.) Hans är också en sympatisk person, det fattade katten Leo omedelbart, som överraskade Hans genom sina ömhetsbetygelser. Eftersom Hans körde, hann vi inte samtala så mycket – men jag jävar inte kattens bedömning… Så vad är det Svenska kyrkan faktiskt tror i utläggningar/förkunnelse, dvs i praktiken? Och hur väl möter nytron människors egentliga längtan och inte bara samtidsneuroser som tarvar ego-evangelium?

Frågan ska belysas av religionssociologer, kyrkovetare och sådant folk, men innehållsligt ska den nog hanteras av systematiska teologer, sådana som håller upp trosföreställningar och dissekerar dem. Martin Luther betvivlar somligt eftersom han är säker på att det finns en yttersta sanningskälla, nämligen Den Heliga Skrift. Jag hänvisar till Richard Rex, The Making of Martin Luther, Princeton University Press 2017. Jag kunde också anfört Ingemar Öberg, Bibelsyn och bibeltolkning hos Martin Luther, Artos 2002 och nämna sammanfattningen sid 126-128. Att dessa beskrivningar av Luthers egna hållningar är utdaterade i Svenska kyrkans normalteologi tycks uppenbart. Borde det inte resoneras förnuftigt kring detta? Och ifrågasättas – med samma munterhet som Greta Thunbergs seglats över Atlanten, där det noteras att de fem som ska segla hem farkosten hon klimatsmart seglar med, flyger till USA.

Den samtida nyteologin kanske ska uppfattas som enkel konsumentanpassning? Folk förväntas betala kyrkoavgiften utan att mucka när de får höra sådant de enkelt kan relatera till, det vi kallar MTD-religion; Moralistisk Terapeutisk Deism. Skulle de däremot få möta en anstöt som utmanar, reagerar de inte ens så som ståthållaren Felix i Apostlagärningarna (Apg 24:25) utan mer handfast genom att lämna Svenska kyrkan.

Hållningen förstår ni från anmälan till Göteborgs domkapitel: Alla har rätt till sina åsikter, men han är präst och ska finnas till för alla (och därmed fråntas behörigheten som präst om han inte säger det som passar…) Prästen som ifrågasätter kränker om han har någon annan mening om hur livet ska levas än den har, som väljer den egna modellen för hur en vill leva sitt liv för att vara lycklig. Alltså måste det kyrkliga utbudet undvika just det som martyrerna gav sina liv för att få säga. Det blir självfallet en annan tro. En medlemstro. En majoritetstro. Ni förstår konsekvenserna. Det Kyrkans folk bekänt i alla tider blir obsolet.

Kyrkoherden i Värnamo har faktiska problem – men det har samtliga präster i en folkkyrka för om den gäller Moltmanns analys: Folkkyrkor kan inte stå emot betydande ideologiska sändare. Inte i Tredje riket. Inte nu, kanske än mindre nu i det mediala massamhälle som styr sentimentokratiskt, känslostyr. Det gäller att anpassa sig efter världens väsende. I allt.

Antje steg fram som gråterska. Hon är ledsen. Twitterledsen.

@BiskopAntje
So sad.
Church in Poland continues confrontation with the LGBTQ community

Ingen tvekan om vilka som bråkar. Det är ärkebiskopen Marek Jedraszewski i Krakow och hans gäng. Ärkebiskop Bertil Werkström eller ärkebiskop Olof Sundby hade inte stämt in i Antjes sorgesång och kallat ärkebiskopens predikan att söka konfrontation och fortsätta motståndet, när HBTQ-rörelsen protesterar och kräver ärkebiskopens avgång. De hade väl försökt förstå den ideologiska uppgörelsen, insett logiken och uppfattat att en katolsk ärkebiskop kan skilja mellan sak och person – men att han står upp emot misshandel av sina präster när HBTQ-rörelsen ville tvinga till sig mässkläder för att gestalta samkönad vigsel, t ex. Kanske hade de också varsnat vad ärkebiskop Marek faktiskt säger. Så icke nu. Jag valde exemplet bara för att illustrera ett skifte. Vad detta skifte konkret och på olika punkter innebär, lämnar jag tills vidare åt andra att analysera. Eller säger helt enkelt: Se själva! Möjligtvis kan saken uppfattas i församlingsbladsutbuden…

Förändringen är verklig och den är en förändring bort från det Kyrkan tidigare gestaltade i ord och ordningar, ett skifte vad gäller Faith and Order, om ni så vill.

Detta betyder nog att kritik mot nytron inte ska uppfattas gälla personer; en ärkebiskop, en kyrkoherde eller en kommunikatör. De säger det som måste sägas. Kanske kompletterar de med lite upplivande nattvardsfirande också. Naturligtvis på det nya sättet. Gluten- och alkoholfritt.

Jag tror inte att detta är det enda som är fritt. Det är fallet också när det kommer till det kyrkliga i stort. Fritt fall.