Ovissa Antje i Antjeborg

Antje skrev i Sveriges malligaste morgontidning och proklamerade: Nu prövas vår förmåga att leva med ovisshet. Jag stämde omedelbart upp psalm 259: Saliga ovisshet. Sedan kom jag på att jag sjöng fel. I psalmen är det visshet och lovsång som gäller. Jag greps av glädjen. Över psalmen. Men vad är det Antje förmedlar?  Man kan … Läs mer

Lurad på lunch av naturliga skäl

Det kom ett brev. Biskopsvapen på kuvertet. Jag begrep att det var fint. Och än mer tog det mig, att kuvertet var handskrivet. Där satt Modéus II och plitade – alla sina mödor och sitt stora ansvar till trots. Så här i Vårfrudagstid tänkte han på mig, tänkte jag. Vilket var hans ärende? ”Utbrottet av Coronaviruset … Läs mer

Vad i allsin dar?

”Du behöver inte tro för att vara med i Svenska kyrkan. Du behöver bara tro på att vi gör ett bra jobb.” Nu fick jag genom Torsdagsdepressionen besked från Jerker Alsterlind i Spånga-Kista. Problemet där är medlemstappet. Från 20570 medlemmar 2011 till 15945 i år. Nu ska det rekryteras, annars finns det ingen församling 2040, … Läs mer

Trons hemspråk hörs inte

Jag förstår vad de säger. Munnar öppnas och sluts, tungor rör sig, förnumstigheter utslungas, ansiktsuttryck ska spegla fasthet, men givetvis av det förstående slaget. Nya planer görs upp för tänkta mottagare av deras godhet och omsorg: Vi ska inte glömma någon. Vi ska inte ställa in–  men ställa om, vara sansade och inkännande. En vers om … Läs mer

Otroshjärtat

Otroshjärtat slog till. Dubbla slag dessutom: Det talas så mycket om Svenska kyrkans betydelse i allmänhet men nu i coronatider i synnerhet. Så viktiga vi är. Så mycket vi betyder. Så många som är beroende av vår verksamhet och välvilja. ”Svenska kyrkan spelar en viktig roll som en av många aktörer som utgör samhällskittet i Sverige”, … Läs mer