Honorificabilitudinitatibus

Ni känner förstås igen det längsta ordet i ett Shakespeare-drama, Love’s Labor’s Lost. Ordet betyder ”en som är i position att ta emot hedersbetygelse”. Jag tänkte gå ut lite löst, men nog är Rune Imberg just en honorificabilitudinitatibus. Man blir en sådan om man på ett hedersamt sätt avkragats av Göteborgs domkapitel. Själva hanterandet av … Läs mer

Tänk inte tanken!

Krönikor kommer då och då och jag har en tanke som ska utarbetas så fort jag fått lite mer material. I går läste jag dock Yascha Mounks bok The People vs. Democracy (Harvard University Press 2018). Underrubriken lockade: Why our Freedom is in Danger & How to Save it. Mounk skräms mest av tanken på … Läs mer

Det episkopala horstråket

Sexhandeln är jag emot. Men det vare mig fjärran att döma de frusna flickor jag sett på horstråk eller ens ha några synpunkter på damerna i skyltfönster i Amsterdam. De har alla befunnits sitta på en förmögenhet, som kan växlas in i pengar och där några tjänar pengar på kommersen. Jag förstår att det kan … Läs mer

Weimar

Jag fick en känsla av Weimar. Nå, inte den vackra kulturstaden så mycket som av Weimarrepubliken efter valet 2018. Kunde det vara så, att de politiska partierna nu uppträdde i ett greksikt ödesdrama av det slag som utspelades under tyskt  1920-tal? Skulle då Sverigedemokraterna vara det nya NSDAP fast i modern och svensk gestalt? Det … Läs mer

18 eller 20 men egentligen noll och intet

Vad för slags kyrka tillhör jag egentligen? När jag läser bekännelsedokument eller går tillbaka till Yngve Brilioths eller Gunnar Rosendals böcker och artiklar ser jag ett svar. Det slår mig att när de ungkyrkliga ville förnya Svenska kyrkan hörde till projektet att göra reda för sig vilken historia denna kyrka har. Framtid låg i arvet … Läs mer