Jag vet att det ska vara en slända i veckan, men när jag fick hjälp av en tidigare högt uppsatt administratör att läsa arbetsplatsundersökningen från Skarpnäck, Arbetsklimat i kyrkan, kan jag väl inte vara rigid? Det ni får läsa kan säkert vara applicerbart på många arbetsplatsundersökningar – givet att jag har rätt. Skarpnäck utgör ett typfall, men det ursäktar inget. Vad skulle det förresten annars vara om inte ett typfall? Tror ni då att Skarpnäck nu kommer att tacka mig med något drickbart för den läshjälp som här erbjuds alldeles gratis? Med tanke på att jag blev ett år äldre just i går kanske Skarpnäck vill ordna över ett par flaskor ädel dryck från landskapet Champagne? Nähä, inte det… Bibeltrogne Fransson vill inte, inte heller kyrkoherden Passmark eller kyrkorådsordföranden Askwall, hon som ser sig vara kyrkoherdens chef? Stockholms-Plusset då? Kanske inte, med tanke på att koldioxiden frigörs om buteljerna öppnas. Klimatnödläget ni vet!
Nu läser vi den kvalificerade fd administratörens text. Läskunnig och erfaren är personen. Om något kursiveras är det för att jag ville ha det så! Det vill nog inte Bibeltrogne Fransson och de andra! De ville ju inte att ni skulle få se själva rapporten, än mindre se den läst och genomfunderad, dvs avslöjad. Till den begåvade analysen med språng!:
”Inledningsvis är det något irriterande att ”frågorna” i enkäten har ett ojämnt antal svarsalternativ. Det är då enkelt att kryssa nummer 3 i mitten och inte ta ställning. Det är bättre med jämnt antal så man tydligare måste visa vad man tycker genom att ”tippa” åt något håll. Det gör resultatet mer användbart.” Mer användbart var ordet!
”Än mer irriterande är att man oftast slår ihop de neutrala 3:orna med de mer positiva 4 och 5! Ibland slås 3:orna ihop med 1 och 2. Ibland slås bara 4 och 5 ihop. Rörigt! Men, eftersom det är gjort på samma röriga sätt för alla som använder Akka så går ju resultaten att jämföra, även om jag tycker de är för (falskt) positiva på grund av dessa hopslagningar av neutrala och positiva.” Falskt positiva! Och rörigt – i en utredning! Utredningar ska rätteligen skapa reda i sammanhangen.
”På övergripande nivå är Skarpnäcks resultat sämre än Akka totalt avseende varje frågeområde. Störst är skillnaden inom områdena struktur (-12) och ledarskap (-11).” Sämre! ’Struktur’ och ’Ledarskap’ är nyckelord tycks det. Vad säger Ledningen då? Mörklägger!
”För det samlade medarbetarindexet ligger Skarpnäck -12 under hela Akka. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att vi här ser ett ganska dåligt resultat.” Ganska dåligt! Under hela Akka-resultaten!
”Andelen som uppger att de utsatts för kränkningar är hög, 20 %. Även om det alltid blir stora procentutslag i så små grupper är det anmärkningsvärt att 4 personer upplevt kränkande behandling från sin chef. Än mer anmärkningsvärt är att den enda person som påtalat kränkning för sin chef inte fått det stöd den behövt. Agerar inte chefen på sådan information kommer knappast medarbetare i fortsättningen säga till när något sådant händer.” Ordet var ”anmärkningsvärt”! Det är kanske ordet om chefer uppfattas kränka plebejerna?
”Jag noterar att 5 personer inte vill uppge kön. Det brukar bero på att man vill skydda sin anonymitet så långt som möjligt om man är kritisk, vilket i sin tur brukar tyda på en ängslig organisation där man är rädd att chefen ska försöka lista ut vem man är. Detta styrks av att de som inte uppgett kön har lägre MI (56) än övriga (63).” Hear, hear! Rädsla! MI betyder ”medarbetarindex”.
”Kommentarer till de olika frågeområdena:
Arbetsbelastning. Här är svaren spretiga. Folk vet vart de ska vända sig och kan hantera sin arbetsvolym, samtidigt som de har svårt att förena fritid och arbetsliv och inte får hjälp vid hög arbetsbelastning. Men, det negativa resultatet på fråga 23 beror troligen på att många i arbetslaget är sk singelkompetenser och inte kan ta in någon ersättare vid exempelvis påsk och jul.” Fråga 23 var påståendet ”Jag får den hjälp och [det] stöd jag behöver vid hög arbetsbelastning.” 69 % sa ja medan snittet Akka totalt är 89. Hakparentensen satte jag ditt för att skapa korrekt svenska.
”Kommunikation. Informationen och kommunikationen fungerar illa i arbetslagen, bättre resultat för församlingsnivån. Här hade det varit intressant att se spridning. Beror de låga värdena på att hälften är positiva och andra halvan negativa = polariserade arbetslag med mycket konflikter. Eller är de flesta neutrala?” Fungerar illa! Är det det hemlighetsfulla som utgör problemet?
”Social arbetsmiljö. Även här spretigt resultat. Det är bra stämning samtidigt som varken konflikter eller förslag hanteras på bra sätt. Det kan vara uttryck för att det är chefen som inte håller måttet, medan relationen mellan medarbetarna fungerar väl.” Chefen håller inte måttet – är det beskedet?
”Ledarskap. Nej, det är ju inte så bra siffror här.” Och nu kan man fatta att undersökningen skulle hållas hemlig!!!)
”Styrning och ledning. Mest intressanta resultatet här är att respondenterna ser så positivt på församlingens framtid, trots övriga röda siffror. Det är en av få frågor där Skarpnäcks resultat överträffar totala Akka. Men förtroende för kyrkoherden är inget vidare och kommunikationen fungerar dåligt.” Lurt alltså.
”Likabehandling. Resultatet tyder på att det är chefer som är problemet eftersom respekten från arbetskamraterna är så god.” Chefer är problemet! Håll undersökningsresultatet hemligt! Cheferna respekterar inte plebejerna, men det ska inte framgå någonstans. ’Vi här uppe, ni där nere’-modellen i full speta.
”Resurser för arbetet. Att inte få svar på frågor i rimlig tid leder förstås till frustration, om det finns många viktiga frågor där medarbetarna inte själva får fatta beslut. En annan reflektion är att i en otrygg organisation med dåliga chefer brukar medarbetare uppge att de har absolut rätt kompetens och klarar sitt arbete utmärkt. I en trygg organisation vågar man tvärtom berätta att man behöver mer kompetensutveckling, att man saknar resurser osv. Positiva resultat inom detta frågeområde kan alltså vara uttryck för något negativt.” Det positiva är det negativa, håll i hatten!
Struktur. Här är det också förbryllande att man kan sitt eget mandat men inte tycker att roller och ansvarsfördelning i församlingen är tydliga. I kombination med att fattade beslut inte genomförs och följs upp i så hög grad kan detta tyda på lite olika saker: Antingen att det finns personer med särskilda privilegier som får göra lite som de vill, eller att ledarskap och kommunikation är så svaga att medarbetarna inte riktigt vet vem som ska göra vad.” Jag visste väl att analysen skulle bli klargörande – eller vad säger ni nu?
Till sist slår vår kommentator till och menar att det blir ”lite rörigt när problem förkläds till utvecklingsområden och formuleras positivt”, dvs när problem inte får vara problem utan munspel ska bedrivas. Detta tror jag är ett allmänt problem i det kyrkliga. När problem inte får hanteras just som problem, blir de inte möjliga att lösa!
Kan det vara så illa att dessa strukturella problem (ledning och styrning) ska styras över på en misshaglig cancersjuk präst? Det tror jag obetingat. Det är så det går till! Och det är nog mig ni ska fråga om själva metoden, för den känner jag väl. Vi kallar det hela mobbing. Det förklarar smusslet – om ni frågar mig. Ingenting av detta ska synas, allra minst ledningsproblemen… Quod erat demostrandum, dvs vilket skulle bevisas.