Nu kör vi! Det heter så i Melloupptakten. Den lilla skillnaden är att det inte är så mycket vals där som i Skarpnäck. Jag läser på hemsidan: ”Skarpnäcks församling är en församling i Svenska kyrkan med stort hjärta och framtidstro.” Det finns en syn på folkkyrkan som i grunden avviker från Einar Billings. För Billing var folkkyrkans poäng att den från sin födelsestund (när det första barndopet ägde rum!) är sänd till alla folk och där ligger styrkan, inte i medlemsantal och alls inte i kyrkoval: ”För att kunna kalla sig folkkyrka behöver ju folket vara med och styra!”, heter det när jag kollar Skarpnäck. Folkkyrkan blir till vid sammanträden med kyrkoråd, med kyrkofullmäktige och allt detta kval börjar i själva valet. Detta är en annan folkkyrka, typ Deutsche Christen när det begav sig.
Jag läser fortfarande på hemsidan, men detta kan vara en text som knåpats ihop i Modehuset, Uppsala. Håll i er och läs det finstilta, så finstilt att det inte syns – men det finns där!:
”Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete. Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter. Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.”
Vad betyder ”den kristna grunden”? Att denna grunda grund måste innebära reformert gärningslära! Hör i något i luften som surrar så är det Luther i Wittenberg som vänder sig i sin grav. Och jag fattar. Det är mina pengar de är ute efter – inte mig själv, inte min lovsång, min bön och mitt gudstjänstfirande. ”Den kristna grunden” är en glosa. Den är till för att dölja att det inte sägs något om Jesus som är Kristus, den utlovade Messias. ”Dop bröllop och andra gudstjänster” är en uppräkning jag snabbt genomskådar. Den som skriver så, har ingen personlig erfarenhet av Kyrka på riktigt, den som med Kristus firar högmässan på söndagen. Gott folk, så här ser sekulariseringen ut när den klär sig i fromma och fina paltor. Den är värst så. Maskerad ogudaktighet – men ogudaktighet! ”Gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang” uttrycker vandringen från evangelium till relationism, från sanningsanspråk till känsloliv.
Jag skrev att Skarpnäck är ett typfall. Gud give att Skarpnäck hade varit unikt, men så är det inte.
När ska de som betalar 1540:- för Torsdagsdepressionen få information om eländet i Skarpnäck? Nå, tidningen trycks i 17 500 ex. Nytt lägstarekord. Räckvidden är 79 000 läsare. Jag kunde inte neka mig det ohelgade ohemula nöjet att ta fram tidningen år 2021, det är ändå i denne kungens tid. Då var upplagan 23 300 och antalet läsare 99 000. Jag kollade år 2018 också: 23 300 ex då – men 102 000 läsare. Hade 3000 personer läst och dött av iråkad depression under denna period?
Nu ska vi inte gnälla. Ledarredaktionen på Torsdagsdepressionen har nog aldrig varit så gravt okunnig om det svenskkyrkliga som den nuvarande. Krönikören Robert Tjernberg, en inbiten missionsförbundare, reformert in i själslivet, ska lyckliggöra oss svenskkyrkliga. När han var chefredaktör för Sändaren var det en sak, men nu? Sändaren lades ner och då skulle Tjernberg omplaceras. Så hamnade han i Torsdagsdepressionen. Jag tror ni kan fatta inte bara att utan varför denna publikation inte kan fullgöra någon vakttjänst i och för Svenska kyrkan. Kompetensen saknas. På redaktionen har de inte ens läst den samlingsrecension som Nils Ahlstrup Dahl skrev om Urkristendommens kirketanke i Norsk Teologisk Tidsskrift (3 rekke år 1937) och noterade skiftet från den tidigare (”en menneskealder”) sorgen över ”en begynnende katolisisme innenfor det N.T. ” till läget i dag då man finner ”med saerlig glede en bibelsk kirketanke!” (aa s 201) Olof Linton framställer klart ”svingningen i synet fra 1880 til 1930”. Om detta bör alla som vill tala Kyrka och teologi vara medvetna. Men varför gnälla? Det går ju att skriva sländor! Och det går att fundera, förstå och förklara. Kristi Kyrka är mer värd och mer värd att älska än det kyrkliga förfallet. Det förfall som ska döljas med fagra ord från kommunikatörer!
Jag blev orolig att kommunikationsväsendet till Skarpnäck låg nere, skickade ett tredje mejl (tisdag, onsdag och torsdag sålunda) och ringde sedan i går. Kanslichefen var upptagen till 11, fick jag veta av den vänliga människan, som dock inte satt i Skarpnäck utan i Uppsala. Jag undrade om hon någonsin varit i Skarpnäck. Det hade hon. Jag sökte kanslichefen på det telefonnummer jag nu fick o h kunde konstatera att han svarade i avmätt ton. I samma stund hörde kyrkorådets egen Cissi av sig med ett kärvänligt ”hej”. Då skrev jag det brev som här följer:
Till
Svenska kyrkans överklagandenämnd
Stockholms domkapitel
Överklagandenämnden och Stockholms domkapitel har fattat beslut i sak att medarbetarundersökningen i Skarpnäcks församling i princip är och ska vara tillgänglig. Nu har jag efter tre påstötningar fått följande besked:
”Hej
Du har begärt att få ta del av en medarbetarundersökning som Skarpnäcks församling genomförde med verktyget Akka 2024.
Kyrkorådet har beslutat att inte lämna ut undersökningen.
Vänliga hälsningar
Cissi Askwall
Cissi Billgren Askwall är kyrkorådets ordförande. Hon försåg mig också med sitt telefonnummer 070-626 44 74 – men kanslichefen Fransson menade, när jag frågade, att vi inte kunde ta ärendet härifrån. Jag ringde alltså inte. Jag har läst kyrkorådsprotokollet § 50. Problemet är uppenbart men egentligen inte mitt utan Svenska kyrkans.
Jag, som är en av kyrkoordningens fäder – dissiderande, men dock – vill undgå ödet att framställas som rättshaverist när det är kyrkorådet som ser till att haverera rätten. Jag ställde i all oskuld frågor om vad som var grund för församlingens begäran om befogenhetsprövning.
Jag har gjorts underkunnig om att kyrkorådet menar, att Överklagandenämnden och Domkapitlet inte kan göra något åt församlingens obstruktion. Den kan som mest hamna i media.
I Skarpnäcks församling råder självsvåldet. Denna passiva våldsmakt utövas också så, att sakformation mörkas. Vad kyrkorådet avhandlade i § 51 från sammanträdet den 13 juni framgår inte av protokollet, som kan hämtas på expeditionen (så mycket för offentlighetsprincipen), inte ens av ärenderubriceringen, som också den maskats. Ryktet går, att saken gäller åtgärder just mot prästen, den som domkapitlet gett församlingen behörighet att agera mot och som kyrkorådets ordförande framställt i kränkande ordalag i sin inlaga till domkapitlet. I ljuset av det kyrkokommunala självsvåld som nu avslöjas, blir detta mer bekymmersamt än vad jag trodde, när jag ville se vad begäran om behörighet kunde gälla.
Lika bekymmersamt visar det sig vara, att Lars Jakobsson, ersättare i kyrkorådet och ledamot av domkapitlet, visserligen inte beslutade om obstruktionen mot besluten i Överklagandenämnd och Domkapitel, men uppenbarligen satt med under behandlingen av ärendet (digitalt via Teams) utan att till protokollet foga en mening att han motsatte sig obstruktionsbeslutet mot det domkapitel där han är ledamot!
Med detta skrivet vill jag
Informera Överklagandenämnden och Stockholms dom kapitel om vad som beslutats av kyrkorådet och nu effektueras, problemet är i sin helhet ert och er uppgift är att stå upp för den rättsordning vi har antagit och som också Skarpnäcks församling är bunden av.
Till Stockholms domkapitel överklaga beslutet att i sin helhet dölja vad som är skrivet i § 51 i kyrkorådets protokoll av den 13 juni 2025. Kyrkorådsprotokoll ska skrivas så att det går att förstå vad saken gäller och ingenting ska döljas i protkollet.
Till tjänst har jag lagt kyrkorådsprotokollet till den populära dagsländan Häpnadsväckande i Skarpnäck, 30 juni 2025.
https://kyrkligsamling.se/2025/06/30/hapnadsvackande-i-skarpnack/
Med sommarhälsningar från solens och vindarnas ö”
Dag Sandahl
Docent