Jag säger då det: https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/skarpnacks-forsamling-i-tvist-med-domkapitlet-vill-inte-lamna-ut-medarbetarundersokning
När jag i och med all den oskuldsfullhet jag kunde uppbåda ville kolla det där med behörighetsprövning för att sparka en präst, så drog jag i en tåt och en massa fynd ramlade plötsligt ner. För nytillkomna nyfikna intressenter kan jag meddela att jag har skrivit om Skarpnäck-saken i sländor den 22 och 29 januari, 5, 7 och 26 februari, 6 och 31 mars samt 21och 23 maj.
Att advokat Magnussons insiktsfulla bedömning av risker för visselblåsare i Svenska kyrkan nu blir mer publik kan vi väl bara uppskatta? Fast kanske inte alla?
För egen del hämtar jag uppbyggelse av kyrkoherdens i Skarpnäck vackra ord i Verksamhetsplan och budget 2025:
”Under 2025 ska vi fortsätta vara i nuet och skapa förutsättningar för närvaro och trygghet. Vi lever i en komplex tid av förändring, stark polemik och oro. Vi måste därför också våga ta sikte mot framtiden genom att säga: Hoppet lever! Hoppet lyser starkt!
Genom att samla alla goda krafter bygger vi ett livskraftigt församlingsliv, tillsammans med ideella krafter, tillsammans i ekumenik och tillsammans med civilsamhällets olika delar. När vi människor samlas som de unika varelser vi är skapta till att vara, uppstår en gemensam kraft som möjliggör mod att våga ta ett eller flera steg framåt i växt. Jag ser varje dag bevis på att det duggar tätt med kraft, mod och växande i vår fantastiska församling.
Vi gör inte skillnad på människor utan är en plats där människovärdet är okränkbart. Vi är alla kallade och utvalda av Gud att förmedla hopp i det lilla och i det stora.
Det är trygghet i nuet. Det är lekande hopp in i framtiden.” (aa s 2)
Jag tror jag förstår – i varje fall hoppas jag att jag gör det. Det normkritiska perspektiv församlingen anlägger vill jag kanske veta mer om? Vilka normer ska kritiseras/göras upp med? Berätta mera!
Advokaten skrev om ”otillbörlig särbehandling på arbetsplatsen”, finns det då också en ”tillbörlig” –och vilken skulle det i så fall vara just i Skarpnäcks församling?
Dock inte ett ord om Jesus eller Anden, inte ett enda, noterade jag. Hoppet lever. Hur då? Genom att vi säger det. Och vi skapar en gemensam kraft, ideell och ekumenisk, tillsammans med civilsamhället. Detta är reformert lära, alls inte svenskkyrklig evangelisk-katolsk. Paulus, Augustinus och Luther liksom Leo XIV drar öronen åt sig. De små konflikterna är liksom de vackra orden informationsbärande. Dagen är kommen. Vi kan förstå mer än vi vill fatta.