Alla Hjärtans dag och alls inte fel att då tänka på Anders Wejryd. Han har ryckt ut i Torsdagsdepressionen för att försvara skogsutredningens förslag. https://www.kyrkanstidning.se/debatt/manga-kan-kanna-sig-lurade-om-skogsutredningens-forslag-inte-gar-igenom
Då förstår jag att kritiken tycks farlig för översåtarna i Uppsala. Tänk om det finns klokt folk som inte går på ens gröna dunster, som försöker förstå vad som sker med Northvolt och Green Steel/Stegra samt pensionspengar och annat som kan uppfattas gå upp om inte i rök så bli borta med vinden.
Nu är Wejryd agronomie doktor honoris causa. Jag tror detta beror på hans engagemang som ärkebiskop och detta i sin tur tror jag beror på att dr Dag Hedin vid något tillfälle sa, att Svenska kyrkan inte får försumma det antågande klimateriet. Vad Hedin fick för denna trendspaning vet jag inte, men Wejryd blev doktor och måste följdriktigt utifrån sin höga position ägna sig åt poserande alltså. ”Agronomkleptoman” är ett finare ord för bondtjuv, som bekant, vilket uttryck på intet sätt förändrar min höga uppskattning av just bönder. ”Detta kan man lura i Sveriges docenter, men inte i Sveriges bönder”, sa professor Axel Gyllenkrok så klokt.
Detta för över till Wejryds lilla inlägg. Hur argumenterar han? Med vilka sakargument? Och varför måste han rycka ut och hojta under pågående remssstid? Ser folket i Modehuset skriften på väggen? ”Mene mene taekel u-farsin.” (Dan 5:25) i lägen som dessa, När fingrarna av en människohand skriver på väggen, står kungen skräckslagen och blek, och hans stormän är förvirrade” (Dan 5:9) När remissinstanerna svarar något annat än ”amen”, blir det skräck i den öppna demokratiska folkkyrkan. Det kan man förstå. Tänk på alla som ”kan känna”!
Wejryd spelar ut trovärdighetskortet som avgörande. Frågan om trovärdighetkan ska tydligen ställas (innan remisstiden gått ut och därför att ENSO, Egendomsnämndernas Samarbetsorgan, ville kolla underlaget!): Var Svenska kyrkans engagemang för klimat, skapelse, urfolk och långsiktighet i kyrkomötesbeslut, biskopsbrev och förkunnelse bara ord? Mitt på erfarenhet grundade svar är klart och tydligt, bibliskt rentav. JA. Hur skulle det kunna vara något annat? Förbindelsen mellan det finkristliga och det kyrkliga i den gudstjänstfirande församlingen har ju inte upprätthållits. Då blir det så här. Det är hela systemet som brister i trovärdighet och det är i ett sådant system som agronomie doktorn hc Anders Wejryd kunnat vara ärkebiskop. Han blev, men det anförs inte under artiklen, också teologie doktor på en sanslöst klen avhandling, som nog aldrig skulle ha blivit godkänd. Jag jämför gärna med Torbjörn Tolls avhandling, som framstår som vetenskapligt ambitiös. https://ths.diva-portal.org/smash/get/diva2:1925351/FULLTEXT02.pdf
Nu tror Wejryd att den måttenhet som rätt oprecist sammanfattas ”rätt många” skulle kunna känna sig lurade om den av översåtarna beställda enmansutredningen inte går igenom. Wejryd, menar att ”inlägg i Kyrkans Tidning”, dvs Torsdagsdepressionen, ”har visat på bärkraften i utredningens förslag och svagheterna i motargumenten”. Där fick ENSO och stiftsstyrelserna så dom teg – eller? Wejryd får till en poetisk mening: ”Alla ägg inte ska läggas i samma korg.” Den nye svenskläraret hade inte kunnat säga det bättre. Men när Wejryd var Pluss i Växjö stift – hade han någon som helst kritik att anföra mot stiftets skötsel av skogen? Icke! Tvärtom skulle Ulf Carlsson, egendomsnämndens uppskattade ordförande, prisas! Någon kunde ställa frågor, men det var inte Wejryd. Det var jag! Och jag kunde likväl tycka att de svar som gavs, talade för ansvarsfullt skogbruk av kompetent yrkesfolk.
Prästlönetillgångarna är gåvor som under långliga tider anförtrotts församlingarna för kyrkolivets fortlevnad. Vi har fått skog och mark i gåva med en avsikt – och avsikten/syftet måste respekteras. I gamla tider var det en skogskunnig hemmansägare, som fick förtroendeuppdraget att sköta församlingens skogsinnehav. I praktiken betydde detta, att hemmansägaren uppfattade förtroendet och, som vi brukade säga, skötte Kyrkans skog bättre än sin egen. Förtroendet var personligt. Sedan vidtogs förändringar, jag tar inte detaljerna, men prosten dr Petersson i Sunnerbo undrade hur förmögenheten – som skedde – enkelt kunde berövas det lokala.
”De ekologiska sambanden är mer komplexa än vi vetat tidigare”, får Wejryd ur sig Detta, blott detta, vill Wejryd att vi ska respektera. Argumnentum ad ignrantiam sålunda. Ogiltigt som argument. Men nog visste de lokala hemmansägarna mycket om mänskan, djuren och all naturen tidigare? Kyrkogångare var de också. Livet i all dess komplexitet hade format dem. Kropp, själ och ande!
Wejryd, som oss emellan aldrig framstått som lågavlönad i det kyrkliga, menar att det är försumbart att tappa 1,5% av budgetintäkterna, men, håll i er, det blir ”dock avsevärt fler procent av inkomsterna som försvinner” om människor anser att de blivit lurade och lämnar Svenska kyrkan. Wejryd med fingret i luften är bilden som aldrig lämnar oss.
Wejryd vid kulramen förlitar sig på kyrkoavgifterna! Prästlönefonderna kom till för att en kyrka inte riktigt kan förlita sig på dessa avgifter, som i en ogynnsam opinionsvind kan försvinna – det är ju detta som noga besett är hans sakargument. Mer långsiktigt måste det vara, det visste hemmansägarna. Bäst slå vakt om skogen då. Alla vet att det numera bara är medlemmar som betalar och att medlemssiffran sjunker – för att inte tala om hur fattiga S:ta Clara och S:t Jacob i Stockholm blev när företag inte längre skulle betala kyrkoskatt. S:ta Clara fick bli en förening och vad det blev av S:t Jacob ter sig från norra Ölands horisont mer oklart. Men den partiella kyrkonedläggningen fortgår, det har jag och de romerska katolikerna, som kan ta över kyrkor i Stockholm, fattat. Jag mer dyster än de.
Göran Enander selekterades för enmansutredningen. Han började skrika högt så fort han fick kläm på att alla inte ropade ”amen” till hans dyrbara förslag. Min vän Wanja Lundby-Wedin ryckte ut till hans försvar. Hon tyckte harmset att någon ifrågasatt den vishet som här talat. Det var då jag blev lite fundersam. Wanja är partipolitiskt invald i Svenska kyrkans beslutsorgan. Hon satt mitt i AMF-skandalen där miljoner rullade. Wanja blev hårt trängd vid granskningen och meddelade, att hon kände sig lurad . Svaret kom från den berikade men avsatte chefen själv: ”det inte är möjligt att AMF:s styrelse varit ovetande om hans pensionsavtal.” En vecka senare avgick Wanja, partiordföranden Mona Sahlin hade krävt detta. Wanja kanske inte ska snacka så mycket om pengarullning? Hon har blåst miljoner förut, pensionsmiljoner!
Ska vi tala pengar kanske fil kand (i hälso- och miljövård vid Umeå universitet år 1980) Enanders meriter också ska upp? Är inte hans främsta merit tjänstbarhet åt den progressiva eliten? Förflutet som trädkramarordförande i Naturskyddsföreningen. Jag hade inget emot Enander, men undrade över hans utredning, som verkade vara ett ideologiskt styrt beställningsarbete. Jag blev än mer undrande då han inte ville höra någon kritik från ENSO. Denna min misstro kan jag offentligt redovisa som personlig. Jag misstror alla kommandostrukturer från aktivister och då har jag ändå själv varit generaldirektör och fattat hur system byggs upp.
När jag läste att ”Kyrkan måste vara ett föredöme i klimatarbetet” skrattade jag. Det var Axelsson Edström & Edström i Kalmar som la ut texten. De vill att kyrkan ska vara kyrka. Det är alltid roligt att få se vad gamla bolsjeviker, feministpartister och öppen kyrka-apologeter får ur sig. Jag läser dock hellre dr Lotta Gröning, som i Epoch Times tänker annorlunda (låst artikel) och jag ringde stiftet för att om möjligt få läsa vad stiftsstyrelsen i Växjö svarar på skogsutredningen, ett svar Axelsson Edström & Edström ogillar. Styrelsen antog det, men protokollet är inte klart. Modéus II röstade alltså också för remissvaret! https://www.barometern.se/2025-02-13/kyrkan-maste-vara-ett-foredome-i-klimatarbetet/
När jag är på gott humör tänker jag att trädkramarnas bästa tid är över. Då blir jag snabbt på dåligt humör. Tänk om jag har fel och de fortsatt får föröda kyrkolivet utifrån en annan agenda än den Kyrkans bekännelse anger?
När jag är på dåligt humör tänker jag på alla, som vill använda kyrkolivet som trapets för egna idéer och egen framgång. Då blir jag på gott humör igen och tackar Gud för min klarsyn. Jag har sett och förstått fenomenet under årtionden. Jag går inte på enkla patentare. Jag vet ju att koldioxid är livets gas och att Herren Jesus är Livets Herre.