Jag har varit i Almedalen, det är inte det. Jag ska emellertid inte åka över det vattnen mellan Öland och Gotland som vi inte ”claimar”, som det heter på Navigationsavdelningen vid Marinbasen i Karlskrona, dvs gamla Sydkustens Örlogsbas, för att hamna i Almedalen heller. Men jag läste lite av det kyrkliga programmet för Almedalsinsatsen.
Modéus I är där som medial fixstjärna. AI vet han tydligen något om. Det är som det var med Antje alltså. Också i ärkebiskopens skugga finns det tydligen ljus! Det är bra. Men hur har Modéus I blivit AI-expert? Följer det med mottagningsgudstjänsten? Sitter det i mitran? Vi fördjupar oss inte.
Bäst ändå är att Ulbricht är på plats i Almedalen. Ulbricht har blivit handläggare och är inte längre präst på södra Gotland. Då handlar det om klimateriet förstås, den nya kristliga paradgrenen. Ulbricht ger mig lite nostalgikänslor när vi nu inte längre har Walter att förhålla oss till. Jag utbildades på min tid för att försvara detta land mot Ulbrichts stridskrafter, de som kunde löpa ut från Rostock eller Stralsund mot Skåne och Blekinge t ex.
Ulbricht ska prata ihop med Kjell Vowles. Han presenteras som forskare, avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Chalmers tekniska. Nå doktorand är han, den gamla frilansjournalisten och fil mag. I samtalet deltar dessutom verkställande direktören Daniel Poohl, Stiftelsen Expo. Ämnet som ska diskuteras är den dagsaktuella förnekelsen.
Förnekelsen är alltid allvarlig. Kristusförnekelsen förstås. Är detta vad saken gäller? Nej, det är alltså själva förnekelsen som hållning? Inte förnekelsen av innehåll? Frågan om vad som i den pågående tiden förnekas är också som fråga informationsbärande. Så beskrivs vad som just nu är heligt och höjt över varje ifrågasätttande. Det hela skulle kunna bli riktigt nöjsamt, som det oftast blir när frågeställningarna är oprecisa eller rent ut sagt korkade. Samtalsfrågan i Almedalen, är denna: ”Varför förnekar vi klimatkrisen när vi egentligen vet hur viktigt klimatarbetet och -engagemanget är? Varför får klimatförnekare gehör även hos de som vet bättre?” Denna frågeställning ska det alltså samtalas kring för klarhets vinnande i tankevärlden. Säkerhetspådraget är betryggande, får jag veta. Väl det.
Nu heter det väl inte hos ”de” som vet bättre utan ”dem”, men varför märka ord? Fast å andra sidan, vad ska vi annars märka? Och vilket ”vi” är det som förnekar? Vowles, Poohl eller Ulbricht? Eller Andersson, Pettersson och Lundström?
Jag tar mig vidare i presentationen av det hela: ”I en samtid med stora demokratiska utmaningar är även klimatet en fråga som polariserar. Seminariet fokuserar på klimatfrågor och klimatförnekelse, ur konspirationsteoretisk och klimatpsykologisk synvinkel. Hur kan vi förstå olika former av klimatförnekelse?” Vilka är det som klimatförnekar och varför? Samtalet reflekterar också kring hur vi som medborgare och medmänniskor kan hantera utmaningarna och hur ansvaret för skapelsen i klimatkrisens tid kan se ut.
Ulbricht har nog lärt sig av den store aktören i Warszawapakten, för där användes just en psykologisk vinkel, dvs mentalsjukhus, för att komma åt de oliktänkande, de som uppfattade konspirationer när det de facto, som alla visste, handlade om Partiets nitiska tjänst för Fosterlandet. Betyder ”demokratiska utmaningar” detsamma som i DDR? Hade Stellan Arvidsson och biskop Lars Carlson levat, hade jag kunnat fråga dem, de var ju ordförande i vänskapsförbundet Sverige-DDR.
Ett alternativ till att förstå olika former av klimatförnekelse – (vem förnekar över huvud taget ”klimatet”, det verkar huvudlöst, men vem är jag att märka ord, se ovan! Jag förnekar för egen del inte ens väder!) – vore väl att lägga argumenten på bordet, ta upp argument och motargument ett efter ett, som vi brukar göra vetenskapligt. Naturvetenskapligt; dvs med insikt om att klimatvetenskap är komplex materia och innefattar oceanografi, glaciologi, hydrologi, naturgeografi samt självfallet meteorologi. Jag lär mig. Men borde denna vetenskap inte också innefatta teologi? Jag menar, om jorden är Herrens och allt vad därpå är…
Utmaningen är förstås att de som vet ska argumentera så att de icke-vetande fattar även om hållningen är den dialogmodell som handlar om psykiatri mm drar tankarna just till Ulbricht. Walter alltså. De tre vise männen i Almedalen tycks vara av enahanda eller tre-enig klimaterieuppfattning, så som det framgår så här långt av programmet.
Min bildningsresa har inte lett mig till att läsa Drieu Godefridis bok The Green Reich. Den kom 2019. Har någon annan sett boken anmälas i Sverige? Uttrycker den vad Hans Jonas (1903-1993) syftade till: avskaffa kapitalism och liberal demokrati och införa grön diktatur för att rädda mänskligheten undan ett dödligt hot. (Jag har kollat i Svante Nordin, Filosoferna, Atlantis, Stockholm 2011, s 396-397)
Celebritetens maning att jag ska läsa på, förde mig också till Mörner. Det är ett aktat namn som leder inte bara till en pub i Linköping utan också till en kungamakare. Carl Otto Mörner gav oss ätten Bernadotte på den svenska tronen. Nu är det dock inte denne man från en numera utdöd adelssläkt utan Staffan Mörner, som sammanfattar det trösterika, att det kanske likväl inte är så farligt med denna Guds gröna jord. https://klimatforum.com/2019/05/25/de-12-argumenten/ Historiskt sett är det alls inte självklart att adeln och prästeståndet håller ihop. Prästerna var mer bondska än så. Men i alla fall! Jag lovade ju Celebriteten att läsa på. ”Men vad förstår väl jag, gamla fnask”, som änkedomprostinnan i Linköping sa. Ihop med Staffan Mörner och Stefan Edman får jag lite nyttiga perspektiv. Fast olika, kanske antagonistiska.
Jag förmår i min enfald endast uppfatta att ett kyrkligt event i Almedalen borde ge utrymme för det som annars förtigs, dvs ge utrymme för den sunda skepsis som insikten om allmän uppställning bör frammana. Det är väl kristligt att stå på de nedtystades sida? Och det skulle väl ge en hel del mer än den sovjetinspirerade hållningen att använda sig av klimatpsykiatri för att komma åt de misshagliga? Sitter rätten i midsommarstångs ände när det gäller klimateriet? Vill man veta?
