Spartips behövs väl alltid? Men hur är det egentligen med matpriserna? Räknas de i procent av utgifterna fanns det tider, 1950-tal, när maten utgjorde 50% av hushållets kostnader. Nu är motsvarande siffra 13%, sägs det, för betydligt bättre födoämnen. En filé efter en gammal utmjölkad mjölko år 1958, bara för att ta ett årtal i högen, var något annat än en oxfilé från ett så kallat köttdjur. Det var inte detta köttsliga som är min poäng utan ett spartips. Måste vi hålla oss med tidningar för att få veta vad som händer i världen? Räcker det inte med t ex profeten Jeremia? Han skulle kunna sammanfatta vår tid med de profetiska orden: ”Same shit!” Och detta är engelska, inte en replik om Sápmi. Magor Missaviv sålunda. ”Skräck från alla håll”. (Jer 20:3)
Befogenhetsprövningseländet måste bringas till ett slut. Det är inte bara i Skarpnäck som kyrkorådsordföranden tycks se sig som CHEF och med chefers och HR-konsulters självsäkra hållning BESTÄMMER, oavsett vad som sägs i Kyrkoordningen. Det blev i Svenska kyrkan just så illa som det inte skulle bli. Till icke ringa del beror detta på partipolitiseringen, dvs kommunala förhållanden eller sådant som gäller i ”näringslivet”ska tolka de kyrkliga. Det beror i sin tur också på att folk med okyrklig eller frikyrklig bakgrund rekryteras både som förtroendevalda och som anställda. Då försvinner det svenskkyrkliga på en (1) generation, om inte snabbare. Det reformerta blir det nya normala också i Svenska kyrkan. PP Waldenström (var han än befinner sig, det lägger jag mig inte i) skulle häpna av förtjusning – eller förtvivla. Dessvärre hoppas jag på det senare alternativet. Han ville nog inte, inte ens han, det som nu övergår Svenska kyrkan.
Skarpnäck har inte hört av sig. Jag får kanske arbetsplatsundersökningen, den jag begärde, men det dröjer på grund av den numera normala postgången, som för min barndoms brevbärare hade uppfattats vara onormal. Hur det är i Nordmarkens pastorat försökte jag läsa i Nya Wermlandstidningen, NWT – men den artikeln låg bakom den s k väggen. Torsdagsdepressionen hade dock nyheten. Har redaktionen kompetens att gräva? I lägen som dessa gäller syster Kerstins diakonala råd för en berättelse – liksom för livgivande skvaller: ”Inga stora drag, bara detaljer!” Djävulen döljer sig som bekant i detaljerna. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/nordmarkens-pastorat-varslar-annika-borg
Vi har alltså fått kläm på att kyrkoherden dr Borg varslats – men av vem/vilka? Det var tydligen inte ett kyrkorådsbeslut som fattades– utan att domkapitlet först gjort någon befogenhetsprövning. Det var ett arbetsutskott eller kanske ett av ordföranden sammanrafsat extra kyrkorådssammanträde, fram med namnen på dem som fattade beslutet. Var dr Borg med och fattade beslutet? När skickades någon sådan framställning in? ”Förra veckan”? – men det var väl i förrra veckan – just i ”förra veckan” – kyrkorådets ordförande begärde att befogenheten skulle prövas? Något är det som luktar? Vad står i protokollen?
I Sillbodal med omnejd talas det mycket om denna stinkande affär. Kyrkorådets ordförande är ny i sammanhangen. Det har just i Sillbodal med omnejd uppstått osäkerhet huruvida kyrkorådets ordförande personligen förvissat sig 1. om det finns något innanför kyrkmurarna och 2. om kyrkbänkarna – efter personligt prov och därmed gjord erfarenhet – är sittvänliga och lätta vid knäfall. I Sillbodal med omnejd vet man, att kyrkorådets nye ordförande är (S) och 33 år gammal. De livserfarna minns, att det fanns en särskild nisch i resebranschen för sådana: Club 33 med mycket fluiderad livsglädje, men minns också 33-åringen, den på sin tid huvudmisstänkte i Palme-mordet. De som i Nordmarkens pastorat talar om ”33-åringen” kan säga mycket mellan raderna, den saken är klar. På mig gör dock 33-åringen ett svagsint intryck. Om han verligen är så svagsint som han framstår, kanske Torsdagsdepressionen kan klarlägga? Fram med handlingar, intervjua för att få personliga berättelser i och om denna informationsbärande konflikt!
Mina gamla intryck från Karlstads stift kanske kan användas som tolkningnycklar? Det är Equmeniafolket som utgör en reformert maffia i det lokala och ”Karlstadstifttypiska” präster fattar inte vad som händer innanför Trojas murar, när Equmenia-kusen dras in. Fattar ni? Antagligen inte – och om Svenska kyrkans folk skulle fatta, droge folket sin kos eller tände kättarbålen – för Waldenströms villolära vill väl ingen betala för att ha? Denna lära blir antingen lagiskhet eller hyperevangelisk trostolkning, frommare än Jesus själv. Och för att ingen oklarhet ska råda: idealism är fariseism. Märk min ord! Mothållnigen är kristen materialism, dvs sakramentalitet – och Kyrkan är i sig ett sakrament. Dop, förlåtelse och nattvard också – liksom prästvigningen. Säg detta i detta med missionsförbunderi nedlusade Karlstads stift så kommer ni att tydligt se en gränslinje. Det är bra. Den finns där. Lika bra att vi ser den.
Jag har nu ett förslag för att hantera skräcken från alla sidor. Det är att bli central. För att alls få ställa upp i ett kyrkoval ska ett kyrkogångskort företes för valnämnden. Av det ska det framgå att vederbörande varit i kyrkan 20 gånger under det senaste året. Kyrkogångskortet ska kontrolleras av valnämnden. Man kan tänka sig att fem gudstjänster ska kunna vara tideböner/musikgudstjänster, men 15 ska ovillkorligen vara huvudgudstjänster. Eftersom vi på min tid kunde utsätta 14-15-åringar under konfirmationsläsning för detta krav, kan det väl inte vara för mycket begärt av en 33-åring t ex?
Stiftet som inte svarade (Linköpings stift) har svarat och gett besked. Själva anmälningarna mot kyrkoherden är märkligt nog hemligstämplade. Men namnet på kyrkoherden fick jag och ett tillsynsärende om ”påstått olämpligt beteende” blev det. Tidigare anställda, två komministrar, en ideell medarbetare, en förtroendevald, anhöriga till en tidigare anställd och en anmälan från den anställde själv är, som jurister brukar säga, en imponerande samling anklagelser. Vore det inte rätt självklart att i ett friskt kyrkosystem redogöra för vad anklagelserna gäller, dvs låta dem som vill läsa anklagelserna? Det får man ju veta t o m i Turkiet! Och i rättegången mot Jesus, även om det tokade till sig och folk inte kunde göra reda för sig (Mt 26:59-60) . Bibelläsning ger rättsvetenskapliga insikter, säget inget annat. DK-protokoll § 6 den 17 januari 2025, S 2024-0979.
Nu till något helt annat, men också detta i lögnbranschen: Årets varmaste dag (3 april) har rapporterats. Trump triumferar också här. Rapport beklagade nämligen inte värmen och det sas inte något klimaterierelaterat. Det var väder helt enkelt – även om just väder inte är helt enkelt utan komplicerat och sammansatt. Ni tror att jag förstår mig på meteorologi? Alls icke! Men det där med tillrättalagda sanningar och lögnväsende har jag i Svenska kyrkans gemenskap lärt mig förstå. Världen är galen, så har det lästs och förkunnats av präster. Detta förstärker intrycken av Magor Missaviv. Jag borde kunna lita på besked, förstå om någon förstår det komplicerade och vill möda sig att ge en förklaring, som inte är ideologiskt styrd från början. ”Ljus över landet, det är vad vi vilja!” Också i det kyrkliga. Kanske främst där?
Jag tror att Plussarna med Ärkeplusset i spetsen bör fokusera på de kyrkliga problemen med befogenhetsprövningar. Röja med andra ord. Upprätthålla den episkopala grundstrukturen och inte släppa fram det politiskt reformerta. Om det leder till att det måste ställas upp statyer i Uppsala för oss, som markerade svagheterna i det system som infördes och nu får alltför rätt, så får jag väl leva med det – även om jag skulle tycka att det vore alltför mycket. Å andra sidan – en så liten staty, som den Nathan Söderblom bestods är väl inte så mycket att bråka om? Fast tillbe inte statyerna, Då kommer Jeremia! (Jer 16:20 och 2:27-28)
