Plötsligt händer det, eller inte så plötsligt. ”Det var varit på G”, som man säger. Men vi kv*nn*pr*stm*tst*nd*r* behöver vår uppmuntran. En majoritet pr*st*r är kv*nn*r. Nu blev det alltså just så som det inte skulle bli. Den ideala tanken om jämställdhet i prästeriet blev lika enkönat och enfaldigt som tidigare, fast tvärtom. Vi sa det. Dr Olofsson sa det och fick skäll. PO Ahrén förnekade med emfas att detta skulle kunna bli resultatet. Så fel han fick. Så rätt vi fick! Jag har alltså sett Elin Sundelin. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/kvinnorna-tar-over-altaret-prastyrket-i-kraftig-forandring
En del blir nog ledsna. Det tycker jag inte de ska bli. Vi ska i stället försöka förklara, att det måste bli så här när ämbetet inte är något och kvinnor ska ha det, när prästvigning inte ger någon särskild nådegåva (vilken skulle det vara?) eftersom alla kan vara präster. Och så blev prästeriet ett yrke i omvårdnadsbranschen. Det är helt naturligt. Allt fast förflyktigas! Karl Marx, Friedrich Engels och alla som läst Kommunistiska Manifestet från år 1848 ser att prästämbetet blivit ett lönearbete. Och jag, men inte Marx och Engels, lägger till: Ämbetsreformen betydde i praktiken att prästämbetet – så som det förstods av alla fordomdags – blivit något annat. Inte Guds Ords tjänare, VDM. Prästeriet tömt på prästeri, vad ger ni mig för det? Och så konsekvent! Med kvinnor i prästämbetet avskaffar sig prästämbetet alldeles av sig självt, det är bara att se och inse. Det blir något som kallas ”omvårdnad”, soc-tanter sålunda.
”Stofilargumentet” avfärdade Elin Sundelin, komminister i Sta Birgitta i Kalmar. Stofilargumentet är alltså vad Biskopsmötets Bibelkommission gav oss. Nu ska ni få ett rejält stycke citat: ”Förkunnelse, undervisning och ’inbördes samtal’ måste gå före en reform på kyrkoordningsplanet. När kv*nnl*g* pr*st*r infördes i Sverige 1958, skedde detta på det sättet, att den lagstiftande myndigheten fattade beslutet, innan den gudstjänstfirande församlingen var beredd att ta emot den nya ordningen, innan den hunnit ’rannsaka’ för att förvissa sig om huruvida reformen står i överenstämmelse med det som är viktigast i bibeln och innan ’det inbördes samtalet’ lett till klarhet. Kyrkan kan inte dra sig undan sin del av skulden: problemet borde ha upptäckts och bearbetats i tid. Men när reformen genomfördes så hastigt som den gjorde, kom den av många att upplevas som ett övergrepp mot en bibliskt motiverad och samvetsgrundad övertygelse. Därmed blev oppositionen bitter och positioerna låsta. Så bör det inte gå till när en ordning ändras, som har hävd ända från urkristendomen och stöds av auktoritativa ord. I NT.” (Bibelsyn och bibelbruk, Lund 1970, s 130)
Märkte ni domen över beslut och beslutsordning? Biskopsmötets bibelkommission!
Att drakoniska åtgärder vidtagits för att få stopp på kv*nn*pr*stm*tst*nd*t, befordringsbegränsningar, som markerar att somliga präster och diakoner egentligen är oönskade, samt antagningsstopp för den sortens präst- och diakonkandidater nämnde inte Elin Sundelin. Det kunde hon nog av taktiska skäl inte göra. Reformen har genomförts med lögnen som vapen och sveket som verktyg. Detta ska segrarmakten aldrig låtsas om, utan visslar och ser glad ut samt avfärdar de oliktänkande som stofiler . För egen del var det just detta jag, en söndagsskolgosse och scout, inte gick på. Jag hörde uppenbara lögner, jag läste på och fann fusk i sakfrågan samt det moraliskt vederstyggliga; makt i stället för sanningssökande, dvs frågan hur Herren vill ha det.
Kanske var och är oppositionen bitter – men är den i så fall detta utan sakliga skäl? Svara inte för snabbt! Är inte det märkvärdiga att oppositionen hela tiden försökt samla det kyrkliga och leta möjligheter till samförstånd. Trots allt! Vad har vi fått för det? Hårdare tag mot dissidenterna. Det är självgående i ett så totalitärt system som det i den öppna, demokratiska svenska folkyrkan! Mitt förslag till försoningsprogram har avfärdats med idel vänligheter eftersom det uppfattats vara konstruktivt – men avfärdats!
Jag har ju utan framgång erbjudit mig att komma inte bara till biskopsmötet utan också till Visby stift för ett lärosamtal respektive en dubbelföreläsning. Biskopsmötet, hela mötet i lärosamtal i bredaste mening och jag – om Plussarna så önskar – beredvilligt med ena handen bakbunden.Visby stift en dubbelföreläsning mot Koskinen-arvode. Ska jag erbjuda kontraktsprosten i Kalmar motsvarande studiedag, men kanske för ett något mer blygsamt arvode? Jag hör ju ändå till kontraktet. Jag ställer upp. Kontraktsprosten behöver bara ringa och bestämma datum för ett lärosamtal, exegetiskt, systematiskt, historiskt, politiskt och feministiskt.
Jag vet dock hur det kommer att sluta – om det alls får börja. Dom blir arga. Frågor om sanning och frågor om vad Herren vill med det ämbete han själv instiftat har erfarenhetsmässigt hets-värde. Och frågan har ju varit tabu, vilket betyder att de flesta svarar rätt, men har inte en aning om varför. Citera mig gärna. Få präster i Svenska kyrkan tror i kristen mening ämbetsreformen och kan argumentera för den. De har anpassat sig. Och som sagt: ämbetet är inget, kvinnor ska ha det. Har förresten folk fattat att Svenska kyrkans plussare inte längre anförtror någon prästämbetet. Inte någon. Ingen! Och vad de själva under åthävor blir, är svårbegripligt – men kanske konsekvent, givet att ämbetet ingenting är. Då måste vi kompensera med yta. Klart att man vid en s k biskopsvigning inte kan sjunga: ”Gå att som apostel lära, Styra såsom patriark” (sv ps 226:4 i 1937 års psalmbok). Och något biskopsämbete överlämnas inte! ”Gud, kom till (namnet) med din heliga Ande och tag honom/henne i din tjänst som biskop i din kyrka.” Pröva att ersätta ”biskop” med ”lekman”, ”ung kristen” eller ”kyrkvärd” så fungerar bönen lika bra. Så vad är det särskilda biskops- och prästämbetet numera?
Denna insikt om 1958 års beslut via årtalen 1964, 1970, 1979, 1982, 1993, 1994 och 1998 – samtalen efter år 2000 inte att förglömma! – gav konsekvenser få ville se men några – styliterna skulle jag säga, inte stofilerna – påpekade. (stylon är ”pelare”, Upp 3:12)
Ni trodde att det bara var tjat och prat när somliga av oss läste på och påstod att det fanns ouppklarade problem. Se er omkring. Vi fick mera rätt än vi ville! Jag är den förste att beklaga. Men visst våras det för kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn* även när solen går ner över profeterna? (Mika 3:6)
När det gäller alla som medverkat till att värma upp den ugn som de s k kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn* skulle grillas i när de inte ville tillbe kung Nebukadnessars beläte, vill jag bara påminna om hur illa det gick de kraftfulla män som skulle kasta Shadrak, Meshak och Aved-Nego i elden. Dan 3:22.
Man behöver faktiskt inte falla ner och tillbe belätet så snart man hör ljudet av horn, pipa, cittra, luta, psaltare, säckpipa och andra instrument. (Dan 3:7 och 15).