Jag kan väl inte helt släppa boken Debatt om Kyrkan från år 1958. När jag jämför den intellektuella klassen på bidragen ser jag att sådana som räknas till den då så förkättrade ”högkyrkligheten” (något annat än den nu så havliga) skriver intellektuellt anständigt. Erik Petrén, EP3n, tar upp frågan om kv*nnl*g* pr*st*r som bidrag II i ämnet (Valters volter var det första).
EP3n redovisar att ”de flesta teologiskt någorlunda bildade” räknar ”också det kyrkliga ämbetet som stycken av evangeliets gåva.” (Debatt om Kyrkan, s 148) Har Jesu val av apostlar – 12 män – bestämts av förhållanden som inte längre gäller? ”Sannolikheten talar för att Jesus, som brukade mena något med vad han gjorde, också menade något med att till apostlar bara välja män” (aa s 149) Människosläktets uppdelning i två kön ”finns redan i skapelsen och kan alltså icke inrangeras i de syndafallets följder, som frälsningen i Kristus friar oss ifrån.” (aa s 150) EP3n kan ”inte undgå slutsatsen, att kombinationen av Jesu handlande och Pauli ord ger övervägande sannolikhetsskäl för att valet av bara män till apostlar måste tillmätas en betydelse utöver det tillfälliga och tidsbundna. (aa s 150): ”[A]postlavalet är den enda kyrkoorganisatoriska åtgärd som Jesus själv har vidtagit.” (aa s 152) EP3n övertygas då inte heller av att mot Jesu eget handlande komma med ”andemeningen” i något han sagt i annat sammanhang eller inte sagt.
Här ligger nu en grund för det fortsatta resonemanget om Kyrkan som verkande och varande, verkande i tiden som ett gudsfolk och varande i brödrakärlek och gudstjänst. Liturgin avslöjar samspelet mellan präst och lekfolk och där företräder prästen Kristus. Vi kanske – med hjälp av Folke T Olofsson – skulle tala mer om Fadersrepresentationen? Ep3n: ”Ofta kan jag ställa mig undrande och tvekande, det är min rättighet och skyldighet och leder i sinom tid vidare i insikt, men (EP3N:s kursiv) jag tilltror mig inte att kategoriskt förkasta apostlarnas vittnesbörd och säga, att jag begriper Jesus bättre än vad de gjorde. Här är skälet till att jag inte kan tro att det vore riktigt att prästviga kvinnor.” (aa s 156)
Detta sagt, avvisar EP3n 1. rättvisekravet som skäl för reformen, 2. argumentet att kyrkan i frågor som är principiellt likgiltiga bör handla så att människor inte i onödan stöts bort – men också kyrkans problem när staten kräver Kyrkans anpassning till den statliga ideologin.Statskyrkosystemet kom till för att staten behövde Kyrkan, inte tvärtom 3. Kyrkans behov av större kvinnlig insats i i det kyrkliga arbetet och 4. Några kvinnors kallelseupplevelser. ”Men den som säger sig vara av Gud kallad till prästämbetet, uttrycker inte bara en känsla utan gör ett påstående om ett sakförhållande, då måste man också räkna med att påståendet är riktigt eller oriktigt.” (citatet aa s 160, resonemanget s 157-162). Kallelser kan missförstås, menar EP3n, och/eller utvecklas. EP3n anför också vad som gäller för kristen karaktärsutveckling. ”En annan skall föra dig dit du inte vill”. (Jh 21:18)
”Motståndet mot att den svenska kyrkans prästämbete öppnats för kvinnor utgår, där det är genomtänkt, alltid från övertygelsen om ett faktum, övertygelsen att Gud faktiskt givit uppdraget att vara präst i Kristi kyrka åt män.” (aa s 162) Från andra sidan ryms en sådan tanke på ett faktum inte utan som ”åsikter, grundade på subjektiva attityder och värderingar” (aa s 162) Slutsatsen? ”Bitterheten i debatten om kvinnan och prästämbetet beror till stor del på att man över huvud aldrig har möts på ett sakligt plan.” (aa s 162)
Kanske måste jag återge EP3n:s analys av vad detta förhållande innebär? ”Flertalet i alla fall bland de aktiva av reformens tillskyndelse är så bundna i ett tankemönster, där motsidans huvudargument inte på något sätt kan passa in, att de i hela motståndet som sådant endast kan se en förolämpning. Motståndarna å sin sida frestas till bitterhet av att det, som de uppfattar som avgörande i saken, aldrig tas upp till diskussion utan ideligen avfärdas som svepskäl och de obotfärdigas förhinder.” (aa s 162-163)
Naturligtvis är det självklart att den fråga som aldrig avgjorts i sak måste avfärdas som ”en icke-fråga”. Fenomenet har jag belyst tidigare. Kanske är det först nu det hela blir möjligt att hantera för nu är 55% av prästerskapet kvinnor, alltså det förhållande biskop PO Ahrén på sin tid avfärdade som något i stil med illvilligt dysterhetsprofeterande. När det inte blivit som det sades skola bli –folkväckelse och kyrklig vitalitet av tidigare icke sett slag – utam motbilden till det Erik Petrén målade som ”Kyrkan verkande och varande”, ja, då är det kanske mer än hög tid att tala om saken på det sätt som försummades när jag gick i söndagsskolans Mellanklass?
Nu? Jag avnjöt predikan från Åtvids gamla kyrka. Kyrkoherden öppnar perspektivet att vetenskapsmännens längtan (24.50 in i gudstjänsten) har lockat fram stjärnan. Så då är vi tillbaka hos Viktor Rydberg, som skrev Gläns över sjö och strand (sv ps 134) och samtidigt var helt övertygad om att denna stjärna alls inte fanns eller hade funnits. Kyrkoherden tjatar på sin östgötska (där Europa uttalas Ojropa) om att vetenskapsmännen sökte. Men så berättas det väl inte? De satte fart eftersom de fattat något – men inte allt. Frågan år 2025 borde ställas i sak: hur kan en kyrkoherde inbilla sig att en längtan får en stjärna att födas? Stjärnorna kvittar det nog lika, skulle Nils Ferlin syrligt påpeka. Varför blir så mycket i det kyrkliga intellektuellt undermåligt, outsägligt dumt?
Jag läste ingressen i Dagen (artikeln bakom betalvägg): ”En tvåtusenårig tradition ruckas på i Fliseryd i Småland • För mycket resurser går åt för att göra gudstjänst för 12 deltagare på söndagarna • ’Vi är spända på att testa’.”
”Göra gudstjänst” för 12 deltagare? Det är ett helt okyrkligt sätt att tänka, om nu ordet ”tanke” ens ska antydas i sammanhanget. Församlingen firar och där 2 eller 3 församlas är Jesus mitt ibland dem. Förresten har det inte firats gudstjänst i Fliseryd under 2000 år. Inte ens i tusen. Kom socknen till på 1300-talet? Sockennamnet finns i en urkund från 1311 och ”ryd” brukar tyda på att det röjts i skogen och byggts. Att Emån varit en missionsväg ett par hundra år tidigare, tror jag obetingat! Den nuvarande kyrkan invigdes 1818, vill jag minnas. Att Vadstena kloster hade tillgångar i Fliseryd vet jag också även om Martin Berntson i sin goda framställning Klosterliv (Artos 2024) inte särskilt nämner just Fliseryd! Är grundfelet att få kyrkoherdar av kvinnor födda kan tänka ”Kyrka” som EP3n: ”varande och verkande”? Då blir alternativet att med sällspord entusiasm hantera det iråkade religiösa förfallet. Men vad är det för mycket resurser som det behövs för att fira gudstjänst en söndag när det tydligen går att göra en torsdag? Och vad skulle de första kristna i Emådalen tänka nu?
Torsdag är förstås sedan gammalt gudstjänstdag‚ Tors dag! Och ska jag knyta an till samisk andlighet (hederlig hedendom på sitt sätt) hade jag behövt gå samekursen del 1 i Luleå stift. Var den obligatorisk för personalen? Vad kostar en sådan kurs, tid, resor och förplägnad inräknat? Att deltagarna fick se en film från försoningsceremonin/gudstjänsten i Uppsala domkyrka och läsa en text, har jag fattat. Fortsättning följer – för kursen har bara börjat. Att Himmler och Antje var intresserade av samer, har jag fattat. Att gnälliga samer saknar den hedendom som var innan kristnandet och vill uppliva den i denna tid av new age kan jag också fatta. Att tala om kristet fromhetsliv och kristen glädje i Sápmi tycks inte stå på den kyrkliga agendan. Det verkar dumt – i varje fall för S:t Paulus och mig. Rm 1:19-23! Ska gammal hedendom bli som ny utan kyrkliga motmedel? Vad hade Laestadius då sagt? Och den fromma Maria?
Kl 9 fredagen den 28 februari kallar The Rapwoman ”med glädje och förväntan” präster och diakoner i Göteborgs stift till ett obligatorium. The Rapwoman ska själv föreläsa liksom dr Camnerin. Obligatorisk närvaro hela dagen inklusive middagen och allt kostar 500:- per deltagare. Kl 21.30 slutar det hela. Mycket arbetstid tarvar detta när också restiden läggs till. Och hur blir det med klimatnödläget? Kan man från lite längre bort komma till Göteborg före kl 9 så att man hinner till domkyrkan och mässan? Obligatoriskt mässfirande. Och obligatoriskt middagsätande! Kommandostrukturerna förnekas inte.
Undrar ni över rubriken? EP3n är förklarat redan: Erik Petrén. QP var förkortningen för kv*nnl*g* pr*st*r i t ex tidskriften Pro Orthodoxia, PO. Någon gång på 1970-talet hoppade Vår Kyrkas chefredaktör Sven Åstrand på PO:s Richard Grügiel för detta språkbruk. ”Bättre hets”, skulle det kunna heta precis som i sketchen Sveriges vackraste röst med Birgitta Andersson när hon vann striptease-tävlingen just på ”bättre hets”. https://www.youtube.com/watch?v=hTv7mX8DPBQ Vi tar självfallet avstånd från all denna sexism. Hur kunde folk skratta åt sånt här? Vidrigt!!! Men roligt…
