IBAPABD idag! Jag skriver inte mer om denna stora dag, men minns vem som introducerade festen i Sverige! International Buy A Priest A Beer Day.
Paul Fried i Katarina, Sthlm, fick en skriftlig erinran av Stockholms domkapitel. § 82. DK 2024-0019 Torsdagsdepressionen ville inte ens berätta vilket domkapitel som fällt utslaget, än mindre vilken präst som för sin offentliga syssla (predikan) kritiserats. Det var alltså skådespelaren, författaren och prästen (prästvigd vid 51 års ålder och fostrad i frikyrkosträsket… ni förstår hur jag tänker nu) Paul Fried. Han bloggar också. Jag uppfattar honom som rätt beskedlig, anpasslig efter sin miljö. Söder i Stockholm
Domkapitlet skriver:
”Alla som står i kyrkans vigningstjänst har ett personligt ansvar för att förtroendet hålls levande. En präst står i tjänst för människor och ska möta människor på ett sätt som väcker förtroende för såväl kyrkan som prästen själv.”
Jag bråkar inte, men är det inte i Herrens tjänst prästen står – och då faller väl hela resonemanget?
”En präst har ett stort ansvar för vad som sägs i predikstolen och det är inte godtagbart att agera ut sin frustration på ett aggressivt och oansvarigt sätt.”
Jag bråkar inte, men Johannes Döparen klandras alltså. Han kallade folket ”huggormsyngel” (Lk 3:7) och det var väl inte så trevligt sagt, för att inte tala om Jesus själv med alla hans ve-rop (Mt 23). Jesus var direkt förolämpade och det fattade fint folk.( Lk 11:45). Professor Hedenius i Uppsala tog illa upp, det vet jag.
”En präst kan inte heller förfoga över en egen privat sfär, exempelvis i blogginlägg, vid sidan av den offentliga dimensionen av vigningstjänsten. En präst är alltid, i arbete och på fritid, präst.”
Visst – och en blogg kan definitionsmässigt inte vara något privat, dvs något offentligheten undandraget.
Domkapitlet svarar inte i sak, men sammanfattar själva illgärningen: ”I den predikan som anmälaren åberopat tar Paul Fried upp frågan om förtroende för bland annat politik. Han konstaterar att politiken inte längre är värd vårt förtroende. Det var länge sedan den ens försökte närma sig ljuset i tillvaron eller sanningen. Han fortsätter med att politiker idag nästan skryter om hur bra de är på att ljuga. Ingen av dem och inget av det de företräder är värt något av vårt dyrbara förtroende och han ifrågasätter om vi verkligen behöver bry oss om vem som är statsminister – det är ju en politiker.”
Jag bråkar inte, men anar att domkapitlets valda ledamöter inte riktigt håller med. De är ju, håll i er, politiker!
Domkapitlet igen: ”Predikan har en självklar och central plats i både högmässa och gudstjänst. Enligt domkapitlet är det inte en prästs uppgift att predika över sådant som kan riskera att spela antidemokratiska krafter i händerna och även om prästen finner att det som sker i samhället gör ont i både prästen själv och medmänniskorna. Risken är annars påtaglig att det prästen säger underblåser splittring i samhället genom att så misstro. Kyrkans centrala uppdrag är att förkunna evangeliet om frälsningen i Kristus.”
Jag bråkar inte, men läs detta senaste långsamt och högt för er själva. Inte ens om det gör ont i medmänniskorna ska saken nämnas. Detta häpnadsväckande påstående har Plusset i Sthlm och domprosten Eek, den gamla publicisten, gått med på! Torsdagsdepressionen mörkar!
Och så kommer domen: ”Domkapitlet finner att Paul Fried i sin blogg och i sin predikan givit uyttryck för en nedvärderande syn på politiker och det demokratiska systemet och därigenom visat en sådan omdömeslöshet att han i avsevärd mån skadat det anseende en präst bör ha.” Luther och Paulus, båda ”omdömeslösa”, står väl och skäms nu.
Father Fried (som han kallas internationellt, får jag förmoda) är inte mer bränd än att han tycks ha hämtat sig efter kritiken. Jag avnjöt hans lagförkunnelse och häpnade kanske inte riktigt över att det proggiga folket alltid hade det bra med Jesus, som han säger. Jag blev glad inte för att det var så som jag inte alltid tror att det är ens på Söder i Stockholm) utan därför att jag fick en fördom bekräftad. https://www.youtube.com/watch?v=l56JxvkAe4s
Frasradikalismen och kliandet av åhörarna i öronen (2 Tm 4:3) var mig uppenbart. Och nog kunde jag höra en undertext med kritik av den kritik domkapitlet riktat mot Father Frieds predikan. I samtal med domkapitlet tycks han ha varit beskedligare. Jag återkommer i ämnet, men kan förstås inte tiga still när jag ser Modéus I dra i härnad fast han är i London och besöker ärkebiskopen Welby: ”Folkbildningsrådet tilldelar inte Ibn Rushd statsbidrag för den kommande treårsperioden. Det år bekymmersamt, eftersom Ibn Rushd arbetar med att nå marginaliserade i samhället.
Jag blev illa berörd av utbildningsminister Mats Perssons kommentar som saknar grund i Folkbildningsrådets beslut och bedömningar och som underblåser fördomar.
I Sverige måste vi samarbeta för att bygga det goda samhället, inte misstänkliggöra varandra.” https://x.com/BiskopMartin/status/1831996618813419558
Nu blir somliga arga på Modéus I, självaste Ärkeplusset. Naturligtvis är det korkat att ge sig på ett statsråd som heter Persson och rimligtvis har Ärkeplusset inte besvärat sig med att läsa Sameh Egyptons avhandling om Muslimska Brödraskapet och dess insatser också i Sverige. Jag är för egen del inte klar över om Peter Weideruds brådstörtade flytt från Alexandria berodde på att den egyptiska säkerhetspolisen gav ett ultimatum att dra – för vi vet hur Svenska Institutet i Alexandria, samlokaliserat med generalkonsulatet, plötsligt stängde ner. Ryktet säger att det var för mycket samarbete med Muslimska Brödraskapet, förbjudet i Egypten. Jag tror Modéus I som Ärkepluss har fått problem, för nu kan frågor ställas. Vad ska han svara då? Tala om att bli illa berörd! Men jag vill försvara honom. Tänk på att han är från Jönköping och fallen efter adjunkten Nils Modéus.
Vilka fördomar är det Modéus I fördömer? Om det dyker upp en muslim med machete är det då inte bra om jag har några fördomar, minns slaget vid Wien 1683 och tänker på alla kristna som slakta(t)s av muslimer och därför tar mig i akt? Må vara att statsrådets ord inte återger vad Folkbildningsrådet motiverar de indragna subsidierna med, men menar Ärkeplusset på fullt allvar att statsrådet Persson i sak har fel, när han beskriver somliga islamistiska organisationer som ”kvinnofientliga, homofobiska, antisemitiska” och lägger till att ”de hör inte hemma i en liberal demokrati ” med slutsatsen ”nu stryps finansieringen”. Har Mats Persson kanske läst avhandlingen? Har vi eller har vi inte haft underliga skolsystem som drivits av muslimer på ett sätt som vi aldrig sett i det gamla goda kristna Sverige? På samma sätt som en blind kan få korn på en höna förstår jag, att en liberal kan få korn på ett sammanhang – om inte annat så med hjälp av några Sverigedemokrater som har Egyptsons avhandling som kvällslektyr. Torsdagsdepressionen skulle kunna fråga Modéus I om han läst avhandlingen och vad han i så fall tycker om den. Har han förresten läst Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter, det hade ju inte biskopskandidaten Johansson gjort, så frågan kan ställas utan att vi förfaller till fördomar.
Nu kan frågan ställas mer distinkt. Fördömer Ärkeplusset i enlighet med Svenska kyrkans bekännelse muslimerna? Confessio Augstana art I. Och om muslimerna hör till de fördömda enligt den bekännelse Modéus I är förpliktad till, varför ska det då låtsas vara en fördom när det verkligen är en, nämligen en fördömelse från år 1530? Långt innan statsrådet Persson gick Modéus I vid sin prästvigning in för en hållning av – minst sagt – misstänkliggörande, som slutade med att han förpliktade sig till bekännelsen och därmed högtidligen fördömde muslimernas tro.
Jag får komma tillbaka till Father Frieds öde på onsdag!