Klimateriet igen. Ni som läser sländorna vet att jag gärna lyssnar på och läser Elsa Widding, tror att jag förstår vad hon säger. Detta gäller inte alla. Så mycket muntrare blev jag av riksdagsdebatten. https://twitter.com/mattiasreporter/status/1582742940027604992
Med en hoper andra fäskallar undrade jag om Selin finns på riktigt. Det gör han. Är han en värdig representant för klimatreligionen? Antagligen. Han är sannolikt för ordningen med kv*nl*g* pr*st*r också. Hur hör de båda frågekomplexen samman? På så vis att argument inte lämnas av de övertygade. Vi som fattar, att det finns frågor att reda ut och grundfel at analysera, ska få utstå de stora känslornas utspel. Efter dessa utspel tycks folk tro att vi fått argument oss levererade. Det har vi inte. Vi får väl i samlad tropp gå till Mynttorget och fråga skolkande skolelever till råds både om klimateriet och ämbetet.
Elsa avhånas förstås. Det börjar där. Sedan ska hon utmålas som farlig om inte hånet riktigt biter, pjäsen är förutsägbar. Många ska ta avstånd, ställa sig på säkerhetsavstånd. Att sakargument skulle levereras är helt enkelt otänkbart. I båda frågekomplexen. Hädare och våldsverkare behöver inte förses med sådana från dem om anammat en tillvaro fylld av självklarheter. Det heter så. Självklart. Nu är det faktiskt mycket lite som är i genuin mening självklart, jag vet inte ens om jag kan komma på något. Kan ni? En kyrkokristen tror inte på självklarheter, men ägnar sig gärna åt forskning, bygger universitet, ser till att det finns skolor och går till högmässan på söndagen för utmanas rent intellektuellt.
Vad sa Elsa? Bygg kolkraftverk men med högre reningsgrad i Indien och Kina. Hon svor alltså högt i klimatkyrkan. Sådant roar. Mig. Har hon fel i sak? Vilka är alternativen? Jag hörde inget sägas om detta, bara att Elsa borde gå till Mynttorget. Kanske det. Bonifatius kristnade Tyskland genom att hugga ner den heliga eken i Geismar. Vilka klimat-ekar måste nu huggas ner i jakten på Sanningen?
Poiltiker får alltid problem med personer av Elsas slag, d v s sådana som säger något annat än det för dagen gångbara och gängse. Därför undviks alla komplexiteter. Och manualen anger att de som har fel ska hånas och häcklas innan de utmålas som hot. Står de ut, svänger allt. Minervas uggla flyger i skymningen sa Hegel om ugglan: ”Minervas uggla sprider sina vingar blott när skymningen faller” — vilket innebär att filosofin inte förstår ett historiskt villkor förrän det försvinner. Det är för de flesta en dyster insikt. De kyrkokristna kan då tacka för Hjälparen, Sanningens ande, som ska hjälpa oss fram till hela sanningen innan skymningen faller.
Om någon vill förstöra sin dag kan youtube konsulteras där Elsas hela debatt går att följa. Det sker på egen risk. Jag talar om att inslaget finns på youtube och jag skrev ”Elsa Widding riksdagsdebatt” och fick mig 18 minuters underhållning. Varför skulle denna enkla insyn i livet påHelgeandsholmen förstöra denna din av Gud givna fredag den den 21 oktober? Därför att har man sett debatten och därtill fått sig till livs hur media återgett och kommenterat, får tryckfrihetens vänner problem. Kan vi se ett utslag av professionell dumhet eller bara politisk? Och ska jag hålla till godo med snedvinklandet och förenklingarna, som jag betalar för?
Så skulle klimat- och miljöministern i Aktuellt igår kväll kommentera vad Elsa sagt. Vetenskapen fungerar inte så att en person kan säga att ”det tror jag inte”, menade statsrådet. Men just detta är vetenskapens revolutionära struktur. Någon säger emot med så hållbara argument att de slår sönder den gamla strukturen. Jag kan hänvisa till Thomas S. Kuhns bok som på svenska fick titeln Vetenskapens revolutionära struktur. Statsrådet tänkte att vetenskap är vetenskap, orubblig i alla lägen. Det är vackert tänkt. Det är gammal folkskollärarvisdom. Inget annat. Jag tänker att Elsa Widdings önskan om vetenskap och inte religion när det kommer till klimateriet bör villfaras. Och då kan de kyrkokristna göra vad de ska, häda mera, dvs ifrågasätta och säga det olämpliga. Det gäller ämbetet lika vl som klimatfrågan och Antjes ursäkta-ursäkta gudstjänster i ny och nedan dvs Luleå och Uppsala.
Det roliga med kyrkokristendom är att den gör oss fria. Vi behöver inte rapa upp eller upprepa tomma slagord, sådana vi fattar skulle sägas, men som alls inte är i vanlig mening sanna utan uttrycker ideologiska sanningar. Vi står fria och kan ifrågasätta. Ifrågasättandet gav oss forskning och universitet. Det var, ursäkta tjatet, det var kyrkokristendomen som byggde det intellektuella Europa med universitet som hade att hantera viktiga saker: teologi, juridik och medicin. Paris, Bologna och Montpellier om ni ska vifta finger. Och varför ska ni inte det. En kyrkokristen är fri att vifta finger, det är mitt korta budskap. De obskuranta är några andra, inte vi. Allra minst kv*n*pr*stm*tst*nd*rn*!
Vi kanske också måste markera att dåtidens myter och lärdomar ifrågasattes i grund av några få apostlar och profeter? De sa vad sant var och avrättades på många fiffiga sätt just för detta. Är den pinsamma sanningen att vi blivit alltför beskedliga och alls inte mördar myter eller hugger ner mytomspunna ekar längre? En kristendom i marginalen har förstås inga skoghuggaranspråk. Men en Kyrka i sanningsbranschen har. En sådan Kyrka vet att ifrågasätta, håna och häckla varje dumhet i det offentliga livet, helt enkelt skära upp resonemangen.
Jag tänker på Erik Petrén igen. När någon upprepat men också uttömt sin bestämda på simpla slagord grundade uppfattning kunde Erik luta sig fram, le vänligt och säga: ”Det var intressant. Berätta mera!”
”Tablå”, som det heter. Det anges betyda ”utrop för att ange en pinsam överraskning eller dylikt.” Fram för fler tablåer! Här en kallelse för de kyrkokristna att avslöja pinsamma överraskningar och kanske mellan varven också avslöja de glädjande överraskningarna, själva Evangeliet.