Modéus II är i Kalmar. Han ”deltar” i visitationen. Förr i världen var det biskopen själv som visiterade. Han har dock ett tema. ”Ett mänskligare samhälle”. Man kunde kanske tänkt sig att frågan egentligen skulle handlat om något utöver, något gudomligt rentav. I Kalmar kanske det är självklart, för som så många andra självklarheter nämns saken inte. Det är självklarheters öde. Men när kyrkogången i Växjö stift under 20 år minskat med 46%, kanske han kunde nämna något om den saken samt jämfört församlingsstatistiken i Kalmar. Hur har det gått där när han ”kan konstatera att mycket fungerar bra i Kalmar”. Hur bra? Bra hurdå?
Vad gäller Modei II förväntan? Gudstjänsten, undervisningen, diakonin, missionen? Ånä. ”Eftersom jag har ett fotbollsintresse, är jag extra förväntansfull på mitt och Nanne Bergstrands offentliga samtal i domkyrkan i kväll.” Då har Modéus II mött ”både församlingsmedarbetare och företrädare för kommun, universitet, föreningar och företag.” Ingendera är tydligen det där lilla extra… Modéus II har ett tydligt personligt projekt. Vi noterar att det är just detta han genomför.
Vad lyfter Modéus II fram? Tre ord ”som måste prägla både samhällets och kyrkans arbete; tolerans, civilkurage och humanism.” Modéus II förställer sig. Han stiger fram som företrädare för tolerans. Så är det inte. En biskop i Svenska kyrkan står för ett system, som i decennier praktiserat intolerans. När jag läser och vet, är det grekiska verb som drabbar mig verbet splagnitsomai (jag konsulterar Walter Bauer, Wörterbuch zum Neuen Testament, som ni anar). Men Modéus II granskas måhända inte. ”Rasism, homofobi och könsförtryck ska motarbetas.” Så talas emblematiskt, med signalord och innebörden är i all sin oklarhet glasklar även om ingen exakt vet vad som avses.
Därpå stiger Modéus II fram som modig medmänniska. ”Hat och hot får inte tysta dem som predikar kärlek, öppenhet och medmänsklighet.” Och kristendom är i högsta grad en humanistisk religion.” Jaha. Är den ens religion? Men håll i er: ”Den som strävar efter att leva sitt liv med tolerans och civilkurage som ledstjärnor lever humanistiskt, lever kristet.” Si där. Lagfromheten har talat och vartill behövs då min kyrkoavgift bara jag strävar så gott jag kan?
Nu inser Modéus II, att han ställer retoriska frågor när han går in i frågor om tiggeri och migration men också orättvisor (det som Svenska kyrkan med lögnen som vapen och sveket som verktyg inte bara är integrerat med sitt eget DNA utan också yves över och aldrig ifrågasätts för). Murar kan byggas, konstaterar han, och ger sig in i demoleringsbranschen. Murarna människor emellan ska rivas. ”Tolerans, civilkurage och humanism är idealen. Som kyrka vill vi ge vårt bidrag. Men en mänskligare värld bygger vi tillsammans.” Somliga halkar på det hala orden, det konstaterar jag. Kalmar hade varit värt något mer än detta. Något om Jesus kanske? Något om det verkliga kyrkliga arbetet? Något om hur praxis tänkts? Något om vad det är att vara Kyrka, när siffrorna stadigt går ner? Frågan om en biskops uppgift i detta läge och just i för och med det gudstjänstfirande folket i Kalmar?
Modéus II står kraftfullt upp för Moralistisk Terapeutisk Deism, MTD-religion. Ser ni inte det? Mats Andersson, en förträfflig man på Barometern i Kalmar, ser gärna en debatt om hur det står till med vårt samhälle i dag. Det kan man diskutera, men noga taget är detta lekfolkets fråga mer än biskopens. En biskop är pastor pastorum, prästerna är till för Guds folk på plats och detta folk är till för folket. En biskop har ett ord om Jesus att säga. Låter biskopen på annat sätt ska den tanken näras, att vigningen inte riktigt tog.
http://www.barometern.se/debatt/tre-ledord-for-ett-manskligare-samhalle/