”Vi använder inte Folke efter hans kompetens”, sa ärkebiskop Bertil Werkström om docenten Folke T. Olofsson. Det var sant om Folke och det hade också varit sant om andra präster, de som förts upp på The Blacklist. Då var det 1990-tal. Sedan dess har Folke bland annat skrivit trebandsverket Credo och fyra (4!) diktsamlingar. Folke … Läs mer

Ni minns kanske beteckningen på hastigt tilkommen lagstiftning, där rättsordningens behov av kontinuitet och sammanhang viftas undan: ”Lidbommeri” löd termen efter justitieministern, som såg lagarna bara som ett sätt att förändra samhället. Hans gamle klasskompis (rätt vitsigt och dubbeltydigt om jag får säga det själv) Carl Strandberg uppskattade inte detta sätt att se på rättsordningen. … Läs mer

Gustaf Ankar (1877-1968) blev mest känd (?) för att det gick att driva med hans namn, Kontraktsprost i Stockholm får han väl närmast skylla sig själv, när präster i Göteborgs stift sjöng psalm för honom: ”Aldrig kastas ankar på himmelens strand om du sann tro icke äger.” (sv ps 265:4) Gustaf uppskattade inte denna skämtan. … Läs mer

Jag är mest nyfiken på hur det kunde gå Svenska kyrkan så illa. Vi försökte ju varna i skrift, och tal. Vi skissade alternativ. Vi drog oss alls inte undan. Allt detta var sett i backspegeln fåfängt. Vi blev inte ens populära sanningssägare! Kanske var det ingen som läste det vi och andra skrev och … Läs mer

Två vittra docenter utbytte erfarenheter. En hade upptäckt några goda formuleringar i sina egna böcker. Det hade den andre också. I sina! Kommentaren från en docentdotter, som man ändå kunnat tänka var kommen till mogen och besinningsfull ålder, löd: ”När det har gått så långt att man tycker att man måste läsa sina egna gamla … Läs mer