Confessiones

Kyrkofadern Augustinus var vår kristna kulturkrets förste allvarlige bekännare. Confessiones är en rannsakande uppgörelse med livsomständigheterna. När jag nu var så tydlig med att markera mitt ogillande av Lotta Miller, den som inte stoppar påhopp av det slag som min dotter kunde berätta om (förra sländan), står det klart att Miller sedan länge stått på … Läs mer

Ont om helgon – men en hel del annat

Jag fann det motiverat med en extraslända. Vi firar Alla Helgons Dag. På norra Öland ägnar sig kyrkolivet åt minnesgudstjänster. Inte en högmässa så långt ögat når. På södra Öland är det en enda högmässa. I Torslunda. En timmes bilresa bort och lika mycket tid hem. 67 kilometer enkel resa och vägarbeten. Hybridbil – men klimatet, … Läs mer

Gäst hos verkligheten: Feministteologi

Äldsta dottern Jenny, då 19 år gammal, hade kommit till Lund för att läsa litteraturvetenskap. Hon såg att Dorkas under ledning av studentprästerna skulle ha en träff om feministteologi och gick intresserad dit. Jenny presenterade sig med tydligt förnamn och mindre tydligt efternamn. När deltagarna skulle berätta varför de var på plats sa Jenny, att … Läs mer

Dödligt allvar

Svenska kyrkan har en antagen och nu uppdaterad plattform för kommunikation. Den dramatiska historien tycks Torsdagsdepressionen och Dagen liksom Världen idag ha missat, andra tidningar har nog ingen samlad kompetens att förstå vad som hänt om dessa tre publikationer missat scoopet. Arbetsutskottet föreslog att det övergripande kommunikationsmålet skulle vara detta: ”Den externa kommunikationen ska bidra … Läs mer

Konsten att överge Svenska kyrkans lära

Otron är befriande. Jag läser sådant jag alls inte tror på och definitivt inte vill tro på. Inte därför att det skulle vara otroligt – många tycks tro. Så var det för de första kristna i det romerska imperiet, som var genompyrt av statsreligion och folkreligion och dumhet i oskön förening. Rökelsen framför kejsarens bild var … Läs mer