I går var det St Patrick, Irlands särskilda helgon. Om ni firade honom rejält kanske det är en svår dag i dag? ”Irländsk julafton” gick ju så till att man skulle lägga huvudet mot en pall och sedan löpa runt 20 gånger. Det satte fart på kristallerna och själva underhållningen för åskådarna var att se … Läs mer
Jag läste boken om de 12 första i Svenska kyrkan, dvs boken ”Kvinna och BISKOP” och insåg att det viktiga inte är det skapelsegivna ”kvinna” utan det andra, det jag i kristen mening inte tror. Med Luther och med påven (för att nu inte tala om den koptiske påven, som jag inte läst i ämnet … Läs mer
Det behövs en TYSTNADSLÄNDA. Översåtarna väljer ju alltid att hålla käft och skicka fram andra för att hantera kritik. Det är inte sedan gammalt utan sedan urminnes tid. Jag ogillar hållningen. Den håller inte. Alätheia är grekiskans ord för ”sanning” och betyder ”det som inte kan döljas”. Det ”trollas med truten”, som Jan Myrdal brukade … Läs mer
Stackars Sven Thidevall. Nu ger sig Antje på honom. Han har nämligen begått förbrytelsen att berätta att Svenska kyrkan blir en minoritetskyrka procentuellt sett. Det vill Antje inte höra. Och så levereras i ordets fulla bemärkelse ett narrativ utifrån rätt ointressant konstruerade frågor. https://www.kyrkanstidning.se/teologi/navelskaderi-hoer-inte-hemma-i-kyrkans-uppdrag-1/428973 Antje undrar t ex när Svenska kyrkans röst inte var en … Läs mer
De egna förnimmelserna måste förstås kompletteras av läsning. Jag var som vanligt ute efter att förstå ”Svenska kyrkan” och tog mig an Anne Sörmans bok När vi gick ner från berget. (Verbum, Stockholm, 2025) Jag ville nämligen lära mig något om framtiden för kyrkoherden i Botkyrka hade hävdat att ”Framtiden bos hos oss”. Lätt förbryllad … Läs mer