Gud i Nordanland, Jehova in Aquilone, heter det i Härnösands stifts vapen. Det ör det också sedan Luleå stift kommit till och Härnösands stift inte längre är nordligast. Har Gud flyttat till Luleå?  Jag upprepar gärna, att det vi nu bevittnar inte är något unikt utan den självklara konsekvensen av det kyrkomötesbeslut som gav ett … Läs mer

”Det är värre än vi trott!” Repliken nådde mig och bekymrade mig. Värre är det förstås inte i det principiella utan precis lika illa som vi sa 1982. De försiktiga har hukat sig och räknat med att det skulle hålla – i vart fall deras tid ut. Men rimligtvis blir ett strukturfel förr eller senare akut, … Läs mer

”Långvariga samarbetsproblem” i Härnösands stift. Mot beslutet att på något sätt bli kvitt biskopen reserverade sig domprosten. Han saknade en hel del underlag för beslutet och larmade förstås om att den gemensamma ansvarslinjen går förlorad när de förtroendevalda gör sig biskopen kvitt. Domprosten Nordin efterlyste också en barnkonsekvensanalys…  Ledamoten Gelfgren reserverade sig också. Han ville … Läs mer

På Kulturkonferensen rekapitulerade jag vad som timat i Sverige. Det blir lätt så, när man kommer på lite hälsosamt avstånd. Hur det gick i Greifswald? Vi får se. Det sades mig, att jag borde komma och leverera en kritisk föreläsningsserie om det kyrkliga läget, kanske med frågan vad som kommer efter knäredisringen av kyrkolivet. Kyrkobyggnaderna … Läs mer

Vad är det vi ser i Härnösand? Vi ser den ordning effektueras, som Svenska kyrkan antagit. I denna ordning har hängivna komministrar fösts åt sidan, 6 månaders lön och ett ”ajö”. Inga blommor. Samma öde har drabbat några kyrkoherdar. Få om någon har funderat över själavården i beslut av detta slag. De arma prästerna uppfattade … Läs mer