Plusset i Karlstad har varit Pluss i 10 år och efter högmässan i domkyrkan blev det tal i 10 minuter. Det var njutbart, särskilt som de som var tillstädes undfägnades med korv och bröd. Vad sa Plusset? Det kan man se och höra. Jag lägger en länk sist i sländan. Det är de sista 10 minutrarna som är mest sevärda.
Plusset hamrar in budskapet: ”Underskatta inte tillfälligheter.” Det kan alla som vet att Gud verkar på underliga vägar (”God Works in Mysterious Ways”) enkelt hålla med om. Det märkliga är emellertid att Plusset inte uttrycker denna kristna tanke, inte ett ord om Guds vägar, än mindre om Guds gode Ande som leder. Vi får i stället en matematisk utläggning att Dalevi fick 19 röster i nomineringsvalet. Det kunde med skäl inte tyckas vara så mycket, men det var 5,1% och 5% är gränsen. Nu hade någon klok i en valkommentar sagt, att en sjätteplats i nomineringsvalet aldrig lett till en biskopsstol. Plusset blir stöddigt: ”Man ska inte lyssna för mycket på experter, inte ens från Kyrkans Tidning.”
Plusset har ”en teologisk linje jag hållit under 30 år.” Den är sjävfallet imponerande, eller?
Plusset tänker att ska kyrkan ha en framtid måste den ha en öppen framtoning som passar för barn och unga, vanligt folk, Säg det till de första kristna i Jerusalem, Antiokia eller Rom. Där var martyrernas blod Kyrkans bästa utsäde och på 300-talet var det ett skifte, när den romerska intelligentian blev kristen. Tala om en 68-generation! Unga, välutbildade med nätverk över hela det romerska imperiet blev kristna. Ausonius, en ung kristen, undervisade vid 24 års ålder i det lärdomstyngda Bordaeux. I mitten av 300-talet var det ett ungt garde som förde trons talan, men jag ser inte så många uppgifter att deras framtoning passade barn och unga eller ens ”vanligt folk”, vad nu detta skulle vara för slags människor…Här skulle Plusset kunna läsa Edward J. Watts bok The Final Pagan Generation, (University of California Press, 2015, Paperback 2020), som belyser det dramatiska skiftet till kristen tro i det romerska imperiet.
Plusset i Karlstad vill inte ha ”en massa avancerad liturgi” – och här undrar nog vän av ordning vad detta avancerade skulle vara. På 350-talet var det avancerad liturgi och för den delen reflekterad teologi som gällde. Fråga i östkyrkan, fråga Gregorios Nanzianos! Då hanterade man både katafatisk och apofatisk teologi, säg det till folket i Karlstads stift. Plusset i Karlstad vill inte heller ha någon ämbetsbetoning. Det sa han – själv iförd mitra och kåpa på kyrktorget! Ingen skrattade – trots att värmlänningar sägs vara ett muntert släkte. Missade muntergökarna själva ironin, när Plussets tal och gestaltande alls inte stämde?
Plussets program skulle ha varit obegripligt i 300-talets kyrklighet: ”En grundluthersk folklig touch”, kyrkofäderna hade inte vetat vad ”luthersk” betyder. De tänkte att satte man ett personnamn på något kyrkligt var det inte kyrka längre utan sekt. Precis det sa Luther själv! Men lite komplicerat blir det att tala om den grundlutherska folkliga touchen när vi tänker på reformationstiden i Sverige. Det folkliga ersattes av det totalitärt statliga. Det var inte alla i södra Sverige som uppskattade detta, det folkliga upproret kallas ”Dackefejden”.
”Man kan inte kalla sig för folkkyrka om man inte är folklig”, säger Plusset. Problemet är väl att man kan det, eftersom ingen vet vad ”folkkyrka” betyder. Jag kollade saken just i Karlstads stift och läste några väl valda ämbetsberättelser. Den från den folkkyrkliga kyrkoherden i Ekshärad satte jag särskilt värde på. De usla siffror som kyrkoherden redovisade, avslöjade tomheten både i det kyrkliga och i det folkliga. För att jag skrivit om detta skulle kyrkoherden egentligen slå mig på käften, sa han. När en tidigare biskop varit på aftonbön i Två systrars, Kalmar, sa han ”Nåt sånt här har vi inte i hela Karlstads stift.”
Plusset gör ett stort nummer av att herdabrevet blev bibelutgåvan: Barnens bästa Bibel. Nu var det väl inte ett herdabrev som de tidigare lagts upp och som skapat genren, dvs en biskop presenterar sig, drar lite i sina rötter, gör en kyrklig samtidsanalys och lägger fram några prioriteringar, men jag bråkar inte. Plusset gör en intim eller basalt anal upptäckt:
”Kyrkans Tidnings recensent gjorde nästan på sig när herdabrevet skulle skrivas om.” Jag, som är läkarson, blir lite undrande. Hur kan Plusset veta något om peristaltiska rörelser vid herdabrevsläsning på dåvarande Torsdagsdepressionens redaktion? Men Plusset upprepar: ”Man ska som sagt inte lyssna för mycket på Kyrkans Tidning.” Jag kan tycka reaktionen är underhållande – och poängterar att det är en biskop iförd mitra och kåpa som uttalar sig!
Nu är Plusset i Karlstad en man med tilltro till att de flesta i Karlstads stift har intresse för kristen tro. Här skulle man gärna vilja se lite aktuell gudstjänststatistik, men hav tröst: Plusset vet att ”Kristen tro handlar om fräschör, om öppenhet för livet.” Må dä! Jag trodde den handlade om Jesus som är Kristus. Men Plusset lägger krutet på första artikeln: ”Gud vill att vi ska njuta av livet.” Kan vi få några bibelhänvisningar här? Eller räcker referensen till Tomáš Halik, som vill att vi ska gå från religion till andlighet? Detta skulle de misslynta också kunna uppfatta som en reträtt från den hårdföra och förargelseväckande Kristustron. Säger bara det
Plusset är flitigt och har skrivit 250 krönikor, hälften i NWT men ”allt har inte fallit alla på läppen”.
Plusset har drabbats av anmälningar och kan redovisa ”sura uppstötningar i en del högkyrkliga bloggar.” Det är alltså mag- och tarmtemat han är inne på. Igen! Hur kan han veta något om andras gastritiska besvär? Läkarsonen i mig undrar! Men vad menar Plusset med den lite diffusa referensen till ”en del högkyrkliga bloggar”? Nu läser Plusset Dalevi inte slika. Hur vet han då? När en sådan bloggare insåg att Plusset inte läser, skrev bloggaren ut sin blogg och skickade per post. Plusset slängde brevet oläst.
Jag kan för egen del utan omsvep deklarera att jag aldrig offrat porto på att skicka något till Plusset, men jag är lika angelägen påpeka, att jag finner själva informationsbegränsandet intellektuellt skadligt. För Plusset! Men han är inkännande, Plusset: ”Det är svårt att vara konservativ kyrklig bloggare helt enkelt. Ingen läser. Bara de närmast sörjande.” Översåtligheten och dumheten missar jag inte. Och nog läser folk Dagsländor om det skulle vara de vi talar om…
Stiftets folkkyrklighet leder Plusset tillbaka till biskop JA Eklund. Något säger mig att Plusset nog inte riktigt trängt in i Eklunds tankevärld. Har han ens läst Dilthey eller den artikelsamling Eklund redigerade, I andliga tidsfrågor (Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag, Stockholm 1923)? Det är kulturkritik riktad mot överklassen med hoppet satt till ”folkets troende menighet (aa s 55). Så hur är det med gudstjänststatistiken under Plusset Dalevis tid? Fram med siffrorna! Eller inte: ”Det går helt enkelt bra för Karlstads stift”, sa Plusset. Det gör det på många sätt. Så är prästbristen hävd. Det tror jag dock inte – av flera skäl.
Så långt i det lilla fest-talet kommer Plusset på att han ska tacka. ”Äras den som äras bör.” Då trodde jag det skulle komma ett Gloria Patri. Men icke! Namn räknas upp och bedömning görs: ”God stämning i Stiftsstyrelse och Domkapitel ter sig som plus-värden för Plusset. Men med tillägget att allt inte varit så roligt. Det har också varit ”en del blod, svett och tårar om vi ska vara ärliga. Inte alltid varit medvind.”
Så fortsätter tacksägelserna med ett tack till familjen och tack till den materiella basen: ”Tack till er alla tillhöriga som möjliggör folkkyrkoteologi av den typ som finns i Karlstads stift.” Sedan summerade han genom att upprepa påståendet att ”Kristus frälser till livet, inte från livet” och la till ett kärnfullt: ”Gud välsigne er” samt frågade om det fanns korv och bröd kvar.
Någonstans i talet sa han därtill ”att vara biskop är också att vara teolog”. Det tyckte jag var en lustifikation i sammanhanget. Om jag ställer den teologiska frågan hur ett statligt beslut om befordringsgrunder för statliga tjänster alls kan ha syftning på det av Herren instiftade biskops- och prästämbetet, hur lyder då Plussets teologiska svar? Jag kommer inte att få något svar. Plusset tillgodogör sig, som vi hört, inte sura uppstötningar på en del högkyrkliga bloggar. Han läser inte heller de pigga, uppkäftiga och muntra kyrkligt förnyade bloggarna heller.
Här kan ni se rubbet, men det är de 10 sista minutrarna som är talet, det övriga är en folklig högmässa av Karlstads-modell. https://youtu.be/ID8e9mpqVWQ?si=PRYoQavOigqcXd4V
